Syftet med vår uppsats är att se hur lärare uppfattar sin arbetssituation, ur ett genusperspektiv, och då med fokus på fördelningen av arbetsuppgifter utanför undervisningen. Vi valde att utföra vår empiriska studie på en gymnasieskola i en liten kommun i Mellansverige. För att kunna undersöka vårt syfte valde vi att ställa följande frågor:  Vilka tendenser går det att urskönja i utförd enkätundersökning som tyder på att vissa arbetsuppgifter tilldelas alternativt axlas självmant av män och/eller kvinnor?  Uppfattar lärarna att en eventuell uppdelning är medveten eller omedveten? Vårt val att undersöka lärares uppfattningar kom i stor utsträckning från Göran Brantes (2008) syn på vad som är relevant att undersöka. Avstamp inför vår undersökning har vi även tagit i bland annat Eva Ganneruds (1999;2001;2006) studier kring lärare och genus. För att söka svar på våra frågeställningar samt vårt syfte valde vi att använda oss utav en enkätundersökning med såväl kryssfrågor som mer öppna frågor. Vi fick ett högt bortfall i vår studie. Ungefär 50 % av de önskade respondenterna valde att delta. Trots detta har vi sett tendenser i vår undersökning som vi finner intressanta och gör det möjligt för att besvara såväl vårt syfte som våra frågeställningar. I vår undersökning fann vi tendenser till att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter som män och kvinnor axlar eller blir tilldelade. De kvinnliga respondenterna ansåg sig oftast axla omsorgsuppgifter. Denna uppdelning förefaller till stor del vara omedveten och utan reflektion. Föreställningar om manligt och kvinnligt synes vara djupt rotade och så pass naturligt att detta påverkar lärares arbete utan att de är medvetna om detta. Vid de tillfällen där genus diskuterades och reflekterades kring så rörde det allt som oftast i relation till eleverna eller mellan elever. Att tänka genusmedvetet mellan lärare ansågs inte relevant då kön inte tillskrevs någon betydelse av en stor del av våra respondenter.

Arbetet handlar om hur o/medvetna barn på två förskolor är om genus i deras vardagsliv. / This essay is about how childen at two kindergardens understands gender in their everyday life.

I min examensuppsats behandlar jag det konstrum, där konstteoretiker och konstutövande blandas med lekmän. För ett nyanserat konstbegrepp behövs en genusmedveten och breddad syn på såväl konsthistorien som samtidskonsten . Min frågeställning är: Hur hanterar och hur kan skolan hantera konsthistorien och konstbegreppet på ett utvidgat och genusmedvetet sätt? Jag är nyfiken på hur elever och lärare närmar sig konstfältet och hur de upplever konsten och konstbegreppet i stort. Hur pass integrerad är teorin och praktiken och hur väl appliceras genusbegreppet på undervisningen. Min undersökning syftar till en utvidgad förståelse och förberedelse till min kommande yrkesutövning som lärare. Målet är att starta en process till genusmedvetenhet i interaktion med elever och ett vaket förhållningssätt i upplägget av undervisning. Mina förberedelser har varit att fördjupa mig i litteratur, styrdokument och andra källor. Därefter har jag genomfört en enkätundersökning med bildpedagoger och intervjuat en grupp gymnasieelever. Att få in såväl elevperspektiv som lärarperspektiv har varit högst relevant för en så allsidig bild som möjligt om hur det faktiskt ser ut i skolan. I den gestaltande delen som jag kallat ”Omfunktionalisering” har jag undersökt hur traditionella medel och tekniker påverkar läsningen och upplevelsen av ett verk. Gestaltningen är en serie detaljstudier av klädesplagg i akvarellteknik, traditionellt monterat med passepartout. I denna svit av ting som härstammar från en kvinnlig brukare, har objekten och klädesplaggen berövats sin bruksfunktion och intagit en ny position. Med fokus på denna förskjutning i värde, har jag omvandlat dessa till en ytterligare dimension, genom att föreviga dem i en ögonblickstolkning. Denna avfunktionalisering och omfunktionalisering gör objekten i behov av omtolkning. I obrukbarheten och genom den tvådimensionella tolkningen skalas det givna sammanhanget av och en avkönifiering startas, en avkodning av var i det feminina ligger och i hur kvinnlighet konstrueras. Alla delar i examensarbetet berör och behandlar en samtida konstförståelse, där kön och olika tidsepoker ska försöka integreras och samexistera. Mina studieresultat visar på att en integrering i dagens skola är mer eller mindre påbörjad. Men för att etablera medvetenhet krävs en fortgående och genomtänkt process. / <p>BI/Konst</p>

