Syfte: Undersöka prevalensen av katarakt hos hjälpsökande personer i Ghana. Jämföra prevalensen i olika åldrar, mellan höger och vänster öga samt en jämförelse med andra områden i världen. Metod: 74 kvinnor och 51 män deltog i studien med ett totalt deltagande på 125 personer. Medelåldern var 47±20 år, där åldrarna sträckte sig från 8 år till 87 år. Patienterna uppsökte själva någon av Vision For Alls undersökningsplatser. Med ett oftalmoskop som användes på ca 33 cm granskades kristallina linsen rakt framifrån. Rödreflexen graderades med en graderingsskala efter Mehra & Minassian (1988) om reflexen var helt klarröd. Eventuella opaciteter sågs som mörka områden. Graderingsskalan bestod av sju olika steg. Grad 0-1, med ingen eller punkter av opacitet. Grad 2-3, där katarakt fanns och täckte olika mycket av rödreflexen beroende på grad. Grad 4-5, där katarakten inte gick att bedöma på grund av afaki, dislokaliserad lins eller opacitet i hornhinnan.  Resultat: 99 personer av de 125 deltagande hade katarakt, grad 2-3, på båda ögonen. 91 procent hade katarakt i något eller i båda ögonen, 93 procent hos kvinnorna och 88 procent hos männen. Vanligaste graden för höger och vänster öga var 2,5 hos båda könen. Inget samband mellan stigande ålder och graden katarakt kunde ses. Mellan höger och vänster öga fanns det inget direkt samband, r = 0,56 och p > 0,05. Slutsats: Populationen undersökta i Ghana har en hög grad katarakt vilket kan bero på exponeringen av ultraviolettstrålning och/eller deras mörka pigment. Fler studier bör göras i bättre förhållanden för att utveckla och bekräfta studiens resultat.

Denna rapport avhandlar olika vatten- och avloppslösningar vid en eventuell exploatering av samhället Hemfosa i Haninge kommun. Hemfosa är idag hem till ungefär hundra personer och är inte anslutet till den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen. För att vara förberedda på den förväntade befolkningsökningen i Sverige gav regeringen i september 2017 ett förslag på exploatering av nio olika områden där Hemfosa var ett av dem. Året därpå skrev Haninge kommun under en avsiktsförklaring för byggnation av 12 000 nya bostäder, som kan komma att bli hem för 30 000 personer, fram till år 2050. Det finns många olika vatten- och avloppslösningar, förkortat till VA-lösningar, som har olika fördelar, nackdelar och mervärden. Dessa jämfördes med varandra och en sammanställning av olika möjliga kombinationer gjordes. Rapporten fokuserar främst på en minskad vattenförbrukning men tar också upp andra relevanta parametrar såsom nyttjande av näringsämnen och minskad energiförbrukning i samhället. Förslag på både gammal och ny teknik samt lösningar på tekniska problem avhandlas med fokus på ett hållbart samhälle. En kombination av flera olika lösningar är att föredra.

Syfte: Syftet var att undersöka prevalensen av katarakt i Bolivia under en resa med den svenska hjälporganisationen Vision For All. Metod: Undersökningarna utfördes med hjälp av handhållet oftalmoskop av modellen Heine Beta 200S. Undersökningen genomfördes i genomfallande ljus på ca 30 cm avstånd mellan patient och undersökare. De eventuella opaciteterna i linsen graderades efter hur omfattande de var där grad 0 var inga opaciteter och grad 4 var helt opak lins och grad 5 visade att linsen inte kunde undersökas på grund av oklar hornhinna eller dylikt. Patienterna sökte själva upp undersökningsplatserna som var belägna i städerna Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos. Eftersom det fanns begränsat med plats i bagageutrymmet på resan till Bolivia, valdes en väldigt enkel metod som inte krävde avancerad utrustning. Resultat: Totalt medverkade 453 personer i studien, det vill säga 906 ögon. Medelåldern var 50,19 ±15,51 år. 62, 91% av personerna som undersöktes var kvinnor. Det totala antalet ögon som hade någon grad av katarakt var 241 stycken, vilket motsvarar 26,60%. Vid jämförelse av de olika städerna, Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos, visade det att framförallt prevalensen av katarakt grad 3 var högre i San José de Chiquitos. Slutsats: I båda städerna, Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos finns stora problem med katarakt. Förutom att försöka öka tillgängligheten på operationer, borde det läggas resurser på att tillgängliggöra information gällande vikten av att skydda sina ögon vid stark UV- strålning.

