Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

Studien har som syfte att utveckla förståelse och kunskap om biståndshandläggares agerande inom äldreomsorgen. Studien avser att belysa och fördjupa förståelsen för dilemman och svårigheter som kan uppstå i handläggningsprocessen samt hur dessa kan hanteras. Studien teoretiska ansats utgår från gräsrotsbyråkrati samt olika copingstrategier och etiska aspekter. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Resultatet påvisar att de upplevda svårigheterna finns i samverkan, inom organisationens struktur samt arbetet med kunder och deras anhöriga. Biståndshandläggare hanterar dessa svårigheter genom kollegialt stöd samt från kollegor och närmaste chef. Vidare framkommer att biståndshandläggare är omfattande. Individen behöver hantera flera saker samtidigt. Deras upplevelse är att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. / The purpose of this study is to expand the understanding and knowledge of the professional role of Social service officers in elderly care. The study intends to shed light on and deepen the understanding of the dilemmas and difficulties that may arise in the trial process and how these could be handled. The study’s theoretical approach is based on street-level bureaucracy as well as different coping strategies and ethical aspects. The empirical material has been obtained through semi-structured interviews with Social service officers. The results shows that the perceived difficulties exist in collaboration, within the organization's structure and in the work towards clients and their relatives. Social service officers deal with these difficulties by finding support from collegial meetings, as well as from colleagues and the immediate foreman. Furthermore, it appears that Social service officers is a diverse professional role where the individual needs to handle several arrents at the same time, and the experience is that there are not always enough resources to carry out their work in a satisfactory manner.

Syftet med studien var att se i vilken utsträckning mellantvånget tillämpades i Sverige och om det fanns några samband gällande tillämpning, kunskap och/eller ställningstagande kring mellantvånget. Studien utgår från en kvantitativ metod genom en webbenkät som besvarades av 109 socialsekreterare. Den insamlade data analyserades utifrån teorin om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att majoriteten av socialsekreterarna aldrig hade tillämpat mellantvånget. Det erhölls signifikanta samband gällande socialsekreterarnas tillämpning, kunskap och ställningstagande kring mellantvånget. Socialsekreterarna hade bristfällig kunskap om mellantvånget och ett önskat behov om ett förändrat mellantvång, vilket gav en indikation på varför det tillämpades i den utsträckning det gör. Tidigare forskning belyste vikten av tidiga insatser i form av mellantvånget för att tillgodose barnets rättigheter och förebygga att de far illa. / The aim of this study was to analyze how frequent coercive measures were applied in Sweden and if there were any connections regarding practice, knowledge and/or their standpoint. A quantitative method was used with a web survey which 109 social workers answered. The collected data was analyzed based on the theory of street-level bureaucrats. The result showed that the majority of the social workers never had applied coercive measures. There were significant connections regarding the social workers application, knowledge or their standpoint regarding coercive measures. The social worker's knowledge of coercive measures was inadequate and indicated that they desired to increase it. That gave an indication of why it is applied to the extent that it does. Previous research illuminated that early action is needed to cater the child’s rights and prevent them from getting hurt.