I denna studie undersöks genusmedvetenhet inom tre civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet vilka har olika andel kvinnliga respektive manliga studenter. Universitetet hävdas ofta vara en könsneutral organisation, men med utgångspunkt i den låga andelen kvinnor inom tekniska utbildningar är det av betydelse att analysera dessa ur ett genusperspektiv. Fokus ligger på att analysera genuskultur inom respektive program och hur denna upplevs av olika programaktörer, för att vidare dra slutsatser kring medvetenhet om konstruktion av genus. Data har insamlats genom intervjuer med programansvarig, programstudievägledare samt kvinnliga och manliga studenter på respektive utbildningsprogram. Studien visar att genusmedvetenhet på programnivå förknippas med en jämn könsfördelning bland studenter och lärare, vilket försummar andra faktorer vilka påverkar genuskultur inom programmen. Studien visar vidare att en jämn könsfördelning inte är en tillräckligt medveten åtgärd för att uppnå en jämställd genuskultur.

Svensken spenderar i genomsnitt 6 timmar om dagen på medier och genom reklamen som visas på dessa medier sänds det ut värderingar och uppfattningar om vad ett visst kön är. Därför ställde jag frågan om vem som ska hållas ansvarig för de stereotypa bilder som idag visas på reklamen.  Syftet med denna studie är att få kunskap om vad reklamskaparna har för perspektiv på genus och inställningen till att skapa könsstereotyp bildreklam. Den metod jag valde att använda mig för att svara på den frågeställning som studien har valde jag kvalitativa intervjuer. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade visade sig som styras av genusmedvetenhet i tolkningen av stereotyperna manligt och kvinnligt och kritik emot den traditionella reklambilden. Informanterna menade att många kunder idag är medvetna om stereotyperna och vill förändra den bilden. Trots det så kunde jag genom studiens teorier konstatera att informanternas tolkning om manlig och kvinnlig var stereotyp. Så vem ska agera för att reklambilden ska bli ”könsfri”? / A Swede spends on average 6 hours a day using media. Advertisements that appear in these media influence the audience’s perceptions of what it means to be men or women. Therefore, I wonder who should be considered responsible for the gender stereotypes that currently appear in the advertisements. The purpose of this study is to gain knowledge about the advertisement producers’ perspective on gender and gender-stereotyped advertising. The method that this study uses is qualitative interviews. The material gathered through the interviews shows a high level of gender-awareness among the interviewed producers of advertisements, as well as that they share a critical vision of the traditional stereotypes in advertisements. The informants say that many customers today too are aware of the stereotypes and want to change that. Despite this, the analysis of the informants’ interpretations of “male” and “female” based on the theories shows that advertisement producers continue to think somewhat stereotypically. The question that this study suggests for further investigation is who should act in order to make advertisements “genderless”?

Studien handlar om förskollärares genusmedvetenhet och bemötande, hur förskollärare arbetar för att motverka traditionella könsmönster är en central del i studien. Genus är något som är komplext och socialt skapat i samhället vi lever i. Studien fokuserar på om det görs skillnad på barnen redan i förskolan eller om förskollärare har ett bemötande som bygger på genusmedvetenhet. Metoden som tillämpas är kvalitativ och är genomförd med hjälp av observationer utifrån de specifika situationerna tambur och samling. Två olika förskolor ingår i studien, en med åldersblandade grupper och som har arbetat med genus tidigare och en med åldershomogena grupper som inte har arbetat specifikt med genus tidigare. I samlingen och tamburen har fokus varit förskollärares bemötande gentemot flickor och pojkar. För att undersöka hur förskollärares bemötande skiljer sig har vi tittat på hur talutrymmet är fördelat, om barnen får tillsägelse, om barnen får hjälp eller om barnen behöver be om hjälp och om barnen blir tillsagda att vänta. Det slutliga resultatet i studien visar att förskollärare till viss del har en genusmedvetenhet och att de arbetar för att motverka de traditionella könsmönster som finns i delar av situationerna. Ett exempel på arbetet med att motverka traditionella könsmönster var när förskollärarna arbetade med beebot med barnen. Förskollärarnas genusmedvetenhet synliggörs genom att de inkluderar alla barnen och bemöta barnen lika. Att ha en genusmedvetenhet handlar om att vara medveten om genus i alla sitationer vilket inte synliggjordes i studien, däremot var förskollärarna på god väg mot en genusmedvetenhet eftersom de hade genus i tankarna i delar av situationerna. / Gender awareness, treatment, preschool. boys, girls

