I vår studie har vi undersökt hur samverkan inom verksamheten SSPF (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid) i Uppsala kommun fungerar enligt aktörerna. Vi avsåg att undersöka aktörernas uppfattning av hur samverkan fungerar och ifall uppfattningen skiljde sig mellan de olika yrkesgrupperna. Fokus för uppsatsen var således inte att mäta effekterna av insatser som utförts via SSPF:s verksamhet. Studien har utgått från tidigare forskning om lyckad samverkan genom engagemang, lyhördhet, tillgänglighet och tillit, samt omständigheter som utgör hinder för samverkan såsom; bristande samsyn, oförståelse för andra aktörers uppdrag och skiljande regleringar. Detta, tillsammans med vårt teoretiska ramverk, gav en övergripande bild av forskningsfältet och verkade som underlag för analys och diskussion kring resultatet. Det teoretiska ramverket bestod av begrepp som gräsrotsbyråkrati, roller och handlingsutrymme som alla kopplas samman till begreppet samverkan. Det empiriska materialet bestod av data från vår genomförda enkätstudie om SSPF–samverkan i Uppsala kommun. Till den jämförande analysen genomfördes Chi 2 – tester. Utifrån resultatet kunde vi utläsa att aktörerna inom SSPF ansåg att samverkan hade bidragit till nytta i störst utsträckning i form av "Informationsutbyte", "Helhetssynen på ungdomar i riskfyllda situationer" och "Kontaktvägar".  De förhållanden som aktörerna ansåg utgjorde hinder för SSPF-samverkan i störst utsträckning var "Bristande ekonomiska resurser", ""Krockande" lagstiftning och regelverk" och "Bristande personalresurser". Mellan yrkesgrupperna skola, socialtjänst och fritid förekom signifikanta skillnader för variabeln ""Krockande" lagstiftning eller regelverk” som hinder för SSPF-samverkan. För yrkesgrupperna skola och fritid fanns signifikanta skillnader för variablerna ”Bristande personalresurser” som hinder och ”Kontaktvägar” som nytta. Slutligen påvisades även signifikanta värden mellan yrkesgrupperna socialtjänst och fritid gällande ”Bristande/oklart beslutsmandat”.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur etnicitet tillskrivs betydelse i utredningar avfamiljehem. Vidare vill vi undersöka hur familjehemssekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme iutredningsarbetet. Syftet har besvarats med följande frågeställningar; (1) Hur aktualiseras etnicitet vidutredningar av familjehem? (2) Hur beskriver familjehemssekreterare sina erfarenheter avutredningsarbete av familjer med annan etnisk bakgrund än svensk? (3) Vilka utmaningar uppkommervid utredningar av familjer med en annan etnisk bakgrund än svensk? Socialstyrelsen anser att det finnsförbättringsåtgärder i familjehemsutredningar, främst gällande likvärdiga utredningsmodeller, men ävengällande den kompetensbrist som finns i socialt arbete vid bemötandet av utrikesfödda. I Sverige saknastidigare forskning kring familjehemsutredningar och etnicitet, det finns viss internationell forskning somfrämst utgår från adoption. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är socialkonstruktionism,etnicitet som teoretiskt begrepp samt gräsrotsbyråkrati. Vi har genomfört en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer och intervjuat sex familjehemssekreterare och en enhetschef. När vianalyserade materialet kom vi slutligen fram till tre empiriska kategorier; Att behandla alla lika iutredningarna, idealfamilj samt utredningsdilemman. Resultatet visar att etnicitet aktualiseras tidigt iutredningsskedet när familjehemssekreterarna kategoriserar att familjen har en annan etnisk bakgrundän svensk. Efterföljande utredning skiljer sig från en utredning genomförd på en svensk familj, vid dessautredningar används en annan utredningsmodell. Familjehemssekreterarna beskriver och använder sitthandlingsutrymme på olika sätt vilket innebär att det skiljer sig mellan familjehemssekreterarnasutredningar av utrikesfödda familjer. De utmaningar som familjehemssekreterarna står inför ärframförallt likabehandling där organisationen säger att de ska behandla alla lika, medan familjernaförutsätter att de utreds efter sina individuella förutsättningar. En annan svårighet gällernätverksplaceringar där barnets anknytning väger tyngre än nätverkshemmets brister. Detta kan i vissafall bidra till en intressekrock mellan barnhandläggare och familjehemssekreterare därfamiljehemssekreterare får fatta beslut som strider mot riktlinjerna för när en familj ska bli godkänd.