Trots lagliga föreskrifter och tydliga forskningsresultat är problemet med sexuella trakasserier utbrett inom arbetslivet. Utifrån ett senmodernt perspektiv belyser studien hur sexuella trakasserier kan förstås och diskuteras. Studien syftar till att undersöka hur sexuella trakasserier visar sig i arbetslivet genom berättelserna i metoo-uppropen. Arbetet har en induktiv ansats och använder kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet mynnar ut i fem teman som alla berör gränser på olika sätt: Förlängning av fritiden, Skämten och skratten, Handlingsutrymme, Ansvarsfrågan samt Sexuella trakasserier - Begreppets gränser. Studiens slutsatser visar bland annat på att diskussionen och definitionen av vad som är sexuella trakasserier måste förtydligas. Det är därmed arbetsgivarens ansvar att se till att detta implementeras på arbetsplatsen.

The aim of the following master’s thesis is to analyze moral difficulties in and in relation to the French novel Grey Soulsby Philippe Claudel. Situated in the philosophic and literary tradition of Ordinary Language Criticism, the thesis applies and takes support from reasoning, ideas, and procedures from Niklas Forsberg, Stanley Cavell, Toril Moi and Nora Hämäläinen. A starting point is that the reader is vital for the novel’s moral impact. Through the analysis, sectioned into two parts, I study events, themes, and characters in the novel, before focusing on the anonymous narrator. By using the distinction between subjective and objective knowledge (Forsberg) and “best case of acknowledgement” (Cavell) I reach the conclusion that the narrator’s quest for objective knowledge is a diversion: it is subjective knowledge that he really seeks and needs to acknowledge. By applying Hämäläinen’s open-ended use and Forsberg’s mirroring, the thesis continuously puts emphasis on the role the reader holds in relation to the novel’s moral difficulties, arguing that the reader, too, needs to be subjectively engaged to grasp the novel’s difficulties and do it justice. / L’objectif du mémoire de master suivant est d’analyser les difficultés morales dedans et par rapport au roman français Les Âmes grises de Philippe Claudel. Situé dans la tradition philosophique et littéraire d’Ordinary Language Criticism, le mémoire applique et prend appui sur des raisonnements, des idées et des procédures de Niklas Forsberg, Stanley Cavell, Toril Moi et Nora Hämäläinen. Un point de départ est que le lecteur est essentiel pour l’impact moral du roman. À travers l’analyse, divisée en deux parties, j’étudie des événements, des thèmes et des personnages du roman, avant de me focaliser sur le narrateur anonyme. En utilisant la distinction entre connaissance subjective et objective (Forsberg) et le « best case of acknowledgement » (Cavell), j’arrive à la conclusion que la quête de connaissance objective du narrateur est une diversion : c’est la connaissance subjective qu’il recherche réellement et qu’il doit reconnaître. En appliquant la lecture ouverte de Hämäläinen et la mise en miroir de Forsberg, le mémoire met continuellement l’accent sur le rôle que joue le lecteur par rapport aux difficultés morales du roman, arguant que le lecteur aussi doit être engagé subjectivement pour saisir les difficultés du roman et le faire justice.

