151 |
En kvalitativ studie om förskollärares genusmedvetna förhållningssätt till fri lekIsaksson, Jennie January 2020 (has links)
Uppsatsens syfte är att identifiera hur förskollärare förhåller sig till fri lek i förskola, vilket analyseras utifrån ett genusperspektiv. Vidare undersöks vad det kan finnas för möjligheter och svårigheter för förskollärare att förhålla sig genusmedvetet till fri lek. Studien består av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare aktiva i förskola och materialet analyseras utifrån ett styrningsperspektiv. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig på flera olika sätt, både inför fri lek och vid fri lek, och utifrån det kan både möjligheter och svårigheter tydas. Inför fri lek kan möjligheter tydas utifrån planering av exempelvis miljö och material och vid fri lek kan möjligheter tolkas genom förskollärarnas deltagande i leken samt hur de agerar och kommunicerar med barnen. Svårigheter kan tydas både inför, och vid, fri lek och beror delvis på utomstående förhållningssätt, vilket påverkar förskolans jämställdhetsarbete. Utifrån resultatet identifieras att förskollärarna förhåller sig förebyggande, närvarande och förändrande till fri lek. Sammantaget visar studien att fri lek har en tydlig plats i förskolans jämställdhetsarbete samt att genom förskollärarnas genusmedvetna styrning ger de barnen möjlighet att utveckla och variera sina intressen i fri lek.
|
152 |
“Annars är man ingen människa utan bara en liten lort” : En textanalys om fem barnböcker av Astrid Lindgren utifrån ett genusperspektivNamei, Georgette, Mårtensson, Viktoria January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs utifrån Nikolajevas motsatsschema i fem barnböcker av Astrid Lindgren, alltså Pippi Långstrump (1945), Barnen på Bråkmakargatan (1958), Madicken (1960), Bröderna Lejonhjärta (1973) och Ronja rövardotter (1981). Vårt syfte var även att undersöka hur framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män utifrån Nikolajevas motsatsschema skiljer sig i de olika böckerna, samt att undersöka hur könsmönstren förändrats över tid i de analyserade böckerna, utifrån Nikolajevas motsatsschema. Våra forskningsfrågor var “Hur skildras flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?”, “Hur skiljer sig framställningen av flickor/kvinnor respektive pojkar/män i de undersökta böckerna?” och “Hur har könsmönster förändrats över tid i de undersökta böckerna?”. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i genusperspektivet utifrån Hirdman. Vår metod var en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag (att räkna egenskaper utifrån Nikolajevas motsatsschema). Våra huvudresultat var att i Pippi Långstrump (1945) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och en stereotyp huvudkaraktär, i Barnen på Bråkmakargatan (1958) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. I Madicken (1960) framkom det att tre huvudkaraktärer var stereotypa medan en huvudkaraktär var könsneutral. I Bröderna Lejonhjärta (1973) fanns två normbrytande huvudkaraktärer och tre stereotypa huvudkaraktärer. Slutligen återfanns fyra stereotypa huvudkaraktärer i Ronja Rövardotter (1981) och inga normbrytande huvudkaraktärer.
|
153 |
Didaktiska överväganden inom de samhällsorienterandeämnena.I relation till samhällets och skolans genusordningNederman, Elin, Österman, Helen January 2021 (has links)
Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lärares didaktiskaval i arbetet med samhällsorienterande ämnen i förskoleklass upp tillårskurs tre. De didaktiska valen diskuteras i relation till samhälletsoch skolans genusordning.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer avsex grundskolelärare från olika skolor, som alla är verksamma inomårskurs f-3. I analysen av lärarnas didaktiska val inomsamhällsorienterande ämnen har olika teman vuxit fram. De två mestövergripande är hur läraren väljer att undervisa samt hur lärarenpåverkas av samhällets genusordning.I vår studie framkommer det att lärarna arbetar utifrån enelevcentrerad undervisning som kombinerar teori och praktik.Undervisningen ska även ha en verklighetsanknytning utifrån barnetsperspektiv med ett ändamål att förbereda eleverna för vuxenlivetsamt att uppnå kursmålen i läroplanen. Något annat som lyfts fram äratt lärarna väljer material med en genus- ochjämställdhetsmedvetenhet.
