Obligatorisk miljöprövning för miljöfarliga verksamheter lagstiftades i Sverige 1995 och finns till för att i förväg säkerställa att vår miljö inte skadas av verksamheter för ekonomisk vinning. Syftet med prövningen är att främja en hållbar utveckling som i sin tur innebär att inte äventyra kommande generationers möjlighet att leva på jorden. Idag befinner vi oss i situationen där människans påverkan på klimatet blir allt mer tydlig och vi måste ställa om från fossila resurser till förnybara – vi måste elektrifiera samhället. Till den omställningen behöver vi bygga om våra industrier men även starta nya och vi har bråttom. Dessa nya verksamheter kräver miljötillstånd där själva processen tar flera år att komma igenom. Miljöprövningen har gått från att rädda miljön till att bli en flaskhals som bromsar omställningen mot den gröna industriella revolutionen. Arbetet innehåller både en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien beskriver först miljöprövningen i sig och belyser sedan olika aktörers syn på problemområden i processen. Enkätundersökningen gjordes bland miljökonsulter, verksamhetsutövare och anställda hos länsstyrelsen med frågor som kan kopplas till litteraturstudien.   I rapportens diskussionsdel vägs litteraturstudien och enkätundersökningen samman i besvarandet av arbetets frågeställningar. Alla aktörer är överens om att det tar för lång tid att få ett miljötillstånd och att dialogen mellan verksamhetsutövare och myndigheter är en av förklaringarna till tidsåtgången. Myndigheternas knappa resurser utgör också en aspekt likväl som de stora intressekonflikterna som kan uppkomma i det specifika projektet. Rapportens slutsats är att statliga satsningar, dels genom ökade resurser till myndigheterna i fråga och dels genom strategier för kommunikation mellan myndighet och sökande av miljötillstånd, är vägen att gå för en snabbare process med bibehållen miljösäkrande effekt. Vi vill inte skapa en ny kris till följd av att lindra en tidigare.

I början av 2023 presenterade det statligt ägda bolaget LKAB att de har hittat den största källan av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Detta är av stor betydelse för den gröna omställningen och kan minska Europas beroende av Kina, som idag har ett nästan monopol på marknaden för dessa metaller. Samtidigt skulle LKAB:s planerade gruvanläggning hota att klyva Gabna samebys renbetesmarker itu och därmed äventyra deras kultur och sätt att leva, vilket givit upphov till en medial konflikt. Syftet med denna studie är att analysera hur LKAB och Gabna sameby använt sig av inramningar i samband med konflikten. För att uppnå syftet har en tematisk analys utförts på mediamaterial som framkommit sedan LKAB:s utannonsering av fyndet. Utifrån den tematiska analysen kunde det fastslås att LKAB använder sig probleminramningar, diagnostiska inramningar och lösningsinramningar. Gabna sameby använde sig, å sin sida, av probleminramningar, diagnostiska inramningar, moraliska inramningar och lösningsinramningar.

Den gröna industriella omställningen som pågår i Norrbotten har satt regionen i framkant när det gäller hållbar utveckling. Genom att dra nytta av förnybara energikällor, som vatten- och vindkraft, samt genom att främja hållbara innovationer och initiativ, har Norrbotten blivit en ledande aktör inom gröna industrier. I denna omställningsprocess spelar projektledaren en avgörande roll. Projektledaren ansvarar för att planera, organisera och genomföra hållbara industriprojekt. Det innebär att navigera komplexa miljömässiga och tekniska utmaningar, samordna olika intressenter och se till att projektet uppfyller höga miljö- och hållbarhetsmässiga krav. Det ligger även ett ansvar på projektledaren att balansera ekonomisklönsamhet med hållbarhetsmål för att uppnå målen.  Rapportens syfte var att få en djupare insikt om olika utredningar och undersökningar som krävs för att exploatera industriområden, med minimal miljöpåverkan. Vad projektledaren har för roll och ansvar i industriprojekt samt hur hållbara metoder, material och tekniker kan identifieras och tillämpas. Undersökningen syftade även på att utreda vilka verktyg som kan användas vid mätning och utvärdering av hållbara åtgärder. Denna undersökning genomfördes med hjälp av litteraturstudier, datainsamling och intervjuer med kvalificerade och erfarna respondenter. Resultatet av intervjuerna visade att kompetens och kunskap är en viktig faktor för att möjliggöra den gröna omställningen på ett hållbart sätt.  Rapportens slutsatser visar att den gröna industriella omställningen i Norrbotten är en spännande utveckling som bidrar till regionens hållbarhet och tillväxt. Projektledarens roll är central för att framgångsrikt driva och genomföra dessa gröna industriprojekt och se till att de lever upp till de höga miljö- och hållbarhetskraven.