Den empiriska studien som genomförts har haft som syfte att undersöka om det kan synliggöras några skillnader i lärares interaktioner med de olika könen inom matematikundervisningen. Studien har även syftat till att undersöka huruvida lärare tänker kring genus i förhållande till matematik. Resultatet som framkommit har utgått från observationer och intervjuer på svenska skolor med tre olika lärare i årskurserna 1– 3. Det resultat som tagits fram har satts i förhållande till tidigare forskning samt analyserats i förhållande till teorin om sociomatematiska normer. Resultatet av studien har visat på att lärare i svenska skolor generellt interagerar med de olika könen på liknande sätt, samtidigt som resultatet i vissa fall har skiljt sig åt. När det kommer till lärares syn på matematik och genus har det visat sig att lärarna uttrycker att de enbart ser till individerna och inte till könet samtidigt som de inte har full förståelse för vad ett genusmedvetet arbetssätt innebär.

<p>I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.</p><p>Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ”huvudroll” i undersökningen. För ”huvudrollerna” har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren. Handlingar och attribut som är kopplade till ”huvudrollerna” har även antecknats. En analys görs också av foton på ”huvudrollerna” Kerrie och David och deras familj, släkt och vänner som finns i Base Book 7 (2003).</p><p>Undersökningen visar att Wings i stort förmedlar ett sunt genusperspektiv, där kvinnor/flickor och män/pojkar får lika stort utrymme och där både kvinnor/flickor och män/pojkar presenteras i sammanhang som visar på könens lika möjligheter. Samtidigt finns skildringar som förmedlar traditionella könsroller och negativa förväntningar på kvinnor/flickor och män/pojkar. Examensarbetet visar på vilka styrkor och svagheter läromedlet har ur ett genusperspektiv, samt hur man som lärare kan använda dessa i arbetet kring genus med eleverna.</p>

<p>Att motverka stereotypa könsroller är ett av flera uppdrag som förskolan har. Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar i förskolans vuxenstyrda situationer men även att ta reda på hur pedagogerna ser på genus. Arbetet bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa metoder där vi utfört observationer följt av intervjuer med pedagogerna. Detta för att få en djupare syn på hur synen på genusmedvetenhet kan se ut i förskolan. Med hjälp av pedagogernas tankar och reflektioner rörande genus bildar vi oss en uppfattning om hur detta kan ta sig uttryck i verksamheten och i bemötandet av flickor och pojkar.</p><p>Studiens resultat visar att pedagogerna på den aktuella förskolan över lag visade en medvetenhet rörande genus dock mer i tanke än i handling. Detta var de alla överens om men efterfrågade yttre stöd och ökad kunskap inom ämnet. Vad vi kunde se var att pojkar är de som i större utsträckning får ta del av den negativa uppmärksamheten, framförallt under samlingen. Flickor uppmuntrades oftare till längre samtal och deltog på ett aktivt sätt i både samling och under måltider. Tidigare forskning har visat att detta ämne (genus) är i behov av större kunskap och vidare forskning. Även om pedagogerna är till viss del medvetna och försöker bemöta flickor och pojkar på ett jämställt sätt är det tydligt att detta är ett långsiktigt och krävande arbete. Det fordras av pedagogerna att de är insatta i vad det kan innebära att vara och agera genusmedvetet.</p>

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna. Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ”huvudroll” i undersökningen. För ”huvudrollerna” har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren. Handlingar och attribut som är kopplade till ”huvudrollerna” har även antecknats. En analys görs också av foton på ”huvudrollerna” Kerrie och David och deras familj, släkt och vänner som finns i Base Book 7 (2003). Undersökningen visar att Wings i stort förmedlar ett sunt genusperspektiv, där kvinnor/flickor och män/pojkar får lika stort utrymme och där både kvinnor/flickor och män/pojkar presenteras i sammanhang som visar på könens lika möjligheter. Samtidigt finns skildringar som förmedlar traditionella könsroller och negativa förväntningar på kvinnor/flickor och män/pojkar. Examensarbetet visar på vilka styrkor och svagheter läromedlet har ur ett genusperspektiv, samt hur man som lärare kan använda dessa i arbetet kring genus med eleverna.