|
154 |
”Sen får man liksom syn på att det är väldigt lätt att vara grabbig och tuff emot killarna” : En kvalitativ studie om jämställdhetsarbetet i bildundervisningen / ”Then you kind of become aware of that it is very easy to be boyish and tough against the boys” : A qualitative study of gender equality in Art educationGretzén, Theréze January 2020 (has links)
Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och ökad förståelse för på vilket sätt ett jämställdhetsarbete i praktiken kan se ut i bildundervisningen. Frågeställningarna är således: Vilka strategier har bildlärarna i undervisningen för att utmana genusnormer? Hur reflekterar bildlärarna kring sin medvetenhet och kunskap gällande genusnormer och jämställdhet? Vilka utmaningar kopplade till genusmedvetenhet och normkritik kan bildlärarna och skolledning möta? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre bildlärare och en rektor. Intervjusvaren har analyserats utifrån ett genus-, queerteoretiskt och normkritiskt perspektiv. Resultatet visade på hur bildlärarna hade flera goda strategier i sin undervisning men också hur normer och föreställningar om kön och kropp är närvarande och skapar utmaningar både för lärare och elever. Därtill påvisades behovet av en tydlig ledning och hur ett jämställdhetsarbete behöver bygga på kunskaper för att lärarna ska ha goda förutsättningar och normkritiska verktyg att använda i sin undervisning. Uppsatsens diskussion fokuserar på hur elevgruppens sammansättning gynnar men också försvårar ett jämställdhetsarbete i bildundervisningen.
|
155 |
En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektivEngman, Beatrice January 2014 (has links)
Abstract Titel: ”En kritisk diskursanalys av artisten Beyoncé ur ett genusperspektiv” Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Beatrice Engman Handledare: Anna Edin Datum: 2014-05-27 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att ur ett diskursteoretiskt och genusorienterat perspektiv studera artisten Beyoncé utifrån två olika men dock sammanhängande medieperspektiv. I min uppsats kommer jag dels att analysera den mediala bilden av Beyoncé, det vill säga hur medierna rapporterar och ”berättar” om henne samt dels att analysera hur Beyoncé själv iscensätter sig medialt, via sin musik, videos och klipp. Sammantaget kan man säga, att dessa två dimensioner konstruerar Beyoncé som medial person, där även det offentliga och det privata livet tenderar att överlappa varandra. Den metod jag valt för att besvara mina frågor är en kritisk diskursanalys och jag har i min teori utgått från Norman Fairclough. Jag kommer följa de tre dimensionerna i Norman Faircloughs modell som är text (tal, skrift och det visuella), diskursiv praktik (produktion och konsumtion av texter) och social praktik (handling inom ramen för en verksamhet). Jag har valt ut mitt material från Beyoncé utifrån en speciell händelse. Hon släppte den 13 december 2013 hennes femte och självbetitlade album ”Beyoncé”. Jag kommer analysera Beyoncés texter, de feministiska tal som hon använder sig av samt hennes videos och klipp som finns med i albumet. Jag kommer även att analysera utvalda artiklar som jag sökt på bibliotekets databas på Högskolan i Gävle. Artiklarna som jag har valt har koppling till Beyoncés senaste album inom tidsramen 13:e december 2013 till 1:a maj 2014. Den mediala bilden av Beyoncé är lik Beyoncés egen iscensättning av sig själv. Beyoncé iscensätter sig själv som en stark kvinna med en röst och som har makten att kunna använda sin röst fritt. Det är ingen tvekan om att hon är en person som berör och påverkar. Beyoncé är en inspirationskälla och ett ideal för många människor och speciellt kvinnor i världen. Den mediala bilden av Beyoncé är väldigt positiv och de hyllar henne. De framställer henne som en modern idérik artist och som en stark kvinna. Ur ett genusperspektiv visar hon väldigt starkt vad hon kämpar för vilket är kvinnor, jämställdhet och kvinnors sexualitet.
|
156 |
Gäller genuskontraktet? : En kvantitativ text- och bildanalys av bokserien Handbok för superhjältarBenker, Nelly, Fredriksson, Jenny January 2021 (has links)
No description available.
|
157 |
Disney eller Grimm? : En komparativ studie om folksagorna adaptioner / Disney or Grimm? : A comparative study of the adaptions of folkloreMijaljevic, Luka, Svensson, Caroline January 2021 (has links)
Vår studie handlar om att jämföra klassiska folksagor och Disneys klassiker med en komparativ metod där vi jämför versionernas olikheter och likheter. Vi har inriktat oss på sagornas protagonister som i alla versioner är prinsessor. Utifrån detta har vi valt att redogöra våra frågeställningar ut ett genusperspektiv. Resultatet av studien visar hur Disneys versioner anpassat sig till målgruppen och förskönat versioner med bl.a. färgrika bilder som förtydligat handlingen och gjort dem mer barnvänliga. Studien redovisar hur folksagornas främlingsfientlighet och skoningslösa handlingar avdramatiserats i Disneys adaptioner.
