I samband med den digitala teknikens utveckling som i dag är en stor del i många människors liv och vardagliga aktiviteter påverkas också sättet människor konsumerar och kommunicerar på. Generation Z är generationsgruppen som redan under uppväxten integrerat sina liv med den digitala tekniken och den har därför präglat generationen. Utvecklingen av digital teknik handlar om att hela tiden effektivisera och optimera, vilket också satt nya krav på hur konsumenter väljer att betala för produkter, tjänster och till varandra. Mobila betalningar är en av de växande alternativen till transaktioner och motsvara både betalningar med fysiska sedlar och kreditkort. Kina är i framkant gällande mobila betalningar och i Sverige ökar användningen av mobila betalningar för varje år.    Syftet med forskningsstudien är därmed att ta reda på jämförelsen mellan Sverige och Kina samt konsumenters adoption till mobila betalningar. Fokusgruppen i forskningsstudien är generation Z och för att kunna utföra studien används teorin Diffusion of innovations av Rogers (2003). Forskningsstudien använder sig av de fem befintliga variabler inom diffusion of innovations som teoretiskt bas för adoptionen till mobila betalningar där ytterligare två variabler lades till (Upplevd risk och socialt inflytande). Teoretiska basen konstaterades därmed av variablerna: relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, observerbarhet, prövbarhet, upplevd risk och socialt inflytande. Totalt sett konstruerades 14 hypoteser för forskningsstudien.    För att kunna utföra forskningsstudien användes forskningsmetoden kvantitativ tvärsnittsstudie. Data som samlades in var via webbenkäter där de skickades ut till både svenska och kinesiska konsumenter. Totalt samlades in 125 webbenkät svar som kunde användas för analys där 50 var från svenska konsumenter och 75 kinesiska konsumenter. All data som samlades in analyserades genom regressionsanalys med hjälp av det digitala verktyget IBM SPSS version 28.0. Hypoteserna testades genom att använda multipel regressionsanalys samt Mann-Whitney U Test. Det  analysen har identifierat var att socialt inflytande, kompatibilitet och relativa fördelar hade högst påverkan för adoptionen till mobila betalningar. Kina hade även högre signifikans i alla faktorer förutom komplexitet. / The purpose of the research study is to find out the comparison between Sweden and China and consumers' adoption of mobile payments. The focus group for the research study is generation Z and to be able to carry out the study, the theory Diffusion of innovations by Rogers (2003) is used. The research study uses the five existing variables in diffusion of innovations as a theoretical basis for the adoption of mobile payments where two additional variables were added (Perceived risk and social influence). A total of 14 hypotheses were constructed for the research study.   In order to be able to carry out the research study, the research method quantitative cross-sectional study was used. Data collected were through web surveys where they were sent out to both Swedish and Chinese consumers. All data collected was analyzed by regression analysis using the digital tool IBM SPSS version 28.0. The hypotheses were tested using multiple regression analysis and Mann-Whitney U Test. What the analysis has identified was that social influence, compatibility and relative advantages had the greatest impact on the adoption of mobile payments. China also had higher significance in all factors except complexity.

Sammanfattning Titel: Ska man klappa börsen med- eller mothårs? Författare: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Handledare: Katarina Eriksson Bakgrund: De allra flesta med ett någorlunda intresse eller erfarenhet från den finansiella marknaden har hört talas om den effektiva marknadshypotesen. Den säger att det inte är möjligt att överavkasta marknaden över tid genom att systematiskt implementera investeringsstrategier. Samtidigt visar forskning om psykologiska faktorer på att individer på aktiemarknaden emellertid kan reagera irrationellt och att det därav går att överavkasta marknaden genom att dra nytta av de felaktiga prissättningar som kan uppstå på marknaden. Därför blir det intressant att testa huruvida en implementering av momentum- och contrarianstrategier vid investeringsbeslut kan leda till en överavkastning på indexet OMX Stockholm Mid Cap PI. Detta är även intressant för att ingen tidigare studie har testat dessa strategiers effekt på detta index. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det är möjligt att uppnå överavkastning på OMX Stockholm Mid Cap PI genom att implementera momentumoch contrarianstrategier som investeringsstrategier under perioden 2012 till 2021. Metod: En kvantitativ metod med en deduktiv ansats tillämpades vid genomförandet av studien. Åtta fiktiva olika portföljer sattes samman, fyra contrarianportföljer och fyra momentumportföljer, med bolag som varit en del av indexet OMX Stockholm Mid Cap PI under perioden 2012–2021. Varje portföljkategori delades sedan in i olika urvalsoch innehavsperioder. Varje portfölj innehöll fem bolag åt gången. Sedermera utfördes statistiska tester för att analysera portföljernas avkastning och riskjusterade avkastning. Resultat: Tre av studiens åtta sammansatta portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant högre än jämförelseindexet. Resterande fem portföljer uppvisade en avkastning som var signifikant lägre än index. Endast en av portföljerna hade en högre riskjusterad avkastning än jämförelseindexet. / Abstract Title: Should you bet for or against the stock market? Authors: Josef Dotevall och Kristoffer Ekengren Landenmark Supervisor: Katarina Eriksson Background: Almost everyone who has an interest in finance or have studied some form of finance has heard of the efficient market hypothesis. The efficient market hypothesis says that the market is priced correctly and