The Master´s Thesis is focused on reporting of Corporate Social Responsibility. The purpose of this thesis is create CSR report for company PATRIA Kobylí, a.s. Theoretical part is dedicated to formation, development and current forms CSR, including advantages and disadvantages CSR. Besides three pillars are mentioned, which are basis for the concept CSR. A part of thesis is focused on CSR reporting, its benefits and trends. Further, applicable standards this concept are introduced. The attention is put on GRI standard and reporting frame G4. Content of practical part are analysis and evaluation current activities in company PATRIA Kobylí, a.s. and create CSR report for this company. The latest version GRI standard G4 was used for create this report.

The Master's thesis deals with the analysis of performance requirements of the standard GRI (Global Reporting Initiative) in selected companies. Standard GRI is considered as an internationally recognized tool for creating reports on corporate social responsibility (CSR). The theoretical part is initially focused on the characteristics of the concept of corporate social responsibility and the included areas, afterwards it describes variety of options how to assess CSR activities. The largest space is devoted to the GRI standard and its most current version of guidelines for reporting G3.1. These guidelines are the background for analysis and evaluation of CSR reports. The result of the analysis is to find shortages and to summarize important steps which should be a guide for companies how to approach to the reporting in better and more efficient way.

The field of sustainability accounting and reporting has developed immensely during the past couple of decades. Various reporting guidelines, recommendations, and standards had hit the market recently. However, Global Reporting Initiative (GRI) has remained the most widely used framework for reporting sustainability and is considered a standard for reporting sustainability. Thus, using GRI 11: oil and gas standard as a proxy, the research was aimed to investigate, if standardization of sustainability reporting is perceived as an incentive, or poses a ceiling effect to potential sustainability reporting and performance. Thereby answering the following questions; (1) Is the organization willing to (or can) do more or less than that is required to be reported as per GRI Framework, in terms of reporting? (2) How does the company perceive the shift from GRI general standards to Sector-Specific Standards with respect to sustainability performanceA case study is conducted on an oil and gas EPC using qualitative research methodology. The data is collected through semi-structured interviews and three sustainability reports of the same organization. It was found that despite the apparent willingness of doing more than what is required to be reported by the standard, KPIs w.r.t. industry relevance are under-reported. Furthermore, it was found that GRI has proved to be an incentive for guiding the organization’s sustainability reporting. Even if the sector-specific standard/ guideline is considered a ceiling for sustainability reporting, the ceiling tends to be very high for the current performance of the organization.

Titel: Hur ser sambandet mellan Corporate Social Responsibility och Earnings Management ut bland börsnoterade företag i EU?  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Felix Lindeborg och Rikard Eriksson Handledare: Jan SvanbergDatum: 2024 - Januari Syfte: Undersöka sambandet mellan Corporate Social Responsibility och Earnings Management bland börsnoterade bolag inom Europeiska unionen. Baserat på syftet har den här studien som ambition att identifiera i vilken grad företag arbetar med CSR-relaterade frågor och hur detta påverkar deras benägenhet att manipulera resultatet. Metod: Det här är en kvantitativ studie som genomförts på börsnoterade bolag inom den Europeiska unionen mellan åren 2018–2022. Den finansiella sekundärdata som inhämtats till studien är hämtad från databasen Refinitive Eikon. Sekundärdata har sedermera analyserats i Excel och statistikprogrammet SPSS för att genom regressionsmodeller och tabeller redovisa resultaten från studien. Resultat och slutsats: Resultatet från studien visar på ett positivt men inte signifikant samband mellan CSR och Earnings management bland börsnoterade företag i EU. Tidigare studier i EU har identifierat ett negativt samband. Slutsatsen är att företag balanserar kortsiktiga resultat med långsiktiga hållbarhetsmål för att möta aktieägarnas krav samtidigt som de bibehåller legitimitet mot intressenter.  Examensarbetets bidrag: Examensarbetet har genom att identifiera och förklara det positiva men insignifikanta sambandet mellan CSR och EM, fördjupat insikterna om sambandet mellan CSR och EM. Denna ökade förståelse av sambandet mellan CSR och EM kan användas av intressenter såsom företagsledare, investerare och myndigheter som underlag för strategiska beslut. Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmanar till fortsatt forskning på området genom forskning på om, och i så fall hur, sambandet mellan CSR och EM skiljer sig mellan olika sektorer i EU. Vidare bör en mer omfattande studie med fler kontrollvariabler, observationer och sektorer genomföras i syfte att fördjupa kunskapen kring hur dynamiken mellan CSR och EM tar sig uttryck bland företag i EU.  Nyckelord: Corporate Social Responsibility (CSR), Earnings Management (EM), Environmental, Social, and Governance (ESG), Accrual Earnings Management (AEM), Real Earnings Management (REM) och den modifierade Jones modellen.