Syftet med studien är att undersöka biståndshandläggares handlingsutrymme i handläggningen av insatsen försöks- och träningslägenhet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur upplever biståndshandläggaren graden av frihet i sitt handlingsutrymme i bedömning av försöks- och träningslägenhet? Hur tillgodogör biståndshandläggaren klientens medverkan och önskemål i handläggningen av försöks- och träningslägenhet? Studien baseras på enskilda intervjuer som utgick ifrån en halvstrukturerad intervjuguide med sex stycken biståndshandläggare som arbetar inom socialpsykiatrins myndighetsutövandeverksamhet i Stockholms stad. Studiens resultat visade på att det inte finns någon motsättning mellan riktlinjerna och den individuella bedömning som alla klienter har rätt till, utan att handlingsutrymmet fyller ut riktlinjernas funktion. I alla fall när det gäller insatsen försöks- och träningslägenhet inom socialpsykiatrin i Stockholms stad. Studien kom också fram till att klientens kognitiva förmåga avgör hur mycket klienten medverkar i utredningen. Det outnyttjade handlingsutrymme hamnar hos biståndshandläggaren, som då får ett utökat handlingsutrymme. / The aim of this study was to investigate the freedom of action of the care managers in the handling of trial and training apartments. The study is based on the following questions: What level of freedom does the care managers experience in the assessment of trial and training apartments? How does the care manager create a good environment, taking into consideration the client's involvement and wishes, in the management of trial and training apartments? The study is based on individual interviews based on a semi-structured interview guide with six care managers working in the government-run social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The results of the study showed that there is no contradiction between the guidelines and the individual assessment that all clients are entitled. In either case, when it comes to the trial and training apartments at the social psychiatry organisation in the city of Stockholm. The study also shows that the client's cognitive ability determines how much the client participates in the investigation. The unused space of action is given to the care manager, which then increases the scope of action.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare upplever mötet med äldre med kognitiv svikt avseende problem och möjligheter med att inhämta samtycke. Studien baseras på en kvalitativ metod och med stöd av intervjusamtal med fem biståndshandläggare eftersöks en djupare förståelse för deras arbete med äldre med kognitiv svikt. Intervjuerna analyseras vidare med stöd av valda teoretiska perspektiv i form av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik samt tidigare forskning inom området för att bringa en djupare förståelse kring socialt arbete med äldre med kognitiv svikt samt de dilemman som biståndshandläggare kan hamna i. Forskningsstudien visar att de intervjuade biståndshandläggarna upplever möten med äldre med kognitiv svikt som utmanande men lärorika, varierande och givande. De berättar om några av de dilemman som uppkommit under deras arbete med äldre med kognitiv svikt och hur de hanterar dessa situationer. Precis som varje brukare är en unik individ har biståndshandläggarna individuella strategier för att hantera uppkomna problem och möjligheter i sitt dagliga arbete. / The purpose of the study was to examine how aid administrators experience the meeting with elderly people with cognitive impairment regarding problems and opportunities to obtain consent. The study is based on a qualitative approach and by interviewing six aid administrators, the aim is to get a deeper understanding of their work with elderly people with cognitive impairment. The interviews were analyzed with selected theoretical perspectives about the theory of street level bureaucracy and how aid administrators work with the framework of law, guidelines and regulations as well as the ethical dilemmas that may encounter between their personal and professional self to fulfil their clients’ needs. The study also presents previous research on the field. The result shows that the interviewed aid administrators experience the meetings with elderly with cognitive impairment as challenging but instructive, various and rewarding. They tell about some of the dilemmas that arise during their work with elderly with cognitive impairment and how they handle these situations. Just like every elderly is a unique individual, aid administrators have individual strategies to handle emerging problems and opportunities in their daily work.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.

