Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på med vilken medvetenhet förskollärare väljer barnlitteratur ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser pedagogers genusmedvetenhet ut när de väljer barnlitteratur? Och hur arbetar pedagoger i förskolan genusmedvetet med barnböcker i syfte att utveckla barns språk? Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade fyra stycken förskollärare. Två av dem var genuspedagoger, vilket påverkade resultatet en del. Vi har kommit fram till att genusarbetet anses som viktigt men att det inte har en hög prioritet. Detta kan bero på att det inte lyfts fram som viktigt av informanterna. Vi har kunnat se i vårt resultat att utbildning inom detta område inte är prioriterat då båda genuspedagogerna hade gått sin utbildning på eget initiativ. De som arbetade inom kommunal regi hade fått en kortare kurs genom RFSL och de som arbetade på föräldrakooperativ hade ingen utbildning alls i ämnet. Av detta kan vi dra slutsatsen att det behövs utbildning i genus och normkritiskt tänkande. Om vi ska få ett jämställt samhälle behöver vi börja redan på förskolan och det måste genomsyra hela verksamheten.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment. Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur. Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer.

I denna undersökning behandlas kroppsideal på sociala medier med utgångspunkt från skolämnet Idrott och hälsa. Detta sker genom en diskursanalys på kroppsbilder för att se mönster i hur en hälsosam kropp framställs. Syftet är att undersöka, diskutera samt belysa de ideal och den syn på hälsa ungdomar kan möta på dessa sociala medier. De frågeställningar vi har är: “Vilka diskurser kan identifieras i bilderna på sociala medier som hanterar kroppsideal och hälsa?” samt “Utifrån ett makt- och genusperspektiv, vilka synsätt på kropp och hälsa kommer till uttryck i diskurserna som unga kan möta på de sociala medierna Instagram och Tumblr?”. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av en diskursanalys där vi även utgått från ett genusperspektiv samt Foucaults maktperspektiv. För att knyta an mediers påverkan på skolämnet Idrott och hälsa har vi utgått från ramfaktorteorin. Vårt material innefattar 200 bilder hämtade från Instagram och Tumblr under en tidsperiod på fem dagar. De diskurser vi sett formas i vårt material har varit: aktivitet, arm, bröst, före-efter, helkropp med huvud, helkropp utan huvud, mage samt rygg. Inom dessa diskurser har det både funnits ett isärhållande och gemensamma ideal mellan det manliga och kvinnliga, där kvinnorna dominerade i antal. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det finns tydliga diskurser kring vad som är en hälsosam kropp och hur den ska framställas, något som kan påverka eleverna som i skolämnet Idrott och hälsa ska lära sig att kritiskt granska ideal och könsmönster.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare definierar, värderar och prioriterar genusarbetet i förskolan. Vi ämnade synliggöra synsätt, metoder och strategier för genusarbetet. Studien utgick vi från en kvalitativ ansats varigenom vi genomförde kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt valde vi Hirdmans (2003) teori om genussystemet och genuskontraktet. Studiens mest framträdande resultat var att det finns stora variationer i hur förskollärare definierade, värderade och prioriterade genusarbetet i förskolan, liksom i hur förskollärare arbetade med genus i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunde se samband mellan förskollärares intresse, kunskap och medvetenhet kring genus och hur förskollärare omsatte genusarbetet i praktiken.