The thesis deals with analysis of the quality of corporate social responsibility reports sampled from in Czech Republic seated organizations. First chaps concentrate on themes of sustainable development and corporate social responsibility (CSR). The thesis treats of individual instruments in the field of CSR (standards, approaches or codes). The focus is concentrated on G3 Standard of Global Reporting Initiative, which is crucial for the whole analysis. GRI Standard is internationally reputable instrument for CSR reporting. Before the analysis itself the thesis offers short view of researches in the sphere of sustainable development. CSR reporting is still not a common practice among organizations doing business in Czech Republic. There are some exceptions. What is the quality of CSR reports of firms who are in Czech Republic corporate social responsible? Fundamental part of the thesis is concentrated in the analysis of five CSR reports according to the statement of requirements of GRI Standard. From the analysis results some recommendation for firms who want to report abreast of GRI Standard.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.

Thesis (MComm) – Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Global interest in responsible investing has grown in recent years. To make effective decisions, responsible investors require listed companies to report on financial and nonfinancial performance, giving particular attention to environmental, social and corporate governance (ESG) considerations. This study was undertaken to address the paucity of academic research on ESG reporting in South Africa. A number of local studies had focused on environmental and governance reporting, but no studies had taken a holistic view of ESG reporting. Nor had any studies focused on the metals and mining industry in particular. This is a very important industry from an economic and ESG perspective, both in South Africa and internationally. The primary objective of this study was two-fold. Firstly, it was to investigate the extent of ESG reporting (both in South Africa and in a sample of international Metals and Mining companies). The second objective was to evaluate the factors that could potentially influence ESG reporting in these two samples. A positivistic research methodology was adopted as this approach allowed the researcher to test the stated research hypotheses. Quantitative secondary data were thus collected and analysed. The data collection process consisted of three phases: the first phase involved an extensive literature review of the key constructs; the second phase dealt with the collection of data for the dependent variable (Overall ESG score) from MSCI ESG Research’s database; and the third phase entailed collecting data for the 12 independent variables from Bureau van Dijk and selected websites. MSCI ESG Research’s universe was used to establish the two samples used in this study. The JSE sample consisted of 110 listed companies, whereas the international Metals and Mining sample consisted of 173 companies. Because MSCI ESG Research had completed only one year of ESG research when this study commenced, only data for 2012 were available. Descriptive and inferential statistics were completed to analyse the data. The empirical findings of the JSE sample show that the Governance pillar mean score was significantly higher than the Social pillar mean score and the Environmental pillar mean score. ESG reporting was found to be positively associated with companies which were included in the Nedbank Green Index. Companies included in the JSE Socially Responsible Index produced significantly better ESG reports than those excluded from the index. Significant differences were also noted in the Overall ESG score based on the nature of the industry in which a company operated. In the international Metals and Mining sample, two statistically significant relationships were found: larger companies had higher ESG score than smaller companies; and the greater the ownership concentration in a company, the better the ESG reporting on average. Four statistically significant differences were observed. Companies included in the FTSE4Good Index Series had better ESG scores than companies excluded from