Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet. Förutom det empiriska materialet presenteras utvald litteratur om ämnet. De viktigaste resultaten är de skillnader som framkom i de båda kommunernas behovsbedömning på grund av deras olika riktlinjer. Deras respektive handlingsutrymmen är skilda så till vida att den ena kommunen har möjlighet att bevilja insatsen till ett stort antal medan den andra kommunen beviljar endast ett fåtal. Detta visar tydligt att lagens krav om jämlikhet inte uppnås och att samma ansökan kan få olika bedömning beroende på var personen är bosatt.

<p>In our paper we chose to study care management in the old age care. According to the law for the social services the needs of elderly should govern the assistance they are granted. But research has shown that municipal guidelines govern the assistance and that the elderly have to adjust their needs to them. Thus there is a discrepancy between law and practice. The aim of this study was to understand how care managers relate to municipal guidelines, laws and the requests of elderly when the application for assistance is established. We wanted to understand what strategies they use to deal with situations when the aforementioned factors are not consistent. The theoretical approaches we chose were Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The method we used was qualitative and consisted of six informal interviews made with care managers in the municipality of Växjö, Sweden. Based on our interviews we identified eight different themes: the availability of resources, directing conversations and the use of routines, legitimize decisions, legitimize through the possibility of entering an appeal, legitimize through constructing the client, the adaptation of the objectives to the possibilities to perform them, diminishing their capability and professionalism. Our conclusion was that the requests of elderly did govern their assistance, as long as they coincided with the municipal guidelines. If the requests fell outside the guidelines it often required medical or social reasons for granting them. The municipal guidelines were never abandoned to create a uniquely designed assistance.</p>

<p>Det problem som presenteras i detta arbete handlar om de svårigheter som finns i att arbeta utefter en ramlag som Socialtjänstlagen. Äldreomsorgens biståndshandläggare har ett visst handlingsutrymme att tolka lagen och eventuella lokala riktlinjer för att med hjälp av dessa bedöma och ta beslut om huruvida en person kan få den hjälp som den ansöker om, i detta fall en insats som uppfyller sociala behov och kallas Social samvaro. Syftet är att undersöka hur behovsbedömningen går till i två kommuner med olika riktlinjer och hur de tillämpar insatsen. Lipskys och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrater har använts för att belysa den arbetssituation och de svårigheter som förekommer i biståndshandläggarnas arbete. En kvalitativ metod med informella intervjuer har tillämpats för att få en djupare inblick samt att få en helhetsförståelse av problemet. Förutom det empiriska materialet presenteras utvald litteratur om ämnet. De viktigaste resultaten är de skillnader som framkom i de båda kommunernas behovsbedömning på grund av deras olika riktlinjer. Deras respektive handlingsutrymmen är skilda så till vida att den ena kommunen har möjlighet att bevilja insatsen till ett stort antal medan den andra kommunen beviljar endast ett fåtal. Detta visar tydligt att lagens krav om jämlikhet inte uppnås och att samma ansökan kan få olika bedömning beroende på var personen är bosatt.</p>

Denna studie utforskar hur professionella i Danmark som arbetar inom missbruksvård upplever sitt handlingsutrymme inom de organisatoriska ramverken de är verksamma inom. Vidare utforskas hur studiens informanter upplever att det är att arbeta med skadereduktion som förhållningssätt. Då den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är högre än i Danmark tar studien avstamp i den svenska och danska narkotikapolitiken och beskriver den politiska synen på skadereduktion. Materialet har insamlats på norra Själland i Danmark genom sex semi-strukturerade intervjuer med totalt sju informanter. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme, dessutom har aspekter kring moralisk stress lyfts in. En tematisk innehållsanalys har använts som ett metodologiskt verktyg för att bearbeta det insamlade materialet. Studiens resultat visar att informanterna upplever en stor frihet inom deras handlingsutrymme och att organisatoriska ramverk inte står i vägen för deras arbete. Resultatet visar även att skadereduktion som förhållningssätt är ett normativt sätt att arbeta i Danmark och att informanterna ser stora fördelar i detta. / This study explores how professionals in Denmark who work in substance abuse care experience their discretion within the organizational framework in which they operate. Furthermore, the study explores how the interviewed professionals experience their work within in a context of harm reduction. As drug-related mortality in Sweden is higher than in Denmark, the study takes root in Swedish and Danish drug policy and describes the political view of harm reduction. The material has been collected in northern Zealand in Denmark through six semi-structured interviews with a total of seven informants. The collected data from the study has been analyzed using street-level bureaucracy and theories about discretion, aspects of moral stress have also been raised. A thematic content analysis has been used as a methodological tool for processing the collected material. The results of the study show that informants experience a high level of freedom within their discretion and that organizational frameworks do not pave the way for their work. The result also shows that harm reduction as an approach is a normative way of working in Denmark and that the informants see great benefits in this.

The purpose of this study is to investigate which factors control the street-level bureaucrats work and how the social worker sees his or her own professional discretion. We conducted five interviews with social workers working at the social services family unit. The research methos we have used is qualitative method and the results has been analyzed based on two theories: Foucault´s theory of power and Lipsky´s street-level bureaucrat theory. The study shows that there are several factors that affect the social workers professional discretion, such as organization, Socialtjänstlagen and changes in the community.