Studiens syfte är att öka kunskapen om brukarinflytandet och dess förutsättningar inom socialtjänstens missbruks- och beroende-handläggning, detta genom att utforska hur socialsekreterare inom missbruksenheter uppfattar förutsättningarna till brukarinflytande på individnivå. Detta baserat på sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från fyra olika kommuner i Stockholms län. Urvalet har varit målstyrt och således har kontakt tagits med adekvat enhet inom dessa kommuners socialtjänstkontor för att bäst besvara vår forskningsfråga.Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys med hermeneutisk meningstolkning för att sedan analyseras vidare med teorin Empowerment och det teoretiska begreppet gräsrotsbyråkrat. Vi har också använt oss av den teoretiska modellen brukardialogmodellen och dess begreppsapparat i en avslutande analyssammanfattning. Dessa val av teoretiska utgångspunkter för analysen har genomförts efter materialinsamling och har agerat som tolkningsverktyg med den referensram de erbjuder.Studien har visat att de intervjuade socialsekreterarna uppfattar en mängd återkommande och betydande förutsättningar för brukarinflytande på individnivå, inom socialtjänstens missbruksenheter för vuxna. Dessa har kategoriserats i tre huvudteman som vi benämnt socialsekreterarens verklighet, allians och brukarens verklighet. Dessa tre teman är tre dimensioner av de förutsättningar som finns för brukarinflytandet och vad som påverkar det. Det har även varit tydligt att förhandling är något som sker i men också mellan dessa tre teman, likt det lim som fogar ihop det till en helhet. Socialsekreterarna har beskrivit dels den verklighet de själva står inför i sin myndighet med de organisatoriska förutsättningar som står till buds, dels brukarnas verklighet i mötet med socialtjänsten och den situation de befinner sig i. Dessa två verkligheter behöver, enligt socialsekreterarna, tas i beaktan och genom olika relationella och kommunikativa egenskaper behöver en allians uppstå mellan parterna för att möjliggöra en konstruktiv förhandling om inflytandet. / The aim of the study is to increase knowledge about user influence and its prerequisites within the social services' addiction and dependency management, this by exploring how social workers in the substance abuse units perceive the conditions for user influence at the individual level. This is based on six qualitative, semi-structured interviews with social workers from four different municipalities in Stockholm County. The selection has been goal-driven and thus contact has been made with an adequate unit within these municipalities' social services offices to best answer our research question.The interview material has been processed through thematic analysis with hermeneutic sentence interpretation to then be analyzed further with the theory Empowerment and the theoretical concept of Street-level bureaucrat. We have also used the theoretical model of the user dialogue model and its conceptual apparatus in a concluding analysis summary. The choices of theoreticalstarting points for the analysis have been made after material collection have functioned as interpretivetools with the frame of reference they offer.The study has shown that the interviewed social secretaries perceive a variety of recurring and significant conditions that affect user influence at the individual level, within the social services' addiction and dependency units for adults. In our thematic analysis, these conditions have been categorized into three main themes that we have called the social worker's reality, alliance, and the user's reality. These three themes are three dimensions of the conditions that exist for user influence and what affects it. It has also been clear that negotiation is something that takes place in but also between these three themes, like the glue that joins it together into a whole. The social secretaries have described, on the one hand, the reality they themselves face in their authority with the organizational conditions that are available, partly the user’s reality in the meeting with the social services and the situation they are in. These two realities, according to the social secretaries, needs to be considered and through different relational and communicative characteristics, an alliance needs to emerge between the parties to allow for a constructive negotiation about the influence.

This essay discusses the relationship between the employees at Swedish municipalities working at labor market units and their participants. The aim is to understand how their big room for action affects how they see their role and what this does to the help they are able to give the participants. The aim is also to give insight into how other organizations play a role in the creation of trust between the participants and the employees. This is done by breaking down the aim in two different questions: Question 1: How do the employees in labor market interventions view their service based on their room for action within the business and how does this affect their relationship with the client? Question 2: How do the employees use their room for action to help the participants orient themselves in the authority landscape? The data has been collected using a qualitative method and interviews with ten employees at four municipalities have been conducted. The theories used are aspects from the following theories: emotion sociology, professionalism and grassroots bureaucrats. The main findings are that the employees use their own personal life and personalities to make connections with the participants. They go outside of the realm of their job if they think it will help the participants and every employee makes a distinction in where to draw the line regarding what is part of their job.