the index. Companies in developed countries had better ESG reporting than companies in emerging markets. The third difference related to companies which used the Global Reporting Initiative’s guidelines. These companies had higher Overall ESG scores than those which did not use the guidelines. The same applies to companies which were participants of the UN Global Compact and those who were not. It was concluded that investors who favour sound ESG reporting (and hence ESG management) should ideally focus on larger companies, those which are included in an responsible investing index, use the Global Reporting Initiative’s guidelines, and are participants of the UN Global Compact. Listed companies, particularly those in the Metals and Mining industry, should give more attention to environmental and social considerations, to the overall quality of their ESG reports, and should make more use of available initiatives to aid non-financial reporting. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die afgelope jare het belangstelling in verantwoordelike beleggings wêreldwyd toegeneem. Ten einde verantwoordelike beleggers in staat te stel om doeltreffende besluite te neem, moet genoteerde maatskappye oor hul finansiële én nie-finansiële prestasie verslag doen, met bepaalde klem op omgewings-, maatskaplike en korporatiewe beheer (OMB) kwessies. Hierdie studie is onderneem om ’n leemte in akademiese navorsing oor verslagdoening in Suid-Afrika te vul. ’n Aantal plaaslike studies het al op omgewings- en beheerverslagdoening gekonsentreer, maar geen navorsing tot dusver het OMB-verslagdoening holisties beskou nie. Ook het geen studies nog die soeklig op die metaal- en mynboubedryf in die besonder gewerp nie. Hierdie is ’n baie belangrike bedryf uit ’n ekonomiese en OMB-oogpunt, in Suid-Afrika sowel as internasionaal. Die hoofoogmerk van hierdie studie was tweeledig. Eerstens wou die studie ondersoek instel na die omvang van OMB-verslagdoening (by ’n Suid-Afrikaanse steekproef sowel as ’n steekproef van internasionale metaal- en mynboumaatskappye). Tweedens wou die navorsing die faktore bepaal wat ’n moontlike invloed op die OMB-verslagdoening van hierdie twee steekproewe kan hê. ’n Positivistiese navorsingsmetodologie is gebruik, aangesien hierdie benadering die navorser in staat gestel het om die navorsingshipoteses te toets. Kwantitatiewe sekondêre data was dus ingesamel en ontleed. Die data-insamelingsproses het uit drie fases bestaan: In die eerste fase was ’n omvattende literatuurstudie oor die hoofkonstrukte onderneem; die tweede fase het uit data-insameling oor die afhanklike veranderlike (algehele OMB-telling) uit die databasis van MSCI ESG Research bestaan, terwyl die derde fase data-insameling oor die 12 onafhanklike veranderlikes uit Bureau van Dijk en op uitgesoekte webtuistes behels het. Die universum van MSCI ESG Research is gebruik om die twee steekproewe in hierdie studie te bepaal. Die Suid-Afrikaanse steekproef het uit 110 genoteerde maatskappye bestaan, terwyl die steekproef van internasionale metaal- en mynboumaatskappye 173 entiteite ingesluit het. Aangesien MSCI ESG Research met die aanvang van hierdie studie nog net een jaar van OMB-navorsing onderneem het, was data slegs vir 2012 beskikbaar. Beskrywende en inferensiële statistieke is ontwikkel om die data te ontleed. Die empiriese bevindinge van die Suid-Afrikaanse-steekproef lewer ’n beduidend hoër gemiddelde telling vir beheerverslagdoening as vir maatskaplike en omgewingsverslagdoening op. OMB-verslagdoening blyk ’n positiewe korrelasie te toon met maatskappye wat by Nedbank se groen-indeks ingesluit is. Maatskappye wat ingesluit was in die Johannesburg Effektebeurs se indeks vir maatskaplike verantwoordelikheid het op hulle beurt aansienlik beter OMB-verslae opgestel as dié buite die indeks. Beduidende verskille in algehele OMB-tellings is ook opgemerk op grond van die aard van die bedryf waarin ’n maatskappy funksioneer. In die internasionale metaal- en mynbousteekproef is twee statisties beduidende verwantskappe aangetref: Groter maatskappye het ’n hoër OMB-telling as kleiner maatskappye getoon, en hoe hoër die eienaarskapskonsentrasie in ’n maatskappy, hoe beter die OMB-verslagdoening oor die algemeen. Vier statisties