that all actors on the market are rational. However, previous studies about psychological factors says that actors on the stock market sometimes act irrational, which makes it possible to reach excess returns. Therefore, it is interesting to test the momentum and contrarian strategies potential effects on the index OMX Stockholm Mid Cap PI when no previous study has explored these strategies effect on this specific index. Purpose: The study aims to analyse the possibility of reaching excess return on OMX Stockholm Mid Cap PI by implementing momentum and contrarian strategies as investment strategies in the period between 2012 and 2021. Methodology: The study has utilized a deductive and quantitative approach to complete the aim of the report. Eight fictive portfolios were put together, four contrarian portfolios and four momentum portfolios, containing stocks included in the OMXSPI Mid Cap. Each portfolio category then was divided into different selection and holding periods. Each portfolio always contained five companies at the same time. Then statistical tests were performed to analyse the portfolios returns and risk adjusted returns. Conclusion: Three of the eight portfolios showed a statistically significant excess return compared with the benchmark index. The other five portfolios showed a significantly lower return than the benchmark index. Only one portfolio performed a higher riskadjusted return than the benchmark based on the Sharpe ratio.

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels.  The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

In today’s platform economy, the postal industry has been disrupted with emerging technologies and changing consumer needs. While the physical letter volumes continue to decrease, postal operators seek new sources of customer value through digital innovations. Digital mailbox is an example of a multisided platform that creates value by connecting two or more customer groups and facilitating interaction or transactions between them. In order to successfully attract both supply and demand to these platforms, the platform provider needs to understand both sides of the market The purpose of this study was to increase the understanding of the needs and expectations of the biggest consumer group of the future, Generation Z, regarding their interaction with different sectors in the Finnish society. Furthermore, the research aim was to shed light on the possible implications that these needs and expectations would have on platform providers. The context for the study was Finland. The study was conducted as a case study for PostNord, a communications and logistics supplier in the Nordics. A qualitative research design included conducting 12 semi-structured interviews with Generation Z representatives, born between 1995 and 2001. Additionally, a mirroring workshop with industry experts was conducted in order to include the perspective of the case company. The results were analysed using a thematic analysis method. The findings of this study show that Generation Z’s choice for device and channels is contextual, depending on the importance and urgency of the matter. Gen Z prefers to receive their communication on one platform instead of many, and often on mobile application. This generational cohort has high expectations regarding the speed of the communication. They expect fast responses that also enable a meaningful dialogue, yet on their own terms. The findings indicate that Gen Z values the human element even in digital communication. They want to receive information that is not only relevant to them, but arrives on the right time and comes from a competent, familiar source. These findings have implications on not only PostNord as a platform provider, but all the potential ecosystem partners. / I dagens plattformsekonomi har postbranschen behövt hantera ny teknik och förändrade konsumentbehov. Medan volymen av fysiska brev fortsätter att minska, söker postoperatörer nya källor till kundvärde genom digitala innovationer. En digital brevlåda är ett exempel på en flersidig plattform som skapar värde genom att ansluta två eller fler kundgrupper, samt underlättar interaktioner eller transaktioner mellan dem. För att framgångsrikt locka både utbud och efterfrågan till dessa plattformar, behöver plattformsleverantörer förstå båda sidor av marknaden. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för behov och förväntningar hos framtidens största konsumentgrupp, Generation Z, angående deras interaktion med olika sektorer i det finska samhället. Vidare var målet med forskningen att belysa möjliga konsekvenser som dessa behov och förväntningar skulle ha på plattformsleverantörer. Sammanhanget för studien var Finland. Studien genomfördes som en fallstudie för PostNord, en kommunikationsoch logistikleverantör i Norden. Under en kvalitativ forskningsdesign genomfördes 12 halvstrukturerade intervjuer med Generation Zrepresentanter, födda mellan 1995 och 2001, dessutom genomfördes en workshop med branschexperter för att inkludera fallföretagets perspektiv. Resultaten analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod.Resultaten av denna studie visar att Generation Zs val för enhet och kanaler är kontextuell, beroende på hur viktigt och brådskande det är. Generation Z föredrar att ta emot kommunikation på en specifik plattform i stället för många, och ofta på mobilapplikation. Denna kohort har höga förväntningar på kommunikationshastigheten, de förvänta sig snabba svar som också möjliggör en meningsfull dialog, men ändå på deras egna villkor. Resultaten tyder på att Generation Z värderar det mänskliga elementet även i digital kommunikation. De vill ha information som inte bara är relevant för dem, men kommer under rätt tid och från en kompetent, välkänd källa. Dessa resultat har inte bara konsekvenser för PostNord somplattformsleverantör, men alla potentiella partners i ekosystemet.