Titel: Svensk stålindustri växlar upp - Undersökning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplade till den svenska stålindustrins gröna omställning Författare: Jakob Nordenfelt och Theodor WickbergHandledare: Anders Parment Problemställning: Vi står idag inför stora utmaningar kopplade till den globala uppvärmningen. För att nå de utsläppsmål som världens länder kommit överens om så är en viktig pusselbit den tunga industrin och i synnerhet stålindustrin. Idag sker det en omställning från fossila energikällor till förnyelsebar energi och det är därför intressant att se vilka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna är av denna omställning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka de strategiska och ekonomiska konsekvenserna kopplat till den gröna omställningen i den svenska stålindustrin och därigenom få djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen. Forskningsfrågor: 1) Hur påverkar EU-taxonomins inträde den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 2) Vilka är de viktigaste faktorerna för att lyckas med den gröna omställningen inom svensk stålindustri? 3) I vilken utsträckning är den gröna omställningen lönsam? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie på ett svenskt stålföretag med sju semistrukturerade intervjuer, ett seminarium och dokumentation.Resultat: Studien visade att EU-taxonomin är något som efterfrågas, men att dagens utformning har brister. Vidare har studien funnit att det behövs ett bättre samspel mellan sektor 1, 2 & 3, att företaget måste lyckas sälja in konceptet med grönt stål, samt att företagen måste säkerställa att den gröna omställningen inte kommer på bekostnad av något annat. Studien visade också att lönsamheten med den gröna omställningen är svår att prognosticera, men att det medföljer stora strategiska och ekonomiska risker med att inte genomföra den gröna omställningen. Kunskapsbidrag: Kunskapsbidraget som studien ger är en ökad förståelse för vilka strategiska och ekonomiska konsekvenser den gröna omställningen har på företag i den svenska stålindustrin. Den bidrar även med en förståelse för hur olika faktorer påverkar den gröna omställningen för företagen. Nyckelord: Grön omställning, grönt stål, stålindustri, hållbarhet / Title: The Swedish steel industry ramps up – a research of the strategic and economic implications of the green transition in the Swedish steel industryAuthors: Jakob Nordenfelt & Theodor WickbergSupervisor: Anders Parment Problem: We are facing big challenges related to global warming. An important aspect to reach the emission targets as agreed by the world’s countries is to engage the industry sector and specifically the steel industry. There is an ongoing transition today from fossil energy sources towards renewable energy sources, and therefore it is relevant to examine the strategic and economic implications of this green transition. Purpose: The purpose of this research is to examine the strategic and economic implications in regard to the green transition within the Swedish steel industry, thereby gaining a deeper understanding of the factors driving the green transition.Research questions: 1) How does the entry of the EU taxonomy impact the green transition within the Swedish steel industry? 2) Which are the most important factors to succees with the green transition in the Swedish steel industry? 3) To what extent is the green transition profitable? Methodology: The research was done through a qualitative case study on a Swedish steel company by conducting seven semi-structured interviews, a seminar, and a document study. Results: The research showed that the EU taxonomy was requested but that it has flaws as it is structured today. Further, the study showed that a better interaction between sector 1, 2 & 3 is needed, that the company needs to understand how to sell the green steel concept and the understanding that a green transition cannot come at the expense of anything else. The research also showed that projecting the profitability of the green transition is very difficult, but that the strategic and economic risks of not doing the green transition are severe. Contribution of knowledge: The contribution of knowledge provided by this research gives an enhanced understanding of the strategic and economic consequences that the green transition has on companies in the Swedish steel industry. It also provides an understanding of how different factors affect the green transition for companies. Keywords: Green transition, green steel, steel industry, sustainability

This essay examines the degree to which pastors within the Uniting church of Sweden (Equmeniakyrkan) feel that they possess authority within the context of their ministries and in what way they find opportunities to influence people to green transition. The method used to study this is a combined study, comprising a survey and a couple of follow-up interviews. The results of the study show that the majority of the pastors believe that it is important to work with issues related to green transition, but that the majority at the same time show doubts about being concrete and precise about these matters. The result could indicate an uncertainty regarding one's own authority to guide individuals to concrete lifestyle changes and ethical stances. The pastor can thus be understood as a “key person” in his context; a person entrusted with authority and "keys". The survey shows that the pastors prefer to use their keys to open, but seldom to close or “lock tight”, in the sense of stipulating what a person should or should not do.

