Spelling suggestions: "subject:"geriatric"" "subject:"geriatrics""
1 |
Upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa : En litteraturstudieAndré, Lara, Jönsson, Caroline January 2011 (has links)
Beröring är ett av människans grundläggande behov som inte förändras i takt med åldern. Äldre personers minskade sociala nätverk kan leda till minskad möjlighet att få sitt behov av beröring tillgodosett. I vård och omsorg är äldre personer den grupp som får minst taktil beröring. Kvaliteten på omvårdnaden antas kunna höjas med hjälp av taktil beröring då det antas förbättra äldre personers välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos äldre personer med ohälsa. Metoden är en systematisk litteraturstudie. Analysen var inspirerad av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet grundades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet presenterades utifrån upplevelser och effekter. Upplevelsen av taktil beröring beskrevs utifrån två huvudkategorier vilka var lindrande och obehag/likgiltigt. Effekterna av taktil beröring presenterades utifrån två huvudkategorier vilka var psykologiska effekter och fysiologiska effekter. Taktil beröring kan i omvårdnadsarbetet utgöra ett resurssnålt och lättillgängligt redskap för att öka välbefinnandet hos äldre personer.
|
2 |
Uppfattning av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6 – En enkätstudieOlsson, Philip January 2015 (has links)
Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6. Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38). Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska. Endast 15,8 % (n = 6) av deltagarna kunde tänka sig att arbeta inom geriatrik som första jobb efter erhållande av examen. Endast 26,3 % (n = 10) av deltagarna ansåg att geriatrisk omvårdnad var lika intressant som annan klinisk verksamhet. Flera av studenterna ansåg att arbetet med äldre var monotont, långsamt och fysiskt krävande. Tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad (Fisher’s test p = 0,021). Kön och ålder kunde inte associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Slutsats: Endast tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Anledningarna till varför sjuksköterskestudenterna inte ville arbeta inom geriatrik samstämmer med tidigare svenska resultat. Vidare studier avseende vad det är för faktorer som gör annan klinisk omvårdnad mer tilltalande för sjuksköterskestudenter erfordras. Dessa bör identifieras och integreras i geriatriken i syfte att göra geriatrisk omvårdnad mer attraktivt för sjuksköterskestudenter.
|
3 |
Fallprevention hos patienter med fallrisk och risk för höftfrakturer : En litteraturöversiktOlrog, Emelie, Salomon, Johan January 2021 (has links)
Bakgrund Varje år förekommer flertal fallolyckor vilket leder till inläggning på sjukhus i Sverige. Det finns flera orsaker för fall, t.ex. yrsel, rytmrubbningar, nedsatt syn och nedsatt balans. Den vanligaste patientgruppen som drabbas är personer över 65 år. Fall är även den vanligaste orsaken till att människor hamnar på sjukhus. En mycket vanlig komplikation av fallolyckor är höftfrakturer. Syfte Att undersöka om fallprevention kan minska risken för upprepade fall, och minska risken för höftfrakturer vid oundvikliga fall. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design, databasen som användes för resultatet av studien var PubMed. Resultatet innehåller elva originalartiklar med kvantitativ ansats. Resultat Resultatet visar att fallprevention är effektivt för att förebygga fall och höftfrakturer med interventioner som att stärka kroppen och säkra hemmiljön, samt ge information till patienten och vårdpersonal. Av de studier som fokuserade på fall visade åtta av nio studier signifikant effekt för minskade fall hos deltagarna, och två av fyra studier som hade fokus på höftfrakturer visade signifikant effekt för minskande av höftfrakturer hos deltagarna. Slutsats Resultatet visar flera olika fallpreventionsmetoder som är effektiva både för att minska risken för fall och minska risken för höftfrakturer vid fall hos sköra äldre patienter. Det är dock svårt att avgöra vilken metod som är mest effektiv. Utveckling av olika interventioner för fallprevention kommer att behövas studeras i år framöver. Därför är det viktigt att sjuksköterskor håller sig uppdaterade om nya rutiner och forskning kring fallprevention då sjuksköterskans ansvarsområde, d.v.s. omvårdnad, inkluderar att identifiera risker samt förebygga skador som kan leda till lidande för patienten.