I takt med att klimatförändringarnas konsekvenser blir alltmer påtagliga ställs nya krav på samhället. Stigande havsnivåer är en av klimatförändringarnas följder som kommer att utgöra en av de stora utmaningarna inom samhällsbyggandet i framtiden, då översvämning och erosion riskerar att orsaka omfattande skador på bebyggelse världen över.  I detta kandidatarbete studeras olika typer av klimatanpassningsåtgärder relaterade till stigande havsnivåer. Syftet med arbetet är att undersöka hur åtgärderna kan utformas i kustnära stadsmiljöer för att hantera en stigande havsnivå och samtidigt ha en positiv inverkan på människors livskvalitet. Dessutom läggs fokus på hur utformningen av åtgärderna kan förhindra barriäreffekter mellan människan och havet.  Resultatet visar att en kombination av olika klimatanpassningsåtgärder skapar ett starkare och mer långsiktigt skydd mot översvämningar. Samtidigt framgår att kombinationen mellan åtgärder av olika karaktär bidrar till att skapa en mer trivsam stadsmiljö då den främjar multifunktionalitet och variation i bebyggelsen. Att inkorporera flera funktioner, och på så sätt skapa multifunktionella skydd mot den stigande havsnivån, visar sig även vara en viktig faktor i reduceringen av barriäreffekter. Exempel på hur olika åtgärder kan kombineras och hur multifunktionalitet kan inkorporeras i dem visas i det planförslag som tagits fram.

The aim of this study is to investigate how employees at the Geological Survey of Sweden (SGU) and librarians at SGU and Uppsala university library (UUB) experience challenges and changes in the information provision for geologists at SGU after an organizational change of the library function at the survey. After the closure of the library at SGU in 2015 the survey buys some of their needed library service from UUB, while most of the SGU library collections are left at the survey. To investigate the experiences I conducted interviews with current and former geologists and former librarians at SGU and a librarian at UUB. I also investigated some key documents to provide a framework to the interviewee’s experiences, to compare this with the goals of the coordination between SGU and UUB, and to try and shed light on the role of the library within the survey. The study was based on a constructivist point of view where the interviewee’s experiences of the changes is in focus, giving a deeper understanding of their information needs and how they have been affected by the changes of the library function. I have looked at the changes in information provision for the employees at SGU as a result of changes in SGU’s library activities, that is, changes in the organization of SGU. The results were therefore analyzed using a combination of organizational theories on public administration and business concept approaches, which is motivated by how public administration has changed in recent decades. The results show that geologists at SGU rely heavily on old publications, grey literature and publications about Swedish conditions. This is opposed to what UUB offers in terms of ”hot science” and international literature to meet the needs of the researchers and students at Uppsala university. Also, since UUB only took over a small part of the collections from the SGU library as part of the agreement, the SGU employees have a significant need for help obtaining literature that is left at the former SGU library. As a result of the changes in information provision, the interviewed geologists at SGU feel that the closure of the library at SGU has had a negative impact on their work performance. Because of this they also feel that there is a contradiction between the regulation of the survey, which states that the main focus for SGU is to collect, manage and disseminate information, and the decision to close the library. The conclusions are that although the libraries at SGU and UUB both offer literature in the field of geology there are big differences in the kind of geological literature that the users need and what the different libraries can or could offer. In a larger perspective, this study can contribute to a deeper understanding of the role of special libraries and what can happen to the information provision when a library closes. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Skatteagerande är ett ifrågasatt beteende inom byggbranschen och det finns flera tecken på att aktörerna i branschen har ett skatteundandragande beteende. Detta ses i brottförendebyggande rådets publikationer samt i skatteverkets undersökningar. Tidigare forskning visar att det existerar yrkesgrupper med skillnader i kultur där asymmetri uppstår. Detta benämns för subkultur. Det finns olika faktorer som påverkar individernas skatteagerande och skattemoral negativt. Dock påstås det även att många ändå väljer göra rätt för sig. Attityder visar individens inställning till något. Syfte med denna studie är att med undersökning av attityder finna stöd för att det finns en subkultur inom byggbranschen. Studien har en abduktiv ansats