No description available.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om Gen Zs attityd till influencermarketing och för att undersöka hur Gen Z har blivit påverkade av den mängd sponsrat innehållde exponeras för på sociala medier. För att besvara studiens syfte har två forskningsfrågorframställts. För att samla in empiriskt material och besvara på forskningsfrågorna, genomfördesnio intervjuer med personer mellan 18-28. Under intervjuerna fick deltagarna svara på frågorkopplade till forskningsfrågorna, datan sammanställdes och diskuterades för att besvara studiensforskningsfrågor. Resultatet för forskningsfråga 1 (FF1) visade att Gen Z blir negativt påverkadeav den ökade mängd sponsrat innehåll de exponeras för, respondenterna förklarar att de känt sigöverväldigade vilket har resulterat i att man upplevt minskat förtroende mot influencers.Resultatet för forskningsfråga 2 (FF2) visade att Gen Z har blandade inställningar gällandeinfluencer marketing, men att majoriteten hade en negativ attityd till influencer marketing. Flerarespondenter förklarade att influencer marketing kändes påträngande och skapadeirritationskänslor när de använde olika sociala medieplattformar som Youtube, Instagram ochTiktok. För vidare forskning rekommenderar författaren att undersöka hur den ökade mängdensponsrat innehåll påverkar Gen Zs upplevelser och erfarenheter kopplat till de olika socialamedieplattformarna som Youtube, Tiktok och Instagram. Eftersom dessa tre plattformar ärväldigt olika är även reklamen anpassad till varje enskild plattform, en fördjupad kunskap omdess påverkan på Gen Z och deras inställning till sponsrat innehåll för respektive socialmedieplattform på sociala medieplattform kan hjälpa företag att anpassa deras strategierberoende på vilken plattform de väljer att använda som marknadsföringskanal / The purpose of this study is to gain a better understanding of Gen Z's attitude towards influencermarketing and to investigate how Gen Z has been influenced by the amount of sponsored contentthey are exposed to on social media. To address the research objective, two research questionswere formulated. To collect empirical data and answer the research questions, nine interviewswere conducted with individuals aged 18-28. During the interviews, participants were askedquestions related to the research questions, which were then analyzed and discussed to presentthe findings. The findings for research question 1( RQ1) indicated that Gen Z is negativelyaffected by the volume of sponsored content they are exposed to. Respondents explained thatthey felt overwhelmed, which led to a decrease in trust towards influencers. The findings forresearch question 2 (RQ2) revealed that Gen Z has mixed attitudes towards influencer marketing,with the majority holding a negative attitude. Several respondents explained that influencermarketing (IM) felt intrusive and generated feelings of irritation when using various social mediaplatforms such as YouTube, Instagram, and TikTok. For further research, the author recommendscomparing how Gen Z is influenced by the amount of sponsored content they are exposed to andtheir attitudes towards sponsored content on different social media platforms such as YouTube,TikTok, and Instagram. Since these three platforms are distinct, and advertising is tailored toeach platform, a deeper understanding of how Gen Z is influenced and their attitude towardssponsored content on different social media platforms can help companies tailor their strategiesbased on the platform they choose to use as a marketing channel.