beduidende verskille is boonop waargeneem. Maatskappye wat deel was van die FTSE4Good-indeksreeks het beter OMBtellings opgelewer as maatskappye buite die indeks, en maatskappye in ontwikkelde lande het beter gevaar met OMB-verslagdoening as dié in ontluikende markte. Die derde verskil hou verband met maatskappye wat die riglyne van die Globale Verslagdoeningsinisiatief (GRI) volg, wat algeheel hoër OMB-tellings gehad het as diegene wat nié die riglyne gebruik nie. Dieselfde geld vir maatskappye wat aan die Verenigde Nasies (VN) se wêreldverdrag (“Global Compact”) deelneem en diegene wat nie deelneem nie. Die gevolgtrekking word gemaak dat beleggers wat goeie OMB-verslagdoening (en dus goeie OMB-bestuur) verkies, behoort te konsentreer op groter maatskappye, maatskappye wat by ’n indeks vir verantwoordelike belegging ingesluit is, wat die riglyne van die Internasionale Verslagdoeningsinisiatief volg, en wat aan die VN se wêreldverdrag deelneem. Genoteerde maatskappye, veral dié in die metaal- en mynboubedryf, behoort ook meer aandag te skenk aan omgewings- en maatskaplike sake sowel as die algehele gehalte van hul verslae, en behoort meer gebruik te maak van beskikbare inisiatiewe om nie-finansiële verslagdoening te ondersteun.

Bakgrund Allmänhetens intresse för hållbarhet har ökat drastiskt de senaste åren vilket även har medfört ett större fokus än tidigare på livsmedelsproducenter och dess påverkan på hållbar utveckling. Företagen har ett stort ansvar gällande deras påverkan på jordens resurser där de genom sin verksamhet förväntas bidra till en hållbar utveckling utifrån de tre aspekterna: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta väljer många mindre företag att redovisa genom att upprätta en hållbarhetsredovisning, men det är även många mindre företag som avstår från att hållbarhetsredovisa. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka hur mindre företag inom livsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt om det föreligger någon skillnad mellan de företag som väljer att hållbarhetsredovisa och de som inte gör det. Studien syftar även till att belysa anledningar till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Metod Metoden som har använts i studien är en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har bestått av semistrukturerade intervjuer med fem olika företag inom livsmedelsbranschen samt en dokumentstudie. Det insamlade empirin har tillsammans med den teoretiska referensramen, där bland annat intressentteorin och legitimitetsteorin ingår, hjälpt till att analysera ifall det föreligger några skillnader mellan de företag som hållbarhetsredovisar och de som inte gör det olika gällande deras hållbarhetsarbete. Slutsats Studiens resultat visar att det föreligger en skillnad i hållbarhetsarbetet mellan mindre företag inom livsmedelsbranschen som hållbarhetsredovisar och mindre företag som inte hållbarhetsredovisar. Dessa skillnader förekommer främst i arbetet med det ekonomiska hållbarhetsarbetet, men kan även urskiljas i det sociala och miljömässiga hållbarhetsarbetet där företag som hållbarhetsredovisar tenderar att arbeta mer systematiskt och utförligt vad gäller hållbarhet. De främsta anledningarna till att mindre företag inom livsmedelsbranschen väljer att inte upprätta en hållbarhetsredovisning är brist på resurser samt att de anser att fokus snarare borde ligga på att man faktiskt arbetar med hållbarhet i stället för att redovisa det. / Background The public's interest in sustainability has increased drastically in recent years, which must also have led to a greater focus than before on food producers and its impact on sustainable development. Companies have a great responsibility regarding their impact on the earth's resources, where through their operations they are expected to contribute to sustainable development based on the three aspects: social, economic and environmental sustainability. Many smaller companies have to report this by preparing a sustainability report, but there arealso many smaller companies that refrain from preparing a sustainability report. Purpose The purpose of the work is to investigate how smaller companies in the food industry work with sustainability based on social, economic and environmental