Den här kvalitativa studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares erfarenheter i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. Det empiriska materialet består av åtta transkriberade, semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från fem olika kommuner i två olika län. Materialet har sedan bearbetats med en tolkande innehållsanalys. Studien har en hermeneutisk vetenskapsteoretisk förankring och de teoretiska utgångspunkterna är begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. I vårt resultat identifierade vi ett antal huvudteman som sedan delades upp i underteman. Temana berör hur biståndshandläggarna ser på sin yrkesroll, handlingsutrymme, de anhörigas roll i utredningsprocessen, olika organisatoriska faktorer som kan påverka och om klientens självbestämmande samt samtycke.  Resultatet visar på att de förutsättningar biståndshandläggarna såg i utredningsprocessen var klientens kognitiva förmåga och förmåga till minne, kommunikation samt insikt. Personer som klientens anhöriga, biståndshandläggarnas kollegor och ledning samt andra professioner sågs också som betydande. Lagar och riktlinjer sågs även som grundläggande förutsättningar för utredningsprocessen. Till sist sågs biståndshandläggarens egen mängd arbetslivserfarenhet som en viktig förutsättning. Svårigheterna som biståndshandläggarna såg var bristande förmågor hos klienten, anhöriga som motarbetade biståndshandläggaren, ledning som sågs som kontrollerande och bristfällig samverkan med andra professioner. Det etiska dilemmat denna studie såg var den komplicerade situationen då biståndshandläggare behövde väga klientens självbestämmande mot att tillgodose dennes behov. Generellt sätt så överensstämmer studiens resultat med den tidigare forskningen som finns om ämnet. Denna studie bidrar med en djupare förståelse för hur biståndshandläggare ser på de förutsättningar, svårigheter och eventuella etiska dilemman i utredningsprocessen med klienter som har demenssjukdom gällande klientens självbestämmande. / <p>Presentationen skedde genom videosamtal på Zoom.</p>

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas. Informanterna anser att handlingsutrymmet är nödvändig för klientens rättsäkerhet då det ger möjlighet till individuella hänsynstaganden. Indirekt påverkas handlingsutrymmet av organisationens resurser men mest tycks relationer till kollegor, klienter men även till närmaste chef påverka. Betydande är även arbetsplatskultur och arbetsbelastning. Problem som framkommit är de skillnader i bedömningar som informanterna upplever mellan kommuner och stadsdelar. Här ger ramlagen kommunerna ett alldeles för stort handlingsutrymme enligt informanterna.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares uppfattning om barnperspektivet och dess tillämpningar i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Sex socialsekreterare vid en enhet för ekonomiskt bistånd i Sverige intervjuades. Vi använde oss av teorin om gräsrotsbyråkrati och barndomssociologi som teoretiska perspektiv för att analysera resultaten. En tematisk analys genomfördes för det insamlade materialet, vilket ledde till tre huvudrubriker för resultatavsnittet: ”Innebörden av barnperspektiv”, ”Barnperspektiv i handläggningsprocessen” och ”Barns och ungas delaktighet i handläggningsprocessen”. Dessa rubriker fungerar som strukturerade delar som ligger i linje med våra frågeställningar. Resultatet visar att barnperspektivet är ett mångfacetterat begrepp utan en exakt definition. Socialsekreterare var kunniga om barnets perspektiv, men deras tolkningar och tillämpningar av det varierade. Studiendrar slutsatsen att socialarbetares tillämpning av barnperspektiv är beroende av flera faktorer, till exempel erfarenhet och auktoritetnivå

Specialpedagoger och kuratorer arbetar nära barn med autism inom barnhabiliteringen och grundskolan. Där behöver de yrkesverksamma vara delaktiga i beslut som påverkar den enskildes framtid genom bedömningar och observationer. Samverkan och handlingsutrymmet kan ställas inför utmaningar då varje fall är unikt och beroende av de professionellas bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur specialpedagogerna och kuratorerna använder och hanterar sitt handlingsutrymme och hur deras erfarenheter av samverkan mellan verksamheterna fungerar. Vi valde att analysera vår insamlade empiri från de kvalitativa intervjuerna genom Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt använt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att handlingsutrymmet kunde innebära utmaningar utifrån samverkan mellan de olika parterna såsom verksamheter och vårdnadshavare, då de professionella behöver vara tillmötesgående gentemot flera parter och samtidigt vara delaktiga i maktutövning i beslutsfattande kring barnet och dess framtid. / Special educators and counselors work closely with children with autism in child rehabilitation and primary school. There, the professionals need to be involved in decisions that affect the individual's future through assessments and observations. The room for action and cooperation can be faced with challenges as each case is unique and dependent on the judgments of the professionals. The purpose of this study was to investigate how the special educators and counselors use and manage their space for action and how their experiences of collaboration between the activities work. We ́ve chosen to analyze our collected empirical evidence from the qualitative interviews through Michael Lipsky's theory of grassroots bureaucrats and used the theoretical concept of room for action. The result showed that the room for action could pose challenges based on the cooperation between the various parties such as businesses and guardians, as the professionals need to be accommodating towards several parties and at the same time be involved in the exercise of power in decision-making regarding the child and its future.  Keywords: Autism, intervention, support, elementary school, childhabilitation, grassroots bureaucrats

The aim of this essay is to study to what extent and in what way teaching about human rights in upper secondary school is linked to the school's democratic education mission, how the relevant governing documents are implemented based on social studies teachers' different interpretations and how these phenomena can be understood from the teacher's role as a street-level bureaucrat.The methodological framework of this essay is based on qualitative, semi structured interviews with four social studies teachers in upper secondary school. The results have subsequently been analyzed through Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucracy as well as Evert Vedung’s and Lennart Lundquist’s theory of implementation issues. Based on the results of the study, it can be concluded that the democratic education mission and human rights education in schools depend heavily onteachers' individual interpretations of the curriculum as street-level bureaucrats. These interpretations lead to diverse teaching practices and outcomes which has a significant impact on students' understanding of human rights and their development towards democratic citizens.