För att uppnå god kvalitet i socialtjänstens arbete ska brukare få möjlighet till inflytande i sin egen planering. Då det på många platser saknas utarbetade metoder för att främja brukarinflytande kan socialsekreteraren bli utelämnad att själv försöka främja detta. Denna studie syftar således till att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till brukarinflytande i deras arbete med missbruk, då detta i slutändan kan påverka den enskildes möjligheter till inflytande. Därför är det viktigt att belysa hur socialsekreterare resonerar kring brukarinflytandets utformning samt upplevda möjligheter och hinder med detta. I denna studie belyses socialsekreterarnas upplevelser om vad som är viktigt för att en person ska bli fri från ett missbruk, samt organisatoriska förutsättningar för att främja brukarinflytande. För att nå socialsekreterares subjektiva upplevelser har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med missbruk inom fem olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys utifrån teorierna: empowerment, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Studien visar att socialsekreterare upplevde sin främsta uppgift som att motivera brukare till att själva definiera sin livssituation och sin problembild, vilket de upplevde som en betydande del i att göra brukare delaktiga. Studien visar också på att socialsekreterare till stor del saknade utarbetade metoder för att ta tillvara på brukares erfarenheter och upplevelser. Den enskilda socialsekreteraren upplevde därmed att flera olika förutsättningar för brukarinflytande blev beroende av dennes personliga erfarenheter i form av kunskap och etablerat professionellt nätverk. Vidare framgår att socialsekreterarna upplevde sig inneha ett omfattande handlingsutrymme samtidigt som den övergripande organisatoriska strukturen stundvis upplevdes som begränsande. Det framgår till exempel att flera socialsekreterare upplevde brister i samverkan både mellan socialtjänstens olika enheter samt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvård, vilket upplevdes som begränsande för att främja brukarinflytande i just arbetet med personer i missbruk. Detta då personer i ett missbruk beskrevs som beroende av hjälp och stöd från flera olika instanser.

För en socialsekreterare innebär handlingsutrymmet ett visst mått av självbestämmande i sin yrkesutövning. Socialsekreterare förväntas i sitt yrke hantera komplexa situationer och svåra bedömningar. De ska i bedömningar och beslut utgå från klienten samtidigt som de ska förhålla sig till organisationens ramar. Socialsekreterare behöver sitt handlingsutrymme för subjektiva bedömningar, samtidigt som handlingsutrymme kan anses bidra till problem för både klient och organisation. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymme inom socialtjänsten på lokal nivå. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati och gräsrotsbyråkrater använts, vilket studiens resultat analyserats utefter. Resultatet påvisar att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme formas av socialsekreterarens egna värderingar och erfarenheter. Det framkommer även i resultatet att socialsekreterare upplever att handlingsutrymme begränsas av arbetssituation, lagar och tolkningsutrymme, regler och riktlinjer samt ekonomiska förutsättningar. Vidare upplever socialsekreterarna att de har beslutsfattande inom sin delegation, det framkommer även att socialsekreterare upplever sig ha ett indirekt handlingsutrymme. Det indirekta handlingsutrymmet kan anses bidra till att utöka socialsekreterarens handlingsutrymme. Studien bekräftar att socialsekreterare har ett handlingsutrymme men att handlingsutrymmet upplevs olika, där socialsekreterares upplevelse av handlingsutrymmet påverkas av sociala och organisatoriska faktorer.

Media has reported frequently about elder abuse in Sweden during the year of 2011. The authors have found an interest in elder abuse due to the attention about it and the law about the duty to report elder abuse, which is called lex Sarah. The aim was to investigate, due to quantitative method with surveys, the care givers tolerance to elder abuse, attitude and knowledge about lex Sarah. The result of the thesis was analyzed based on two theories, Lipsky’s street-level bureaucracy as well as Svensson’s, Johnsson’s and Laanemets’ theory about knowledge. The result of the study was that the care givers have knowledge about lex Sarah and believe that lex Sarah helps to improve their work. The respondents’ tolerance to psychological elder abuse were high and their tolerance to physiological abuse were significantly lower. Therefore physiological elder abuse is more often to be reported than psychological elder abuse.

No description available.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation. Under arbetets gång har vi insett att handläggarna i sitt arbete stöter på många hinder och utmaningar, både i bedömningen om en flykting uppnår det svenska kraven för att bli en kvotflykting och i mer kringliggande orsaker.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande. Avslutningsvis kan det konstateras att studiens resultat kan förklaras med stöd av Michael Lipsky och hans ”gräsrotsteori”, vad avser skillnader mellan skollagens formuleringar och den praktiska tillämpningen i klassrummet. / The aim of this essay is to examine teachers' awareness in the changing school law with regards to disciplinary and other measures and to what extent they feel that this affects the school environment.  In order to achieve this objective, three main questions are posed: Firstly, to what degree are teachers aware of the measures available under the Act? Secondly, to what extent are teachers applying the powers gained through the new Education Act? Finally, do teachers feel the new law has contributed to any changes in their decision making process? The essay's conclusions are based on research resulting from questionnaires answered by thirty-six teachers who teach in compulsory schools higher grades (7-9). The research shows that, firstly, teachers have a limited knowledge of the Education Act regarding a teacher's authority to take disciplinary action against students. Secondly, it appears teachers are using the disciplinary measures to curb disruptions in the classroom.  Finally, a majority do not feel the changes in the Education Act has led to any increase in flexibility within the decision making process in the classroom, whilst others believe the learning environment has been positively affected as a result of the law's introduction. In conclusion the study's results are supported by Michael Lipsky's ”Street-level Bureaucracy," with regards to the differences between the Education Act's wording and practical application in the classroom.