Denna kvalitativa studie undersökte handlingsutrymme hos socialarbetare inom socialtjänsten enligt Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater inom en kommun som inte arbetar utefter bostad först-modellen för att motverka hemlöshet. Fyra handläggare som regelbundet hanterar ärenden där klienter är eller riskerar att bli hemlösa intervjuades, två som arbetar inom biståndsenheten och två som arbetar inom utredningsenheten boende. Inhämtad empiri tyder på ett märkbart handlingsutrymme hos respondenterna, och författarna av denna studie tolkar standardisering som en av de mer begränsande faktorerna i detta handlingsutrymme. Vidare tolkar studiens författare resultaten från intervjuerna att en begränsning av tillgängliga insatser handläggarna kan erbjuda klienter påverkar deras upplevda handlingsutrymme. / This qualitative study aimed to research discretion among social workers in the social services according to Lipsky’s (2010) theory of street-level bureaucracy within a municipality which does not utilize housing first as a solution against homelessness. Four case workers who regularly administrate cases involving homelessness or risk of homelessness among clients were interviewed, two working in the assistance unit (biståndsenheten) and two working in the housing investigation unit (utredningsenheten boende). Findings indicate noticeable levels of discretion among the interviewees, and the authors of this study interpret standardization as one of the more limiting factors in their discretion. In addition, the study’s authors interpret results from the interviews as an indicator that the amount of interventions the case workers can provide their clients limits their discretion.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka förutsättningar biståndsbedömare har för att bevilja en person ett särskilt boende samt hur handlingsutrymmet ser ut enligt biståndsbedömare i utredningar av särskilt boende. Vi använde en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och har således genomfört sex enskilda intervjuer med biståndsbedömare i fyra olika kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet från samtliga intervjutillfällen analyserades utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att samtliga respondenter vid utredningar av särskilt boende beaktar anhörigperspektivet, kvarboendeprincipen samt det omfattande individuella hjälpbehovet för att bevilja ett särskilt boende. De kommunala kriterierna för särskilt boende var likartade oavsett kommun, däremot fanns det stora kommunala skillnader gällande trygghetsboenden. Resultatet visade att de organisatoriska ramarna påverkar biståndsbedömares förutsättningar att beakta den hjälpsökandes psykosociala behov. Biståndsbedömarna upplevde sig ha ett brett men otydligt handlingsutrymme men som möjliggör individuella bedömningar. Respondenterna upplever socialtjänstlagen och de kommunala riktlinjerna som otydliga, detta menar respondenterna har sina för- respektive nackdelar i samband med beslutsfattande. Otydligheten inger frihet samtidigt som det begränsar deras handlingsutrymme. Vidare upplevde vissa biståndsbedömare att de kommunala kriterierna för att bevilja ett biståndsbedömt boende många gånger strider mot deras etiska värdegrund vilket påverkar deras arbetstillfredsställelse negativt. / The purpose of this study was to examine the conditions that social workers in elderly care have to take into consideration and approve in order to provide assistance-assessed homes for the elderly, and what the discretion looks like according to social workers in elderly care in the investigation for assistance-assessed homes. To achieve the purpose a qualitative method was used which consisted of six conducted individual interviews from four different municipalities in central Sweden. The data collected from the interviews was analyzed based on Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The result showed that all respondents adhere to the relatives' perspective, the principle of remal Service law and the municipal guidelines in order to grant measures regarding assistance-assessed homes. The municipal criteria for assistant-assessed homes were similar regardless of municipality, however, there were large municipal differences regarding assistant-assessed sheltered homes. The result showed that the organizational framework affects the social workers ability to take the psychosocial needs of the person seeking help into account. The social workers felt that they had a wide but unclear discretion, but the discretion made it possible for individual assessment. The respondents perceive that the Social Service law and municipal guidelines as obscure which in turn has its advantages and disadvantages in regard to decision-making. The obscurity gives freedom at the same time as it limits their discretion. Furthermore, some social workers perceived that the municipal criterias for granting assistance-assessed homes sometimes contradict their ethical values which could affect their work satisfaction negatively.