och undersöker attityder inom byggbranschen till beskattning, myndigheter, lagstiftning konkurrenters agerande samt till byggbranschens skattemoral. Undersökningen av attityder har skett genom att intervjua fyra ägare. Intervjuer kompletterades med enkäter som skickades ut till flera olika företag inom byggbranschen. Resultat visar att det finns indikationer på att det återfinns ett mönster hos respondenterna som tyder på att det finns en subkultur i byggbranschen. I detta mönstret kännetecknas aktörerna framförallt av hög medvetenhet om rådande skattefusk som därmed bidrar till att de har inget val och väljer då att bryta mot normer. Studien undersöker en liten mängd aktörer som enbart utgör en del av hela populationen i byggbranschen. Därmed bör resultatet förstärkas med mer omfattande forskning. / Tax evasion is a questionable behavior in the construction industry and there are several signs that the actors in the industry have a tax avoidance behavior. This is seen in the publications of building council's publications and in the Tax Agency's investigations. Previous research shows that there are occupational groups with differences in culture where asymmetry occurs. This is termed subculture. There are various factors that negatively affect individuals' tax behavior and tax morale. However, it is also claimed that many still choose to do the right thing. Attitudes show the individual's approach to something. The aim of this study is to find support for the existence of a subculture in the construction industry with the examination of attitudes. The study has an abductive approach and examines attitudes in the construction industry to taxation, authorities, legislation, competitors' actions and to the construction industry's tax morale. The survey of attitudes has been conducted by interviewing four business owners. Interviews were supplemented with surveys that were sent out to several different companies in the construction industry. Results show that there are indications that there is a pattern in the respondents that indicates that there is a subculture in the construction industry. In this pattern, the players are mainly characterized by high awareness of prevailing tax fraud, which thus contributes to their having no choice and then chooses to break norms. The study examines a small number of actors that form only part of the entire population in the construction industry. Thus, the results should be reinforced with more extensive research.

I denna stuide har Floragatan 13 observerats, för att se om långtråkighet kan ha en intim relation med arkitektur i förhållandet till tid. Om långtråkighet har förankring i byggnadens materiella och dess egenskaper, att arkitektur är bränslet till bomben. Floragatan 13, (1972) Stockholm, en byggnad mot bakgrund av vad som kan anses företräda en betongbrutalistisk byggnad i Sverige. Studien är genomförd ur ett begreppsperspektiv, en litteraturläsning och tillämpar den filosofiska inriktningen fenomenologi som metod och teori. Tonvikten ligger på upplevelseaspekten av den valda byggnaden, där fantasin och känslor använts som verktyg utifrån Martin Heideggers fenomenologiska teori; det poetiska mätandet och begreppet tid har används som en expanderande förståelsehorisont. En semantisk begreppsanalys samverkade med arkitekturanalysen och undersökningen har drivits där de olika studiefaserna har upplyst och influerat varandra i en gradvis kunskapsutveckling och där empiri och teori har analyserats och förenats. Dessa delar ger inte ensam en fullständig beskrivning om en byggnad kan uttrycka långtråkighet men man kan närma sig vad som omfamnar "långtråkighetens estetik" och byggnadens "väsen". / In this study, Floragatan 13 has been observed, to see if boredom can have an intimate relationship with architecture in relation to time. If boredom is rooted in the materiality of the building and its characteristics, that architecture is the fuel for the bomb. Floragatan 13, (1972) Stockholm, a building against the background of what can be considered to represent a concrete brutalist building in Sweden. The study is conducted from a conceptual perspective, a literature reading and applies the philosophical orientation of phenomenology as method and theory. The emphasis is on the experiential aspect of the chosen building, where the imagination and emotions have been used as tools based on Martin Heidegger's phenomenological theory; the poetic measurement and the concept of time have been used as an expanding horizon of understanding. A semantic conceptual analysis interacted with the architectural analysis and the investigation has been conducted where the different study phases have enlightened and influenced each other in a gradual development of knowledge and where empiricism and theory have been analyzed and united. These elements alone do not provide a complete description of whether a building can express boredom but one can approach what embraces the "aesthetics of boredom" and the "essence" of the building.