The overall aim of this study is to investigate how social workers who are dealing with financial assistance are experiencing discretion in their daily work. The aim of the study is also to examine how social workers who are dealing with financial assistance relates to the controlling and the supporting functions of their daily work and how this in turn affects the attitude to the client. In order to examine the aim of the study, qualitative method was used. Eight social workers have been interviewed and presented with two fictitious cases that they have been able to discuss. Theories regarding the street-level bureaucrat and its discretion have been used to interpret and understand the collected material. Kerstin Svenssons’ (2001) theory regarding the social worker’s position has also been used to analyse the study’s gathered material. The study shows that social workers consider themselves to have a relatively large discretion in their daily work. However, the majority of the social workers agree that despite the great discretion they can at times feel limited in their work. Findings of the study also show that social workers are either more controlling or more supportive in meeting with the client.

The thesis had its starting point in the first paragraph of the eleventh chapter in the Swedish social services act, which discusses the immediate risk assessments that has to be made when the social services receive a report about a child. The thesis highlights an area that has received a lot of attention in media since the spring of 2014, when an eight year old girl was fatally abused by her legal guardians. The social services had at the time received a report about the girl but it was left unread. This tragic case has brought attention to the routines used by the social services for dealing with reports and risk assessments. This thesis was conducted through individual interviews with social workers working with children and families in the social services, with the aim to acquire an enhanced understanding of how social workers perform immediate risk assessments and what these assessments are based on. The results of the study showed that several of the municipalities had a routine for how to handle incoming reports, but lacked specific routines regarding the immediate risk assessments. Without specific routines, the informants stated experience, intuition and cooperation with co-workers and managers as important factors of making risk assessments. / Studien tog avstamp i socialtjänstlagens elfte kapitel, första paragrafen, vilken behandlar den omedelbara skyddsbedömning som ska göras av socialtjänsten vid en inkommen anmälan gällande ett barn. Studien belyser ett medialt uppmärksammat område som sedan våren 2014 blivit vida diskuterat då en åttaårig flicka misshandlades till döds av sina vårdnadshavare. Socialtjänsten hade då fått in en anmälan om flickan men som ingen ännu hade läst. Detta tragiska fall har uppmärksammat socialtjänstens rutiner kring anmälningar och hur de genomför skyddsbedömningar. Studien genomfördes genom individuella intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom Barn och familj i socialtjänsten och syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur socialsekreterarna utför skyddsbedömningar och vad som ligger till grund för dessa bedömningar. Studiens resultat visade att det i flera av kommunerna fanns en rutin för hur en inkommen anmälan skulle hanteras, men att det saknades specifika riktlinjer för hur de omedelbara skyddsbedömningarna skulle göras. I avsaknad av specifika riktlinjer uppgav informanterna att erfarenhet, intuition och samarbete med kollegor och chefer utgjorde viktiga delar av att göra skyddsbedömningar.

Under de senaste åren har socialtjänsten drabbats allt hårdare av den rådande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sämre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. Där av fokuserar denna studie på att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrån hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det både finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete. Det förekommer upplevelser av att det är en hög arbetsbelastning och att personalantalet är för lågt. En viktig förutsättning som visat sig vara positiv i sammanhanget är att socialsekreterarna har möjlighet att planera sitt arbete relativt fritt och således får vara flexibla. Resultatet visar även att stress upplevs främst på grund av tidsbrist och höga dokumentationskrav. Flexibiliteten i arbetet upplevs av socialsekreterarna som en hjälp i att minska stressen. Summan av dessa faktorer indikerar att problematiken bör lyftas och arbetas vidare med för att minska den negativa utvecklingen inom socialtjänsten. / In recent years, the current work environment has increasingly affected social services. Working conditions have gotten worse while the workload has become higher (Karlsson & Folkesson, 2014). Therefor this study focuses on examining social workers work situation and if there is work related stress based on how the organization functions. The study was conducted using a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted. The result shows that there are both impediments and opportunities in the work of the social workers. There are experiences among the social workers of heavy workload and staffing levels being too low. An important condition, which proved to be positive, is that social workers are able to plan their work relatively freely and thus be flexible. The result also shows that stress is experienced primarily due to lack of time and high documentation requirements. Flexibility of work was experienced by the social workers as an aid in stress reduction. The sum of these factors indicates that the problem should be lifted and further worked with to reduce the negative trends in social services.

Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.