Syftet med denna studie var att undersöka hur diskursen kring den gröna omställningen framstår i dokument producerade av Sametinget. Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för samisk kultur och har som uppgift att lyfta de samiska rösterna. Detta dokument har valts då jag har velat lyfta det samiska perspektivet inom den gröna omställningen. För att få en djupare förståelse kring innebörden av den samiska natursynen används miljörättvisa som teoretiskt ramverk. Det kan ge en förklaring till de konflikter som uppstår gentemot majoritetssamhällets syn på den gröna omställningen. Tidigare forskning rapporterar att olika urfolks grupper har krav på miljörättvisa som grundar sig i behovet av erkännande av det relationella synsättet på omgivningen och dess koppling till deras kultur och traditionella levnadssätt ur ett holistiskt perspektiv (Scholesberg & Carruthers, 2010, s.18). Samerna som urfolk har samma utgångspunkt och menar att den icke-mänskliga naturen och landskapet hänger samman och genomsyrar varandra i stort, vilket därför kräver ett erkännande av samiska värden och behov. Studiens resultat visar att diskursen kring den gröna omställningen framstår i dokumenten i form av ett behov av ett erkännande av deras natursyn, på de icke-mänskliga och mänskliga som en helhet och ett ökat inflytande i de olika beslutsfattandeprocesser som berör deras markanvändning.Utifrån analysarbetet av det utvalda materialet har jag i undersökningen kommit fram till att en ökad medvetenhet om samernas natursyn och hur landskap och människa förhåller sig till varandra kan bidra till att förstå den påverkan den gröna omställningen har på samerna. Ett utbyte av socialt kapital och förstående av deras värderingar och tillvägagångsätt kan leda till andra strategier inom den gröna omställningen.

Vi står inför en fantastisk spännande men utmanande tid gällande den gröna omställningen. För att omställningen ska ske behövs en stor förändring göras inom transportsektorn. Denna process är redan i full gång och elbilar etablerar sig mer och mer på marknaden för varje år som går. När antalet laddningsbara bilar ökar, så ökar även kraven och förväntningarna på elnätet. Dagens elnät är inte dimensionerat med denna typ av belastning i åtanke och därför har detta examensarbete undersökt hur lågspänningsnätet ställer sig med en mer utbredd elbilssektor.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.

In recent years, we have seen that global, national, and local governments have put sustainability goals on their agendas. Thus, at different levels and in different sectors, efforts are underway to promote a ‘green shift’, including the energy sector. As a result, landscapes of renewable energy sources are emerging in areas that have sufficient “empty landscapes” (LABLAB, 2023) – namely sparsely populated spaces that lie outside the administrative boundaries of cities. However, the discipline of spatial planning rarely discusses changing landscapes in the hinterlands and the resulting consequences for embedded communities. The city as an energy consumer is treated in isolation from its counterpart, the hinterland as an energy producer. In this context, it is unclear what interrelationships are present between the formation of ‘new energy landscapes’ (Pasqualetti and Stremke, 2018; LABLAB, 2023), the urban ‘hinterland’ (Brenner, 2016; Westlund, 2018; Brenner and Katsikis, 2020), and the realities of embedded communities there.The geographies in the Swedish province of Jämtland belonging to the territory of the indigenous Southern Sápmi offer a suitable basis for a study that could fill this research gap. Thus, the objective of this thesis is to raise awareness of potentially conflicting interests between cities - striving to become more ‘sustainable’ - and the emergence of ‘new energy landscapes’ in the ‘hinterlands’ by including two different perspectives: an urban economic lens on the hinterland and a non-urban lens taken from the lived everyday lives of Sápmi communities embedded in new energy landscapes. This thesis poses three research questions to which it aims to find answers by using qualitative semi-structured, problem-centred interviews. It thus follows an interpretative abductive research approach. Through the analysis of the empirical data, the thesis shows that a joint discussion of the two discourses (‘hinterland’ and ‘new energy landscapes’) can help to gain a new understanding of urbanisation processes by including the perspective of non-urban communities in questions of urban sustainability. Furthermore, the thesis serves as an eye-opener for spatial planners to incorporate indigenous knowledge and lived experiences into the field of urban studies.

The Sami in Sweden have lived on and managed their lands since time immemorial. The strong connection to the environment and nature has given them centuries of knowledge that is still applicable to this day. With the help of their ancestral knowledge the Sami have preserved their Indigenous land. With constant work towards sustainability and extractive projects of natural resources for renewable energy that takes place in Sápmi, the question is raised of who is included in the transition towards sustainable development and who the transition is for. The purpose of this study is to investigate and get a deeper understanding of Sami perspectives on sustainability and the connection to their rights. Applied methodology for this qualitative study is semi-structured interviews with nine Sami, followed by a thematic analysis of the collected empirical data. This was done to understand and analyse perceptions of sustainable development and how it relates to Sami inclusion and Sami rights, using frameworks of colonial governmentality and green colonialism. The findings suggest that a differentiation can be made concerning how the Sami perceive actions for sustainable development and the concept of sustainable development. Further, the Sami view their inclusion in policy-making and implementation in regards to questions of sustainable development in Sweden as being somewhat low or not applied at all. In relation to environmental sustainability this study shows that the implementation of Sami rights varies depending on the context, but that it is generally experienced as insufficient, and that rights are often applied to the economic units of the samebys, and not all Sami, creating a division within the Sami community. The results also show a perception of lack of political will and a neglectance to include and implement Sami rights, as state interests are prioritised. The societal and institutional conditions for the Sami to claim their rights and require inclusion within sustainable development prove that the theories of colonial governmentality and green colonialism are applicable to the current situation in Sápmi.