Normer, vanor och musikinstrument är en jämförande studie som syftar att undersöka högstadieelevers instrumentpreferenser ur ett genusperspektiv i och utanför skolan samt musiklärares resonemang kring genusmedvetenhet och normer gällande val av musik-instrument. Studien tar avstamp i styrdokument och tidigare forskning kring musik i ett genusperspektiv. Metoden i studien består av enkätundersökningar riktade till elever och lärare i två högstadieskolor som svarat på frågor angående val av musikinstrument samt musikinstrument i ett genusperspektiv. Resultatet visade att flera av de musik-instrument som studerats i tidigare forskning fortfarande har samma stereotyper kring genus, men resultatet indikerade även att flera instrument har eller är på väg att få en neutralare könskodning. Studien visade också att såväl elever som lärare har en med-vetenhet kring genus och att en märkbar del av dem står fast vid att genus inte skall vara ett hinder vid val av instrument. Slutsatsen av studien var att lärarens aktivitet angående genus i musikundervisningen samt förebilder som spelar instrument med normbrytande könskodning spelar en avgörande roll kring musikämnets framtida jämställdhet.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollärares uppfattningar kring olika metoder för genusarbetet i förskolan. Fokus ligger på användandet av barnlitteratur och om den kan tänkas fungera som ett redskap för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien utgår från ett genusperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och en genuspedagog. Eftersom fokus ligger på förskollärares uppfattningar, är genuspedagogen i studien är endast en del av ett urval som gjorts. Hennes kompetens kan däremot ses som värdefull i studiens resultat. Samtliga deltagare i studien anser att barnlitteratur kan fungera som ett underlag för diskussion. I studiens resultat går det även att se hur deltagarna anser att barnlitteratur har en central roll i genusarbetet. Trots detta upplever många deltagare att läsningen inte prioriteras tillräckligt. Resultatet av studien visar också skillnader i hur förskollärarna anser sig vara genusmedvetna i sitt val av barnlitteratur. Undersökningen åskådliggör även hur den intervjuade genuspedagogen känner sig bortprioriterad av ledningen, vilket påverkar arbetet tillsammans med förskollärarna. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien har varit att, utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv, beskriva hur förskollärare uttrycker att de vill agera vid olika konfliktsituationer. Vilket inte är samma som hur förskollärare verkligen agerar vid konflikter i förskoleverksamheten. Tidigare forskning visar att förskollärare omedvetet behandlar barnen olika utifrån deras kön. Vi använde oss av kvalitativa enkäter, för att komma fram till resultatet i vår studie där femton förskollärare medverkade. Enkäterna var uppbyggda med hjälp av två olika konfliktsituationer. Genom enkätsvaren kunde vi få en uppfattning om förskollärarna gjorde skillnad på barnen utifrån deras kön. I resultat framkom det att förskollärarna beskrev att kommunikation var viktig när det gällde konflikter och att barnen skulle få en chans till att lösa konflikterna själva genom att prata med varandra. Förskollärarna påtalar att de vill vara i närheten av barnen, för att känna att de har ett öga på hur konflikten fortlöper. Något som även framkom utifrån förskollärarnas beskrivningar i enkätsvaren var att de uttryckte mer uppmuntran till flickorna än vad de uttryckte mot pojkarna. / <p>Betyg i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus framställs i tio olika barnböcker, samt om det finns någon skillnad om man jämför nya böcker från 2017 med äldre böcker från 30 år tidigare. För att undersöka detta har text och bild analyserats i tio barnböcker, där fem böcker är utgivna 2017 och fem mellan 1986 och 1990. Fokus har legat på vilka karaktärer som framkommer i böckerna, vilka personliga egenskaper som tillskrivs dessa, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som framkommer i böckerna.  För att genomföra analysen har jag använt mig av Hirdmands (1988) tankar om genussystem samt Nikolajevas (2017) tabell över maskulina och feminina personliga egenskaper. Utifrån detta har jag utformat frågor som jag använt mig av när jag har analyserat text och bild. Dessa frågor innefattar vem som är huvudpersonen i böckerna, vilka personliga egenskaper karaktärerna i böckerna har, hur karaktärerna ser ut och vilka färger som förekommer i böckerna.  Det som framkom av analysen är att genus framställs i litteraturen genom såväl personegenskaper som utseende och färger. Den nyare litteraturen motverkar i högre grad traditionella könsmönster, särskilt när det kommer till karaktärernas personliga egenskaper.

Syftet med studien var att undersöka hur en använder ett genusperspektiv inom religionsundervisning. Om en ser till hur makten fördelats mellan könen historiskt inom religioner och i religiösa urkunder kan en förstå problematiken med att genomföra en religionsundervisning inom världsreligionerna ur ett genusperspektiv. Världsreligionerna är i grunden patriarkaliska och det skapar problem när det kommer till att undervisa med ett genusperspektiv.   I dagens läroplaner är det ett krav att genomföra undervisning ur ett genusperspektiv och det ska följas av oss pedagoger i alla ämnen. Det är intressant att studera religionsundervisning utifrån dess historia och urkunder som i grunden är ur ett patriarkaliskt perspektiv. Hur ska en göra för att få med genusperspektivet inom religionsundervisning? Hur arbetar en i dag med detta?

Det här arbetet behandlar fysisk aktivitet på fritidshemmet. Syftet är att undersöka hur fritidslärare anser sig motivera elever till fysisk aktivitet utifrån: styrda-, fria aktiviteter. Intresset handlar även om att undersöka hur fritidslärarnas uppfattningar ser ut ur ett genusperspektiv under fysisk aktivitet. Detta är en kvalitativ studie vilket har använt en fenomenografisk ansats där sex verksamma fritidslärare intervjuats. Studiens resultat visade att elever påverkas positivt då fritidspedagoger medverkar i styrda fysiska aktiviteter, där samtliga informanter bidrog till att försöka motivera eleverna. Utifrån den fria fysiska aktiviteten talade informanterna om att kommunikation med eleverna har en god inverkan när det kommer till att motivera elever inom fysisk aktivitet. Möjligheter skapas genom att pedagoger tillgodoser elever med materiella resurser. Utifrån genusperspektivet var de flesta informanter överens om att pojkar tog mer plats än flickor inom fysisk aktivitet. Skillnader fanns i informanternas tillvägagångssett för att motverka stereotypa könsroller, där pojkar och flickor ibland inte erbjöds fysisk aktivitet tillsammans.