aspects and whether there is any difference between the companies that choose to report sustainability and those that don’t. The study also aims to shed light on reasons why smaller companies in the food industry choose not to prepare a sustainability report. Method The method used in the study is a qualitative research method. The data collection consisted of semi-structured interviews with five different companies in the food industry and a document study. The collected empirical data, together with the theoretical frame of reference, which includes stakeholder theory and legitimacy theory, have helped to analyze whether there are any differences between the companies that report sustainability and those that don’t do differently regarding their sustainability work. Conclusion The results of the study show that there is a difference in sustainability work between smaller companies in the food industry that report sustainability and smaller companies that do not report sustainability. These differences occur mainly in the work with economic sustainability work but can also be distinguished in the social and environmental sustainability work where companies that prepare a sustainability report tend to work more systematically and extensively in terms of sustainability. The main reasons why smaller companies in the food industry choose not to draw up a sustainability report are a lack of resources and that they believe that the focus should rather be on actually working with sustainability instead of reporting it.

The “statement” from senior decision-maker is a section in the sustainability           report, where the most “senior decision-maker” of the institution (such as CEO,            chairman, or equivalent senior position) gives the personal view about the           relevance of sustainability to the ​institution and its strategy for addressing           sustainability. Such a statement is one medium used by company leaders to            communicate their attitudes and values to stakeholders in sustainability reports.          Under commercial circumstances, sustainability is also referred to as Corporate          Social Responsibility (CSR). This paper analyzes Chinese and Nordics senior decision-makers’ perception of CSR within the banking sector. The research sample consists of statements of senior decision-makers from sustainability reports of four Chinese banks, respective four Nordic banks. Previous studies show that CSR conception is influenced by cultural and social backgrounds. By analyzing respective Chinese/Nordic senior decision-maker’s statement, this study isaimingtofindout how Chinese/Nordic culture and social concepts are promoted in their respective bank institutions, and therefore lead to different CSR focus and strategies. The results from the study show that Chinese senior decision-makers’ statements are strongly influenced by t​raditional Chinese philosophy and social background, especially Confucian and Taoism, as well as​Xi Jinping’s guidelines delivered at the 19th National Congress of the Communist and the 13th Five-Year Plan. In relation to the Nordic senior decision-makers the gender equality and racial equality were noted. Senior decision-makers of Chinese banks mainly focus on “social stability and progress”, “economic responsibility”, and “customers”,while         senior decision-makers of Nordic banks mainly focus on “economic responsibility”, “customers”, and “environmental protection”. / 公司资深决策者(首席执行官，董事长，或同等级别)会在可持续发展报告中 用一个章节来申明他们的观点。这个章节的内容涵盖可持续发展与该公司组 织架构的相关度，以及该公司可持续发展的战略和对策。公司领导通过这种 形式对股东传达公司的态度和价值观。在商业环境中，可持续发展也经常被 称为公司社会责任(CSR)。 本论文分析了中国和北欧银行业资深决策者们对于企业社会责任的认知。本 论文的研究对象是银行可持续发展报告中资深决策者的陈述观点，它们分别 取自4家中国银行和4家北欧银行。现存的研究指出公司社会责任这一概念以 及对其的认知受到文化和社会背景的影响。通过研究中国和北欧不同银行资 深决策者在可持续发展报告中的陈述及观点，本论文意在深入理解文化和社 会因素是如何在公司中得到，并最终影响公司社会责任的实践和战略。 研究结果显示中国传统哲学和社会背景深刻影响中国银行业资深决策者对于 可持续发展的陈述和观点，特别是儒家思想，道家思想，​和​习近平​在​19大​的 报告，​以及​中国​第​十三​个​五​年​规划。而在北欧，可持续发展报告主要受到性 别平等和种族平等方面​的​影响。在银行可持续报告中，中国的资深决策者主 要关注“社会平稳和发展”，“经济责任”，和“客户”，而北欧的资深决策者主 要关注“经济责任”，“客户”和“环境保护”。