|
4 |
Närståendes behov av stöd och det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning : en empirisk studieWells, Linda January 2016 (has links)
Bakgrund: Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom vilket innebär att personens kognitiva förmåga blir sämre med tiden. Behovet av hjälp från omgivningen, för att kunna upprätthålla en fungerande vardag, blir allt större ju längre sjukdomen framskrider. Närstående har en viktig roll i omsorgen av en familjemedlem som drabbas av demenssjukdom. Syftet. Syftet med studien var att beskriva närståendes behov av stöd och deras erfarenheter av det dagliga livet efter att anhörig med demenssjukdom vårdats på geriatrisk neuropsykiatrisk avdelning. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Totalt sex individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Det framkom att närståendes erfarenhet var att det inte bara var praktiskt stöd som var viktigt utan också stöd i form av information och kontakt med olika professionerna. Närståendes erfarenheter av professionell kontakt vid utskrivning upplevdes ofta som bristfällig. Det framkom även att behovet av stöd var individuellt för att få en fungerande vardag. Närstående som hade stöd i form av avlastning, dagvård eller hemtjänst upplevde att de fick anpassa sig efter hemtjänsten men att dessa stöd gav en viss frihet. Vidare framkom det i studien att en del närstående försökte leva som vanligt, genom att fortsätta med sina aktiviteter som innan familjemedlemmens diagnos. Slutsats. Studien visar vikten av bra information och kontakt mellan specialistsjuksköterskan, närstående och övriga personal för att ge stöd till närstående och underlätta dennes vardag. Studien belyste även närstående som var nöjda med det stöd och den kontakt som de fick, samt de närstående som valde att ta vara på livet genom att fortsätta med livet och aktiviteter som innan den anhörig drabbades av demenssjukdom.
|
5 |
Smärtbedömning vid demens : En litteraturstudie om sjuksköterskans ansvar vid smärtbedömning av äldre med en demenssjukdom / Pain Assessment and Dementia : A literature review about the nurse ́s responsibility in pain assessment among elderly with dementiaAndersson, Karin, Johansson, Amanda January 2018 (has links)
Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos personer med en demenssjukdom. Trots denna vetskap förblir smärtan ofta oupptäckt och obehandlad. Obehandlad smärta kan i ett längre perspektiv leda till kronisk smärta, vilket kan medföra påverkan på individens livskvalitet. En förutsättning för att behandla smärtan är att den först identifieras hos denna utsatta patientgrupp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans ansvar vid smärtbedömning av äldre med en demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Studier av både kvalitativ och kvantitativ metod inkluderades. Analys av de kvalitativa studierna genomfördes och teman identifieras och de kvantitativa studierna bidrog till att stärka resultatet. Resultat: Resultatet baseras på tolv studier. Två huvudteman har framkommit i resultatet. Då smärtbedömning hos denna patientgrupp är komplex har sjuksköterskan ett ansvar att genom sin kunskap och förståelse, låta patienten stå i fokus och samtidigt använda alternativa metoder för att kunna bedöma smärtan hos dessa individer. Konklusion: Sjuksköterskan har ett ansvar att, genom sin kompetens samt sin kliniska blick, arbeta med patienten i fokus. Ansvaret ligger även i att sjuksköterskan i arbetet med dessa individer bör förse sig med adekvat kunskap gällande demenssjukdomen och smärtuttryck. Nyckelord: demens, geriatrisk omvårdnad, kommunikation, personcentrerad vård, smärtbedömning / <p>Examinerades och godkändes juni 2018</p>
|
6 |
Äldre personers erfarenhet av omvårdnad och rehabilitering efter höftledsfraktur : en litteraturöversikt / Eldery people's experience of nursing care and rehabilitation after undergone hip surgery : a litterature reviewJanouch, Eva, Thumén, Emelie January 2020 (has links)