Bakgrund: Studier visar att unga män har svårt för att sätta ord på sina känslor och att socialt konstruerade normer hindrar dem från att söka hjälp. Samtidigt påvisar studier att skolkuratorer har för många elever vilket begränsar hanterbarheten och handlingsutrymmet att arbeta förebyggande och främjande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka de utmaningar och möjligheter som kuratorer på gymnasiet identifierar för att fånga upp killar som de bedömer vara i riskzon för psykisk ohälsa, med fokus på riskfaktorer, utmaningar och handlingsutrymme. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer på gymnasiet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat- & analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och presenterades sedan i relation till de teoretiska utgångspunkterna hegemonisk maskulinitetsteori och gräsrotsbyråkrati & handlingsutrymme samt tidigare forskning. Resultat: Studiens resultat visade att den psykiska ohälsan ökar och att frånvaro ses som den mest centrala riskfaktorn för psykisk ohälsa, men även underkända betyg och språkbarriärer. Studiens resultat påvisade även att fungerande rutiner är viktigt för att identifiera unga män i riskzon, samtidigt som upplevelsen att rutinerna ofta brister och att övrig skolpersonal behöver kompetenshöjas kring att se riskfaktorer. Upplevelsen var också att man som skolkurator inte räckte till.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnrättsperspektivet beaktas inom arbetet på försörjningsstöd, samt hur organisatoriska förutsättningar påverkar i vilken mån barns rättigheter tas i beaktande vid handläggningen av försörjningsstöd. Resultatet visar att handlingsutrymmet påverkar i vilken utsträckning barnrättsperspektivet tas i beaktandet i handläggningsprocessen. Socialsekreterarna beskriver också att kunskap om lagstiftning är förutsättning för att kunna beakta ett barnrättsperspektiv inom försörjningsstöd. Vidare visar även resultatet att det är gemensamt för socialsekreterarna att de anser att det är vårdnadshavarna som har det huvudsakliga ansvaret att tillgodose barnets grundläggande behov. Slutligen indikerar resultatet även att det finns brister när det kommer till att följa organisatoriska riktlinjer till följd av hög arbetsbelastning och utmanande arbetsuppgifter / This study aims to examine social workers experiences about the child rights perspective in the processing of social assistance. The study also aims to examine how organizational guidelines affect how the child rights perspective is taken into account in the processing of social assistance. The result shows that social workers, in the role as street level bureaucrats, are affected by their discretion to what extent the child rights perspective is taken into account. Social workers also describe that knowledge about legislation is a condition for being able to take the child rights perspective into account. The results show that social workers emphasize that the caregivers have the main responsibility to fulfill their children's needs. In conclusion, the results indicate that social workers, who work with social assistance, experience that there is a limited discretion when it comes to child rights perspective in the processing of social assistance. The result also indicates that there are deficiencies when it comes to following the organizational guidelines due to high workload and resource demanding work tasks

The work of social workers is complex as they need to relate to different demands and expectations. They need to relate to the expectations of children in foster care, while they also have the organizational frameworks in consideration. This essay has studied social workers' experiences of children in foster care and their expectations of a relationship with social workers and how this can be understood in relation to organizational frameworks. This essay has also studied how social workers describe the unification of these expectations and demands. Lipsky's (1980) theory about street-level bureaucrats has been used to describe the complex role of social workers. In order to gather empirical data, eight semi-structured interviews with social workers who work with children in foster care were conducted. Qualitative content analysis was used to analyze the empirical data. Based on the interviews, the conclusion can be drawn that the organizational framework frames the relationship between social workers and children in foster care, and therefore the children's expectations can be understood on the basis of the organizational framework. Another conclusion that can be drawn is that social workers mostly don't experience any expectations on a relationship from children in foster care, and thereby they don’t experience any difficulties in the unification of the expectations and organizational framework. However, there are a few social workers who experience that some children may have high expectations on a relationship, which social workers experience are difficult to attain. This can make it difficult to unify the children's expectations with the organizational framework. Therefore, it can lead to contradictions in the work of social workers, which also was a part of the aim of the study.