År 2010 infördes en lag om frivillig revision i Sverige. Lagen innebär att företag som uppfyller minst två av följande gränsvärden får besluta om att inte ha någon revisor; högst 3 anställda, högst 3 miljoner i nettoomsättning och högst 1,5 miljoner i balansomslutning. Revision blev därmed frivilligt för mindre företag vilket medförde att företag numera kan välja vilka revisionstjänster som behövs för verksamheten. Detta innebär att företag behöver överväga kostnaderna mot fördelarna med revision. Tidigare forskning har bland annat sett fördelar med revision såsom en tillgång till expertiskunskaper samtidigt som revisionen även underlättar att få tillgång till externt kapital. Däremot har tidigare forskning främst studerat förhållandet i andra länder än Sverige, där många länder dessutom har högre gränsvärden än Sverige. Således kommer denna studie undersöka om tidigare forskning är applicerbar på svenska aktiebolag. Syftet med denna studie är att undersöka vilka företagskaraktäristika som kännetecknar svenska företag som har valt att använda frivillig revision. Detta görs dels i syfte för att öka kunskapen bland revisionsbolag om vilka gemensamma drag som finns för företagen som revideras och vilka företag som tenderar att bli deras kunder. Dels görs detta i syfte att bolag som omfattas av reglerna om frivillig revision ska få bättre förutsättningar att ta beslut avseende revisionsvalet. För att besvara syftet har en kvantitativ tvärsnittsstudie under 2019 genomförts med en deduktiv forskningsansats. Genom ett slumpmässigt urval samlas bolagsinformation in om 2130 företag som omfattas av reglerna om frivillig revision genom Business Retriever, kompletterat med företagens årsredovisningar. Bolagsinformationen analyseras därefter genom en logistisk regression som visar att tillväxt har en negativ påverkan på huruvida företag använder revision, och att företag använder revision i takt med att de blir äldre. Studien ger däremot inte stöd för att skuldsättning, lönsamhet eller storlek har någon påverkan på huruvida företag använder revision. Tidigare forskning visar sig därmed inte vara applicerbar för Sverige som har så pass mycket lägre gränsvärden än många andra länder. / In 2010, a law of voluntary audit was introduced in Sweden. The law implies that companies that meet at least two of the following limit values may decide to not have an auditor; a maximum of 3 employees, a maximum of 3 million in net sales and a maximum of 1.5 million in total assets. Auditing thus became voluntary for smaller companies, which means that companies nowadays can choose which audit services are needed for the business. This means that companies need to weigh the costs against the benefits of auditing. Previous research has, among other things, seen advantages of auditing such as access to expertise, while auditing also facilitates access to external capital. In contrast, previous research has mainly studied the relationship in countries other than Sweden, where many countries also have higher limit values than Sweden. Thus, this study will examine whether previous research is applicable to Swedish limited companies. The purpose of this study is to investigate which company characteristics that characterize Swedish companies that have chosen to use voluntary auditing. This is partly done with the aim of increasing knowledge among auditing companies about what common features exist for the companies being audited and which companies tend to become their clients. Partly, this is done with the aim that companies covered by the rules on voluntary audit will have better conditions to make decisions regarding the audit choice. To answer the purpose, a quantitative cross-sectional study will be conducted in 2019 with a deductive research approach. Through a random selection, company information is collected for 2130 companies covered by the rules on voluntary audit through Business Retriever, supplemented by the companies' annual reports. Afterwards, the company information is analysed through a logistic regression, which shows that growth has a negative impact on whether companies use auditing, and that companies use auditing, as they get older. However, the study does not support that leverage, profitability or size has any influence on whether companies use auditing. Thus, previous research turns out not to be applicable to Sweden, which has lower limit values than many other countries. (This paper is written in Swedish).