Bakgrund Årligen ådrar sig cirka 20 700 äldre personer i Sverige en höftledsfraktur vilket kräver en omfattande vård och rehabilitering. Återhämtningen börjar på sjukhuset och fortsätter i patientens hem. Sjuksköterskor som är de närmaste vårdgivare för denna patientgrupp har en betydande roll i återhämtningsprocessen. För att patienterna ska kunna återhämta sig med bra resultat behöver rehabiliteringen anpassas efter deras behov. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa äldre personers erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabiliteringen efter genomgången höftledsoperation. Metod Metod som valdes till detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar där datainsamling genomfördes från databaserna PubMed, CINAHL samt manuell sökning. Artiklar granskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultat sammanställdes med användning av interaktiv analys. Resultat Patienter har erfarit att återhämtningen var en lång process som påverkades av olika faktorer såsom kommunikation, samarbete mellan vårdpersonal och närstående, framtidsutsikter och även tillgång till geriatrisk vård. Tre kategorier identifierades: Patienters erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabilitering på sjukhuset, Patienters erfarenhet av utskrivning efter höftfraktur och Patienters erfarenhet av omvårdnad i samband med rehabilitering efter sjukhusvistelse. Slutsats Samarbetet mellan olika professioner, tydlig kommunikation, geriatrisk omvårdnad och fortsatt rehabilitering efter sjukhusvistelsen är viktiga aspekter för att främja äldre människors återhämtning efter höftfraktur. Resultatet belyser äldre människors erfarenheter av omvårdnad där sjuksköterskan är en viktig del i patientens återhämtningsprocess. Geriatrisk omvårdnad med sin komplexitet har en stor betydelse för att säkerhetsställa en högkvalitativ vård för äldre patienter. Under arbetet upptäcktes även utrymme för vidare forskning och klinisk tillämpbarhet beskrivits. / Background Every year nearly 20 700 elderly patients are in need of broad medical care and rehabilitation due to hip fracture. The recovery starts already in the hospital and continues in in their own homes. Nurses, as the closest medical personnel for this patient group, have remarkable role in the recovery process. To be able to recover from injury with good results the patients need the rehabilitation to fit their needs. Aim The aim of this literature review study is to view the experience of elderly patients with the medical care as well as with rehabilitation after undergone hip surgery. Method The chosen method for this document was non-systematic literature review. The result is based upon 15 scientific articles which are sourced from databases PubMed, CINAHL and manual searching. Articles were examined by Sophiahemmet´s University assessment. The result was determined by integrated analysis. Results Patients experience that recovery is long process which is affected by variety of factors like communication, cooperation between medical personnel and patient’s close people, future views and even access to geriatric care. Three categories were identified: Patients’ experience of medical care with relation to rehabilitation in hospital, patients’ experience of discharge after the hip fracture and patients’ experience of medical care with relation to rehabilitation after hospitalization. Conclusions Cooperation between medical personnel, explicit communication, geriatric care and to continue rehabilitating after the hospitalization are the important aspects to help elderly people to recover after the hip fracture. The results illustrates the experience of elderly people with the medical care where nurse is the important part of recovery process. Geriatric care with its complexity has a big impact in order to secure the high quality care for elderly patients. The possible areas for further research and description of clinical application has been described during the work as well.