|
158 |
"Alla är vi lika" : En studie om genusmedveten litteraturundervisning i årskurs 1-3Karlberg, Magdalena, Lundholm, Jennica January 2021 (has links)
I denna studie undersöks genom kvalitativa och kvantitativa metoder vilka kriterier lärareanser viktiga när de väljer högläsningsböcker. I studien undersöks även vilka tankarlärarna har om att följa upp sin högläsning med sin elevgrupp. Ytterligare ett syfte medundersökningen är att genom litteraturanalyser se hur utvalda böcker i årskurs 1–3förmedlar synen på genus. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk teori om hurmänniskor påverkas i sitt sätt att vara genom att upprätthålla samhällets normer. Dengenomsyras även av en genusvetenskaplig teori. Resultatet av studien visar att de kriterier som lärare anser viktigast att utgå från när degör sina val av högläsningsböcker är andra lärares rekommendationer ochelevers önskemål. Resultatet visar även att nästan alla lärare följer upp sin högläsningpå ett eller annat sätt. Litteraturanalysen av lärarnas valfritt rekommenderade bok,Edward Tulanes fantastiska resa (DiCamillo, 2008), visar generellt att stereotypaföreställningar kring genus såväl förekommer som upprätthålls. Liknande resultatredovisas även i litteraturanalysen om bokserien Handbok för Superhjältar (Våhlund &Våhlund, 2018) som blev den mest rekommenderade boken i lärarnas genusmedvetnabokval. I denna bokserie framkommer även ett flertal mönster som ställer sig emotstereotypa föreställningarna. Dessa resultat i kombination med tidigare forskning belyservikten av att lärare utgår från genomtänkta val av litteratur när det väljer högläsningsbok.Om litteratur genom högläsning även ska kunna påverka elevernas föreställningar kringkönsnormer är ett varierat utbud av barnlitteratur där olika kön finns representeradebetydelsefullt. Förutom ett genomtänkt val av högläsningsbok så är lärarens medvetenhetkring genus och identitetsskapandet det allra viktigaste för att högläsningen ska kunnaanvändas som en värdefull resurs i en genusmedveten undervisning.
|
159 |
Kvinnans roll i historieämnetNilsson, Josefine, Ochwa-Echel, Susanna January 2020 (has links)
Syftet med denna undersökning är att få en inblick i vad forskningen säger om kvinnor respektive mäns framställning i historieämnet. Detta utifrån tre inriktningar, historieläromedel, lärarens tankar om undervisningspraxis och elevers uppfattning om genus. Vi har sökt på forskning genom både nationella och internationella databaser på nätet och använt oss av litteratur som har funnits på vårt Universitetsbibliotek. Resultaten har visat att det finns en saknad av kvinnor inom historieämnet både i material och lärarpraxis. Resultaten visar också på insikten om att barn utvecklar sina identiteter utifrån deras skolmiljö både socialt och kunskaps innehållsmässigt.
|
160 |
Teknikundervisning ur ett genusperspektivMontano, Sara, Vangenmalm, Cristina January 2018 (has links)
Studiens syfte är att finna en förståelse för vilka förhållningssätt lärare har till teknikundervisningen ur ett genusperspektiv. Detta för att finna vad det är som påverkar teknikämnets karaktär och utveckling. Studien använder sig av ett genusperspektiv. De metoder för studien som använts har varit kvalitativa och kvantitativa då både enkätundersökning och intervjuer genomförts. Resultatet av studien visar att lärares förhållningssätt stämmer överens med den uppfattning om begreppet genus som finns präglat i vårt samhälle. Vissa lärare visar även en rädsla mot att använda ordet genus, de använder ordet kön eller benämner flickor och pojkar. Ett flertal lärare anser att genus inte har med teknikämnet att göra eftersom de menar att lärare inte bör kategorisera elever utifrån kön. Slutsatsen är att begreppet genus är svårtolkat och att studien visar oss en inblick i något komplext och något som borde finnas med i läroplanen och lärarutbildningen.
|
Page generated in 0.3465 seconds