Syftet med denna studie har varit att utifrån perspektiv på gräsrotsbyråkrati skapa en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomförts. Det empiriska materialet har med tematisk analys analyserats utifrån Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme och studien har på så vis genererat en djupare förståelse för socialsekreterarnas upplevelser. Studien har behandlat avsaknaden av riktlinjer och lagstöd, slitningen mellan organisationens ramar och de moraliska värderingarna, samt socialsekreterarnas upplevelse av sitt handlingsutrymme. Resultatet visar att det råder en brist på riktlinjer och rutiner för att hantera dessa ärenden, och att socialsekreterarna upplever en avsaknad av lagstöd för att ingripa till skydd för det ofödda barnet när insatser på frivillig väg inte är möjliga, vilket även resulterar i att deras handlingsutrymme blir begränsat eller obefintligt. Detta medför att socialsekreterarna många gånger tvingas välja mellan att gå emot sina moraliska värderingar eller hitta sätt att kringgå lagen. Vidare påvisar studien att socialsekreterarna upplever ansvar för det ofödda barnet trots att de enligt organisationens ramverk egentligen inte har ett ansvar för denne. Att inte kunna agera till skydd för det ofödda barnet, i kombination med omvärldens förväntningar på socialsekreteraren, skapar en stark känsla av frustration. Våra resultat visar därför på ett behov av riktlinjer och rutiner för hur socialsekreterare ska arbeta med det ofödda barnet när mamma missbrukar under graviditeten. Emellertid täcker vår studie bara en liten del av socialsekreterares upplevelser av att arbeta till skydd för det ofödda barnet, varför det finns behov av vidare forskning inom området. Möjligen skulle förståelsen för deras upplevelser berikas av att belysas ur andra perspektiv, såsom makt och etik.

The aim of this study was to give street-level bureaucrats in out of home placements in child protection the opportunity to give their perspective on the Swedish layperson model regarding child protection. Previous research lacks the perspective of street-level bureaucrats in child protection and more specifically lay person models hence the choice of topic for our essay. This study was based on qualitative content analysis. We carried out seven interviews with street level bureaucrats, more specifically social welfare secretaries working with child protection and out of home placements. The result was analysed through two theories which were Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucrats and discretion, and Michel Foucault’s theory regarding power. In the analysis we found several themes: education, power, hybrid models, discretion, economy, and political views to name a few. The analysis showed that many street-level bureaucrats want more educated laypersons in child protection committees or hybrid models to ensure that decisions regarding out of home placements are taken by people with adequate knowledge and education in the chosen matter.

Föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade är en särskilt utsatt grupp i samhället i behov av stöd från socialarbetare. Socialarbetare har en skyldighet att tillhandahålla adekvat stöd till dessa föräldrar enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialarbetare, som i sin yrkesroll kommit i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade, resonerar kring dessa föräldrar. Det undersöktes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. De teman som framkom av insamlad data var socialarbetarnas erfarenheter, föräldrarnas upplevelse samt kunskap och stöd. Resultat som framkom var bland annat att det är ett svårt men givande arbete, att föräldrarna kan upplevas ha svårt att förstå anledningen till placeringen samt att det är viktigt med stöd till och kunskap kring föräldrarna. Studiens resultat analyserades i relation till tidigare forskning inom ämnet samt teorierna gräsrotsbyråkrati och empowerment.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

Studiens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare i Sveriges kommuner bemöter och arbetar för att stödja kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relation. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats genom sex semistrukturerade intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Studiens respondenter består av sex biståndshandläggare inom äldreomsorgen från tre kommuner i Mellansverige. Under intervjuerna låg fokus på biståndshandläggarnas upplevelser av kommunernas arbete och insatser riktade till äldre våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att biståndshandläggarna uppfattar våld i nära relation bland äldre vara ett osynligt, svåridentifierat problem. Resultatet konstaterar även vikten av att professionella inom socialt arbete besitter kunskap om våldsutsatta äldre kvinnors förhöjda sårbarhet för att möjliggöra ett anpassat bemötande och stöd. Utöver det påvisar resultatet hur en god intern och extern samverkan är en förutsättning i utformningen av lämpliga stödinsatser. Slutsatsen dras således att kommuner bör anta ett intersektionellt förhållningssätt som synliggör olika kategoriers samspel för att förstå den äldre kvinnans förhöjda sårbarhet. På så sätt kan den nödvändiga samverkan i utvecklingen av lämpliga insatser främjas. / The purpose of this study is to examine how social workers in Sweden work to support women over 65 who are victims of domestic violence. The study was conducted using a qualitative approach and six semi-structured interviews through a targeted selection. The participants of the study consisted of six social workers in gerentological care from three municipalities in Sweden. The interviews focused on each social worker's experience of the resources available for older women who are subjected to domestic violence. The results show that the social workers perceive domestic violence among the elderly to be an invisible problem that is difficult to identify. The results also state the importance of professionals possessing knowledge about older women's increased vulnerability regarding domestic violence, in order to provide appropriate support. The results further demonstrate the importance of cooperation within the municipality as well as with other organizations, to enable the development of appropriate support measures. The conclusion is that municipalities should adopt an intersectional approach that makes the interaction of different categories visible in order to understand the older woman's increased vulnerability. This will encourage the necessary cooperation in the development of support measures.