No description available.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterare som arbetar med barn och unga som riskerar att bli omhändertagna. Kvalitativa intervjuer har gjorts med åtta socialsekreterare på olika platser i Sverige. Syftet är att få en bättre förståelse för svårigheterna som socialsekreterare ställs inför i arbetet med familjer och barn som har hamnat utanför samhället. Teoretiska utgångspunkter är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Michel Foucaults teori om makt och Arlie Russell Hochschilds teori om känsloregler. Resultatet visar att svårigheterna som socialsekreterare upplever är att lagar och regler kan försvåra arbetet, vilket kan leda till att socialsekreterarna förlora makten och kontrollen över klienterna. Socialsekreterarna är medvetna om att makt är något de utövar, men att den oftast sker via motivationsarbete där språket är en maktform. Resultatet visar att det finns förväntningar på dem och att allmänheten inte förstår att de måste arbeta utifrån lagar och regler. När allmänheten inte förstår svårigheterna i socialsekreterarnas arbete kan det leda till orättvis kritik från samhället. Socialsekreterarna upplever att det går att styra känslorna efter ett tag, men väldigt jobbiga situationer medförde att känslorna kan sitta kvar en längre period. Man bör helst undvika att visa negativa känslor mot klienterna, då det kan upplevas oprofessionellt. Relationen till klienterna är viktig och det kan bli problematiskt när klienterna inte vill samarbeta. / This essay examines social secretaries working with children, and young people, who are atrisk of being taken into care. Qualitative interviews were conducted with eight social secretaries working in different places in Sweden. The aim is to gain a better understanding of the difficulties that social workers face working with families, and children, who live outside society. Theoretical starting points are Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, Michael Foucault's theory of power and Arlie Russell Hocschild's theory of emotional rules. The results shows that the difficulties social secretaries experience are that laws and regulations can complicate their work; it can also lead to the social secretaries losing power and control over their clients. The social secretaries are aware of the fact that they exercise power, but that it usually takes place through motivational work where language is a form of power. The results shows that the public has expectations of them, but does not understand that the social secretaries perform their work based on laws and regulations. When the public does not understand the difficulties in the work of social workers, it can lead to unfair criticism from society. The social secretaries feel that it was possible to control their emotions after a while, but very difficult situations can remain in their memory for a long time. A social secretary should preferably avoid showing negative feelings towards clients, because then they can be perceived as unprofessional. The relationship with the clients is important and it can be problematic when a client does not want to cooperate.

Samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck har växt och blivit en viktig diskussionsfråga inom både media och politik efter att Fadime Sahindal mördades av sin pappa år 2002. Denna händelse anses vara det mest uppmärksammade hedersmordet i Sverige. Än idag finns det människor som inte vet att det förekommer hedersrelaterad våld och förtryck i vårt samhälle eller innebörden av fenomenet. Därför är det även viktigt för oss att upplysa samhället ytterligare med denna uppsats. Det är även viktigt att påpeka att fenomenet har funnits i människans historia långt bak i tiden. Syftet med denna studie är att uppmärksamma samhällsproblemet hedersrelaterat våld och förtryck samt beskriva hur olika organisationer i Västra Götalands län arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en kvalitativ studie där material samlas ifrån intervjuer och litteratur. Intervjuerna är från personer som är i nära kontakt med det berörda ämnet och som arbetar i olika organisationer och myndigheter. Denna studie har påvisat att det råder en kunskapsbrist kring hedersrelaterad våld och förtryck bland gräsrotsbyråkraterna samt en brist på resurser och engagemang på nationell nivå. Det framgår även att det är svårt för gräsrotsbyråkraterna att balansera mellan regelverk och empati vilket resulterar i brist på förtroende från de hedersutsatta. Det krävs att regeringen ökar bidragen till myndigheter och organisationer som arbetar med samhällsproblemet och dessutom satsa på att arbeta med förebyggandet av hedersvåldet. För att underlätta jobbet med hedersutsatta bör man ge gräsrotsbyråkrater friheten att bedöma individuellt och inte enbart utifrån regelverk.

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer. / There is limited research on how care administrators in elderly care work with loneliness among older people. For this reason, the study's main purpose is to examine how care administrators in Dalecarlian counties are working to investigate the social needs as a result of loneliness among older people and to find out which municipal-based social interventions that are offered for these individuals and on what grounds. The study was conducted based on a quantitative approach, were we have used a questionnaire that includes questions designed to answer the study’s purpose. Interpretative framework for the analysis of the empirical material consists of Lipsky 's theory of street-level bureaucracy. The study’s results show that there is a need to both expand and develop the municipal-based social interventions for the elderly and to develop procedures on how to work with loneliness among older people. The study demonstrates a need for more research, both international and national, about how care administrators are working to identify loneliness among older people.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how kindergarten teachers look at their obligation to report and the possibilities and obstacles they see in reporting a child they think might be a victim of maltreatment. This study has a qualitative approach and six interviews were conducted with the help of both managers of kindergartens and kindergarten teachers. To analyse the empirical data that revealed itself during the interviews we used Johanssons (2007) and Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) definition of discretion and the concept of “street level-bureaucrats”. The result showed that our informants experienced the meeting with children who they suspect is being maltreated is important and emotional and they thought that they had a moral responsibility towards these children. It also showed that the relationship the teachers had with the children's parents made a difference in how to act about reporting or not. Its also showed that the workplace itself and the knowledge and experience you have could interfere with reporting. In conclusion we think that more studies should be done in this area and that more knowledge about this should be included in education, which our informants also agreed on.

Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare inomsektionen barn och familj, enheten för ekonomiskt bistånd upplever följandeaspekter: bemötandet i sig och dess betydelse samt vikten av bemötandet irelationsskapande och samarbete. Vidare syftar studien även till att undersöka ifallbemötandet är något som skiljer sig åt beroende på klient samt vilkaföreställningar det finns om hur ett gott bemötande skapas. Denna studie grundarsig på en kvalitativ ansats där vi i analys och resultat presenterar information somhar inhämtats från totalt 6 semistrukturerade intervjuer. I analysen tolkas deninhämtade informationen utifrån pliktetik, situationsetik och Michael Lipskysteori om vad som definierar en gräsrotsbyråkrat. Resultatet visar på skildaupplevelser kring vad ett gott bemötande är med en framträdande och gemensamupplevelse om att bemötande är något individuellt, och därför bör bemötandetäven anpassas utefter varje klient, situation och ärende. Utgångspunkten ärdäremot att alla klienter skall bemötas med respekt och stå lika inför lag. I studienobserveras även olika föreställningar om hur ett gott bemötande skapas, vilketyttrar sig som olika aspekter som underlättar för att socialsekreteraren skall kunnage ett gott bemötande: erfarenhet, kompetens, en / The aim of this study is to examine how social secretaries in the child and familysection, unit of economic assistance, experience the following aspects of treatmenttoward clients: the concept itself and its meaning in relationships and cooperation.Furthermore the study also aim to examine if the treatment varies on account ofthe client and what concepts there are as to what generates a good treatment. Thisstudy is based on a qualitative approach where the information has been gatheredfrom six semi-structured interviews. The information has been interpreted andanalyzed on the basis of duty ethics, situational ethics and Michael Lipsky’stheory of what defines a street-level bureaucrat. The results shows differentexperiences on what a good treatment is, the most prominent and commonexperience is that treatment is something individual and therefore all clientsshould be treated accordingly. However, the main point is that every client shouldbe treated with respect and stand equally under the law. The study also showsdifferent conceptions on how a good treatment is created and these are:experience, competence, a good relationship and an effective cooperation betweenthe social secretary and the client.

Uppsatsen syftade till att undersöka vilket handlingsutrymme socialtjänstens handläggare i en mindre kommun har vid utredning av insatsen boendestöd. Sju informanter, två stycken enhetschefer och fem stycken handläggare, från två enheter deltog i en intervjustudie kompletterad med tre stycken vinjettfall. En av enheterna arbetar gentemot beroende och den andra mot socialpsykiatri. I resultatet framkom en viss skillnad i hur enheternas personal förklarar och beskriver sitt handlingsutrymme. I den aktuella kommunen saknas lokala riktlinjer för insatsen boendestöd vilket påverkar handläggarnas handlingsutrymme och handlingsfrihet på flera sätt enligt informanterna. Några informanter känner sig begränsade i sitt arbete på grund av avsaknaden av lokala riktlinjer medan andra ger intryck av att känna sig friare i sitt arbete. För att beviljas boendestöd från socialpsykiatrin krävs en längre tids kontakt med psykiatrin, medan det inte krävs någon dokumentation gällande ett missbruks varaktighet för att beviljas boendestöd från beroende.

Syftet med denna studie är att förstå hur handläggarna på Försäkringskassan upplever sin arbetssituation. Undersöka varför hot riktade mot handläggarna på Försäkringskassan förekommer. Förstå vilka konsekvenser hot riktade mot handläggare på Försäkringskassan har på myndighetens verksamhet. Samt ta reda på hur Försäkringskassan hanterar hoten som uppkommer. Vi kommer undersöka Försäkringskassan i två olika städer för att se om hanteringen av hoten skiljer sig åt. Studiens teoretiska utgångspunkter är den byråkratiska organisationsformen, teori om närbyråkraten och Lipskys teori om gräsrotsbyråkratier samt Robert D. Putnams teori om medborgaranda. Studien använder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultat och analys belyser handläggarnas arbetssituation, förekomsten av hot, konsekvenser för verksamheten och hanteringen av hot. Slutsatsen för studien är att handläggarna på Försäkringskassan befinner sig i en klämd sits, får ta emot hot från medborgare på grund av sin tjänstemannaroll, Försäkringskassan påverkas negativt av hoten samt att sammanhållning på kontoret är ett sätt att hantera hoten.