As e-commerce and online shopping have increased worldwide, the interest and research of intelligent fashion systems have expanded. Given the competitive nature of the fashion market business, digital marketplaces depend on determining customer preferences. The fashion preferences of the next generation of consumers, Generation Z, are highly discovered on social media, where new fashion styles have emerged. For digital marketplaces to gain the attraction of Generation Z consumers, an understanding of their fashion style preferences may be crucial. However, fashion style recognition remains challenging due to the subjective nature of fashion styles. Previous research has approached the task by fine-tuning pre-trained convolutional neural networks (CNNs). The disadvantage of this approach is that a CNN leveraged on its own fails to find subtle visual differences between clothing items. Hence, this thesis seeks to approach the clothing style recognition task as a fine-grained image recognition task by incorporating a component that allows the model to focus on specific parts of the input images, referred to as an attention mechanism, into the network. Specifically, a convolutional block attention module (CBAM) is added to a CNN. Based on the results, it is concluded that the fine-tuned CNN without the attention module achieves superior performance. In contrast, qualitative analysis conducted on GradCAM visualizations shows that the attention mechanism aids the CNN in capturing discriminative features, while the network without the attention module tends to make predictions based on dataset bias. For a fair comparison, future work should involve extending this research by refining the dataset or using an additional dataset. / I takt med att e-handel har ökat världen över har intresset och forskningen för intelligenta modesystem ökat. Modemarknadens konkurrenskraft har gjort digitala marknadsplatser beroende av att bestämma deras kunders preferenser. Modepreferenserna för nästa generations konsumenter, Generation Z, upptäcks ofta på sociala medier, där nya klädstilar har skapats. För att digitala marknadsplatser ska kunna locka Generation Z kan en förståelse för deras klädstilpreferenser vara avgörande. Igenkänning av klädstilar är dock fortfarande svårt på grund av klädtilars subjektiva natur. Tidigare forskning har finjusterat faltningsnätverk. Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att ett faltningsnätverk som utnyttjas på egen hand inte lyckas hitta dem subtila visuella skillnader mellan klädesplagg. Därför definierar denna avhandling problemet som finkornig bildigenkänning genom att addera en komponent som gör att modellen kan fokusera på specifika delar av bilderna, kallad en uppmärksamhetsmekanism, i nätverket. Specifikt läggs en convolutional block attention module (CBAM) till i arkitekturen av ett faltningsnätverk. Baserat på resultaten dras slutsatsen att det finjusterade faltningsnätverket utan uppmärksamhetsmekanismen uppnår överlägsen prestanda. Däremot visar kvalitativ analys utförd på Grad-CAMvisualiseringar att uppmärksamhetsmekanismen hjälper faltningsnätverket att fokusera på de diskriminerande egenskaperna, medan nätverket utan uppmärksamhetsmekanismen tenderar att klassificera baserat på bias i inputdatan. För en rättvis jämförelse bör framtida arbete innebära ett förfinande av datamängden eller använda en ytterligare datamängd.

Today's society is characterized by consumption and materialism, with e-commerce contributing to increased availability of products and services, leading to overconsumption. Generation Z is an environmentally conscious generation, but previous research claims this is not always reflected in their consumption behavior. The aim of the study is to gain an increased understanding of how factors such as individual intentions, social influences and the dilemma between individuals and the collective interest affect the purchasing behavior of Generation Z. By examining the factors the study aims to contribute to and increase understanding of why Generation Z's attitude to sustainable consumption is not always reflected in their purchasing behavior. We examine this using the Theory of Planned Behavior, the social dilemma, and purchasing behavior. We worked with a convenience sample, limiting Generation Z to the ages 2002-1997. This delimitation is based on the conditions of strong purchasing power and personal responsibility for consumption that the older members of the generation possess. A qualitative method was used in the study, and data were collected through semi-structured interviews. From the 18 interviews conducted, transcription and coding created a result that through analysis led to our conclusions. The study's results show that Generation Z has a lack of knowledge about sustainable consumption and experiences significant pressure from marketing to consume more. The results also show that the decisive factor for changing Generation Z's consumption behavior towards sustainability is influence from close ones. The study has contributed to an increased understanding of why Generation Z's environmental awareness is not always reflected in their consumption behavior and what is required for them to focus on sustainability and the environment in their consumption.