|
7 |
Ett visuellt hjälpmedel vid trycksårsprevention : Continuous Bedside Pressure Mapping System (MAP-system)En randomiserad kontrollerad studieAndersson, Sara, Sedin, IngaMaj January 2016 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund: Trycksår är en lokal skada i huden och i underliggande vävnad som kan uppkomma i samband med sjukdom, vård och behandling. Trycksår betraktas idag som en vårdskada och ska anmälas som en avvikelse. För individen innebär det stort lidande och ger höga kostnader för samhället, större omvårdnadsbehov och förlängda vårdtider. Studier visar att kunskap om trycksårsprevention hos sjuksköterskor och undersköterskor i Sverige inte är tillräckligt hög. Ett trycksensorsystem (MAP-system) finns nu tillgängligt som ger omedelbar feedback av patientens tryckpunkter som ett hjälpmedel vid trycksårsprevention. Syfte: Att utvärdera effekten av MAP- systemet avseende förekomst av trycksår hos äldre patienter under vårdtiden på en geriatrisk avdelning på sjukhus. Metod: En randomiserad, kontrollerad studiedesign valdes. En geriatrisk vårdavdelning valdes ut med en MAP-grupp (n=91) och en kontrollgrupp (n=99). Ett studieprotokoll användes med uppgifter om: demografisk data, hudinspektion (trycksårsklassificering kategori 1-4), Modifierad Nortonbedömning, komfort, maxtryck samt preventiva åtgärder. Insamlad data behandlades i SPSS och signifikansberäkning, standardavvikelse och medeltal räknades ut. Resultat: Användande av MAP-systemet gav ingen signifikant skillnad i andelen patienter med trycksår mellan MAP- och kontrollgruppen. Andel patienter med trycksår i MAP-gruppen dag ett var 24,2 % och dag 14, 28,2 %. I kontrollgruppen var andelen dag ett 18,2 % och dag 14, 23,8 %. Vanligaste lokalisationen av trycksår var hälar därefter sakrum och glutealt. Patienter med trycksår fick signifikant fler trycksårsförebyggande åtgärder. Slutsats: Studien visar ingen signifikant skillnad mellan andelen patienter med trycksår i MAP- och kontrollgruppen. Preventiva åtgärder prioriterades främst till patienter med trycksår. Genomförandet av studien antas ha medfört ökat fokus på trycksårsprevention samt påverkat prevalensen av trycksår positivt på den aktuella avdelningen. / ABSTRACT Background: Pressure ulcers consist of local damage to the skin and underlying tissue and can occur in relation to illness, care and treatment. Pressure ulcers are today considered as an adverse event and are to be reported as a deviation from care routines. For the individual it can be the source of great suffering. It also generates large costs for the community, increased needs of nursing as well as prolonged periods of hospitalization. Studies show that the level of knowledge among registered nurses and assistant nurses in Sweden is insufficient. A pressure mapping system (MAP system) is now available, and can provide immediate feedback about the patient´s pressure points as a tool for pressure ulcer prevention. Aim: To study the effect of the MAP system regarding the presence of pressure ulcers in elderly hospitalized patients on a geriatric ward. Method: A randomized, controlled study design was chosen. A geriatric ward was selected with a MAP group (n=91) and a control group (n=99). A study protocol containing demographic data, systematic skin inspection (with classification of pressure ulcers category 1-4), Modified Norton scale, comfort, maximum pressure and preventive measures was used. Data was processed in SPSS; generating mean, standard deviation and level of significance. Results: No significant difference in the prevalence of pressure ulcers was shown between the MAP- group and the control group. The prevalence of pressure ulcers in the MAP-group was 24,2 % on day one and 28,2 % on day 14. In the control group the corresponding numbers were 18,2 % and 23,8 %. The most common localization of pressure ulcers were heels, followed by the sacral and gluteal regions. Patients with pressure ulcers received significantly more preventive measure compared to patients without pressure ulcers. Conclusion: The study shows no significant differences between the groups regarding the prevalence of patients with pressure ulcers. Preventive measures were prioritized mostly for patients with existing pressure ulcers. The study is assumed to have increased the focus on pressure ulcer prevention thus affecting the prevalence of pressure ulcers in a positive way on the present ward.