Klimatförändringar ställer allt högre krav på våra städer då nederbörden ökar. Samtidigt förtätas städerna med stor andel hårdgjord yta och fler funktioner behöver konkurrera om ytorna. Risken för översvämningar ökar och dagvattnet förorenas då det traditionella VA- systemen inte klarar av nederbörden. Att klimatanpassa städerna ses som en stor samhällsutmaning, och som kräver ett mer hållbart dagvattensystem. Blå-grön-(grå) dagvattensystem bestående av växter och naturliga material, som fördröjer nederbörd anses vara goda alternativ för ett mer hållbart dagvattensystem. Blå-grön-(grå) dagvattensystem i befintlig stadsmiljö kan innebära en komplex process då nya former av infrastruktur byggs, inom dagvattenområdet som berör flera förvaltningar och aktörer. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder, möjligheter och drivkrafter det finns för implementering av blå-grön-(grå) dagvattenhantering i befintlig stadsmiljö, samt hur kunskapsdelning av blå-grön-(grå) dagvattenhantering sker i de tre fallen. De teorier som utgör grunden för uppsatsen är kollaborativ styrning, som beskriver hur samverkan kan skapa drivkrafter och möjligheter för att lösa samhällsutmaningar. Samt teorin om good practice för att dela kunskap som väver samman expertkunskaper med platsspecifika kunskaper. Uppsatsen bygger på en flerfallstudie, där Lund, Malmö och Göteborg undersökts som enskilda fall. Flerfallsstudien bygger på kvalitativa dokumentstudier, intervjuer och platsbesök. Resultatet visar att det finns övergripande hinder (Platsutmaning, gällande regelverk) som kommunerna möter, men även lokala hinder. Samt att blå-grön-(grå) dagvattenhantering skapar möjligheter genom kostnadsbesparingar i förhållande till att separera kombinerat ledningsnät och genom ekosystemtjänster. Drivkrafter av olika karaktär identifierades och studien visar att flera olika typer av drivkrafter idag är gynnsamt för att kommuner ska vilja investera i blå-grön-(grå) dagvattenhantering. Kunskapsdelningen som sprider praktikerna vidare anser denna studie vara good practice och undersökta kommuner ser möjligheter att implementera mer blå-grön-(grå) dagvattenhantering i befintlig miljö, genom förvaltningsöverskridande samverkan. / Climate change poses increasing demands on our cities as precipitation levels rise. Simultaneously, cities are becoming denser with a large proportion of hardened surfaces, and more functions need to compete for space. The risk of flooding increases and stormwater becomes polluted as traditional water and sewage systems cannot handle the precipitation. Adapting cities to climate change is seen as a major societal challenge, requiring a more sustainable stormwater system. Blue-green-(grey) stormwater systems consisting of plants and natural materials that delay precipitation are considered good alternatives for a more sustainable stormwater system. Blue-green-(grey) stormwater systems in existing urban environments can entail a complex process when new forms of infrastructure are built within the stormwater sector, involving several administrations and stakeholders. The aim of the thesis is to investigate the obstacles, opportunities, and driving forces for implementing blue-green-(grey) stormwater management in existing urban environments, and how knowledge sharing of blue-green-(grey) stormwater management occurs in the three cases. The theories forming the basis of the thesis are collaborative governance, which describes how cooperation can create driving forces and opportunities to solve societal challenges, and the theory of good practice for sharing knowledge that combines expert knowledge with site-specific knowledge. The thesis is based on a multiple case study, where Lund, Malmö, and Gothenburg are examined as individual cases. The multiple case study is based on qualitative document studies, interviews, and site visits. The results show that there are overarching obstacles (site challenges, legislation) that municipalities face, as well as local obstacles. Additionally, blue-green-(grey) stormwater management creates opportunities through cost savings in relation to separating combined sewer systems and through ecosystem services. Various types of driving forces were identified, and the study shows that several different types of driving forces are currently favorable for municipalities to invest in blue-green-(grey) stormwater management. Knowledge sharing that disseminates the practices further is considered good practice by this study, and the investigated municipalities see opportunities to implement more blue-green- (grey) systems in existing environments, through cross-administrative collaboration.