Titel – Från Scroll till Köp, en kvantitativ studie om köpbeteenden hos kvinnor födda mellan 1980–2005. Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka hur olika faktorer såsom influencer marketing och användning av sociala medier påverkar kvinnors köpbeteenden online. Metod - Denna studie genomfördes med hjälp av noga utvalda vetenskapliga artiklar som är relevanta för mitt forskningsämne. Studien är baserad på kurslitteratur och peer-reviewed artiklar. Detta är en kvantitativ studie där en enkät skickas ut till kvinnliga respondenter inom den utvalda målgruppen. Detta gjordes för att få en bättre förståelse för vad som påverkar kvinnors köpbeslut. Slutsats - Studien har visat sammanband mellan demografiska faktorer, influencer marketing, sociala jämförelser och FOMO (Fear of missing out) gällande kvinnors impulsköp. Resultatet har visat att det finns en relativt svag påverkan från influencers på kvinnor. Interaktionen med influencers på sociala medier som Facebook, Instagram, TikTok och YouTube kan öka tendensen till impulsköp. FOMO och influencers trovärdighet har även bidragit till impulsköp men andra faktorer kan även spela roll såsom personliga preferenser och behov. Studien betonar även vikten att förstå influencers roll i kvinnors köpbeteenden och den lilla men ändå märkbara effekten av FOMO:s roll i kvinnors impulsköp. Studiens avgränsningar - Studien är begränsad till kvinnor mellan 18–43 år. Studiens bidrag - Denna studie bidrar till en ökad förståelse för företag gällande användning av influencers som marknadsföringsverktyg för att utveckla samt optimera försäljningen av produkter och/eller tjänster. / Title - From Scroll to Purchase: A Quantitative Study on Purchasing Behaviours Among Women Born Between 1980-2005. Purpose - The purpose of this study is to examine how various factors such as influencer marketing and the use of social media influence women's purchasing behaviours online. Method - This study was carried out using carefully selected scientific articles that are relevant to my research topic. It is based on course literature and peer-reviewed articles. This is a quantitative study where a survey was sent to female respondents within the selected target group. This was done to gain a better understanding of what influences women's purchasing decisions. Conclusion - The study has shown correlations between demographic factors, influencer marketing, social comparisons and FOMO (Fear of missing out) with women's impulse buying behaviours. The results have shown that there is a relatively weak influence from influencers on women. The interaction with influencers on social media such as Facebook, Instagram, TikTok and YouTube can increase the tendency towards impulse buying. FOMO and influencer credibility have also been shown to contribute to impulse buying but other factors can also play a role such as personal preferences and needs. The study also emphasises the importance of understanding the role of influencers in women's buying behaviours and the small but still noticeable effect of FOMO's role in women's impulse buying behaviours. Limitations of the Study - The study is limited to only women between the ages of 18-43. Contribution of the Study - This study contributes to an increased understanding for companies regarding the use of influencers as a marketing tool to develop and optimise the sales of products and/or services.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en beskrivning av arbetstidsförkortningens påverkan på attraktionsfaktorerna, genom att studera högutbildade personer inom Generation Z samt arbetsgivare som har implementerat arbetstidsförkortning. Metod: Studien har avsett att undersöka arbetstidsförkortningens påverkan på attraktionsfaktorerna gentemot högutbildade personer inom Generation Z. Empirisk data har varit grunden för undersökningen som sedan har jämförts med befintlig teori, vilket innebär att en induktiv forskningsansats har antagits. Studien har tillämpat en tvärsnittsundersökning där kvalitativa intervjuer varit grunden för den empiriska datainsamlingen. Slutsats: Arbetstidsförkortning har visat sig ha en positiv effekt på attraktionsfaktorerna gentemot arbetstagare. Det kan däremot vara av vikt för företag som planerar att implementera arbetstidsförkortning i syfte att attrahera personal att se över dess påverkan på den sociala arbetsmiljön. Företag som har implementerat arbetstidsförkortning har visat sig ha ny kompetent personal mer lättillgängligt än andra företag. / Purpose: The aim of the paper is to provide a description of the impact of working time reduction on the attractiveness factors, by studying highly educated people within Generation Z and employers who have implemented work time reduction. Method: The study aimed to investigate the impact of work time reduction on the attraction factors towards highly educated people within Generation Z. Empirical data has been the basis for the study, which has then been compared with existing theory, which means that an inductive research approach has been adopted. The study has applied a cross-sectional survey where qualitative interviews have been the basis for the empirical data collection.  Conclusion: Work time reduction has been shown to have a positive effect on employee attraction factors. However, it may be important for companies planning to implement work time reduction in order to attract staff to consider its impact on the social working environment. Firms that have implemented work time reduction have been found to have skilled labour more readily available than other firms.