|
8 |
Följsamhet till en kvalitetsnorm för fall- och fallprevention inom geriatrisk slutenvård : En studie baserad på journalgranskningDannäs, Lotta, Krylén, Ida January 2011 (has links)
Purpose The purpose of this study has been to investigate the documentation process following the guiding principles of the Quality Norms for Fall Prevention concerning fall risk assessment, risk identification, fall preventive measures, information and the making of an individual care plan. Method This study is a quantitative, descriptive and retrospective journal review study. There were 100 journals examine the existing documentation concerning fall risk assessment of patients who received treatment in geriatric patient care. The sample was consecutively. Results The results showed that fall risk assessment was documented in 79 of 100 examined journals. 56 (71 %) of the fall risk assessments were made within 24 hours. In 59 of 100 journals the patient, relatives or former caretakers was asked whether the patient had had a fall within the last year, and in 61 of 100 journals it was documented that the nursing staff had made an assessment that the patient was going to have a fall during his or her length of stay if no preventive measures were set in. The majority of fall risk factors and fall preventive measures were documented within the areas of walking and transfer. It was documented that the patient was informed of fall risk, fall risk factors and fall preventive measures in 15 of 100 journals. For 33 of 68 (49 %) patients with an identified increased fall risk, a care plan was established. Conclusion Quality norm is recently introduced and enforced in the relative extent. Since the objective is to appropriate risk assessment should be performed on all enrolled patients in geriatric patient care, so it should be performed and documented in all patients. / Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationen utförs utifrån riktlinjerna i kvalitetsnormen för fallprevention gällande fallriskbedömning, riskidentifiering, fallpreventiva åtgärder, information och upprättande av en individuell vårdplan. Metod Studien var en kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv journalgranskningsstudie. Det var 100 journaler som granskades gällande dokumentation angående fallriskbedömning av patienter som vårdats inom geriatrisk sluten vård. Urvalet var konsekutivt. Resultat Resultatet visade att i 79 av 100 granskade journaler var fallriskbedömning dokumenterad. Det var 56 (71 %) fallriskbedömningar som var utförda inom 24 timmar. I 59 av 100 journaler har patienten, anhöriga eller tidigare vårdgivare tillfrågats om patienten fallit senaste året och i 61 av 100 journaler fanns det dokumenterat att vårdpersonalen gjort en bedömning om patienten kommer falla under vårdtiden om inga förebyggande åtgärder sätts in. Flest fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder inom området gång och förflyttning dokumenterades. Det fanns dokumenterat att patienten blev informerad angående fallrisk, fallriskfaktorer och fallpreventiva åtgärder i 15 av 100 journaler. För 33 av 68 (49 %) patienter med en bedömd förhöjd fallrisk upprättades en vårdplan. Slutsats Kvalitetsnormen är nyligen införd och efterlevs i relativ stor utsträckning. Eftersom målet är att fallriskbedömning ska utföras på samtliga inskrivna patienter inom geriatrisk sluten vård så bör den utföras och dokumenteras på samtliga patienter.
|
9 |
SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV PALLIATIV VÅRD FÖR ÄLDRE PERSONER I HEMSJUKVÅRDLövenfeldt, Stefan, Banke, Maria January 2019 (has links)
Bakgrund: Antalet äldre som lever och dör i hemsjukvården ökar vilket medför att det ställs höga krav på sjuksköterskan har tillräcklig kunskap och färdigheter att kunna tillhandahålla en högkvalitativ palliativ vård. Sjuksköterskor kommer i kontakt med emotionella situationer i samband med omvårdnad av patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa, integrera och syntetisera rådande kunskap om sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvård. Metod: Systematisk litteraturstudie baserat på 11 orginalartiklar med kvalitativ design. Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Syntetiseringen av artiklarna gjordes enligt Noblit och Hares meta-etnografi. Resultat: Resultatet presenterades utifrån 4 teman, ”Utmanande och känslomässigt betungande”, ”Vikten av att kommunicera”, ”Stödja anhöriga” och ”Vikten av teamarbete”. Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård för äldre personer i hemsjukvården innefattar många olika perspektiv. Dagliga utmaningar inom den palliativa vården innefattar starka känslor, existentiella frågor, etiska problem samt ett fungerande teamarbete. / Background: The number of elderly people who live and die in a particular accommodation is increasing, which entails high demands that the nurse has sufficient knowledge and skills to be able to offer a high-quality palliative care. Nurses come in contact with emotional situations associated with nursing of patients in end of life. Aim: The purpose of the study is to compile, integrate and synthesize current knowledge of nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care. Method: Systematic literature study based on 11 original articles with qualitative design. Database searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and PsycINFO. The synthesis of the articles was done according to Noblit andHares metaethnography. Result: The results were presented from 4 themes, “Challenging and emotionally oneruos, “The importance of communicating”, “Support relatives” and “The importance of teamwork”. Conclusion: Nurses’ experiences of palliative care for elderly people in home care, many different perspectives are included. Nurses get in touch with daily challenges in palliative care where strong emotions, existential issues, ethical problems and the requirement for cooperation should work.
|
10 |
Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård : En kvalitativ intervjustudie / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal homehealth care : A qualitative interview studyÅgren, Anna, Larsson, Linda January 2022 (has links)
Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient. Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.
|
Page generated in 0.0559 seconds