Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor. Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.

Studien redogör för kommunikationsverktygen ICA använder i den externa kommunikationen av ICA I love eco-sortimentet. De studerade kommunikationskanalerna är reklamfilmer samt kundtidningen Buffé. Tidningar och reklamfilmer som innehöll information om ICA I love eco-sortimentet under perioden mars 2008 - oktober 2011 valdes ut för textanalys. I textanalysen utgick vi ifrån semiotiska och retoriska begrepp för att se meningen som texterna skapar. Resultat visar att ICA använder samhällsengagemang som ett kommunikationsverktyg och strategi. Resultat visar även att ICA använder fem olika dimensioner av nytta, positiv och negativ emotionell nytta, värde för pengarna, sociala livet samt funktionaliteten, i marknadsföringen av det ekologiska sortimentet.

<p>Begreppet hållbar utveckling är synnerligen aktuellt i dagens samhälle. Förskolor kan idag ansöka om att få bli miljöcertifierade och på det sättet göra barnen delaktiga i det dagliga miljöarbetet som bedrivs på förskolan. Frågan är då om det är viktigt för miljöarbetet i allmänhet att det växer fram fler miljöcertifierade förskolor.</p><p>Vi har valt att försöka ta reda på om pedagogernas engagemang och miljömedvetenhet varierar beroende på om de arbetar på en miljöcertifierad förskola eller inte. Undersökningen bygger på intervjuer med pedagoger på en förskola med Grön Flagg, och en förskola utan miljöcertifiering. Utifrån de resultat vi fick fram kan vi se att skillnaderna mellan de båda förskolorna inte var så stora. Båda förskolorna uppgav brist på tid och stora barngrupper som anledningar till att de inte kunde utveckla detta arbete så mycket som de skulle vilja. Alla pedagogerna var också överens om att miljöarbetet var beroende på om det fanns någon eldsjäl på förskolan eller inte.</p>

Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel.

The purpose of this thesis is to analyze green marketing and green brand building from a managerial perspective, with the intention to create an implementation guide for companies in the Swedish consumer market.  The essay is based on a qualitative approach with a mixture of inductive and deductive elements. We have interviewed five people with close links to green marketing.  We have during the study identified a number of touch points to be particularly important in the process of incorporating green marketing. These findings are presented in full in chapter five. We have found that the framework of green marketing is established during the company’s choice of green strategy. Green marketing also includes aspects such as brand development, positioning and segmentation and construction of green communications. Furthermore, we have identified actions to provide customer re-assurance of a company’s green marketing. The findings are summarized in a model which is intended to help managers in their decision to incorporate green marketing strategies.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun. Undersökningen visar bland annat på att förekomst av separata styrdokument för grön IT eller andra styrdokument som innehåller punkter som kan tillskrivas grön IT har en positiv inverkan på i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används i svenska kommuners interna verksamhet. Kommuner med separata styrdokument för grön IT utmärker sig i en positiv bemärkelse framförallt inom områdena utbildning, granskning och redovisning. Dessutom visar undersökningen en näst intill linjär tendens mellan kommunstorlek i antal invånare och i vilken utsträckning ekologiskt hållbara IT-lösningar används. Större kommuner använder sig av ekologiskt hållbara IT-lösningar i större utsträckning än mindre kommuner.

I ett samspel av digital illustration, ljud och rörelse har jag gjort en kortfilm somskildrar kampen mellan natur och urbanisering och framtidens möjligheter förGöteborgs nordöstra stadsdelar. Kontinuerligt tillförs vi nyheter och historier om misäroch hotande katastrofer, vilket troligen påverkar vår inställning till framtiden och våralivsvillkor. I en rapport som utformats av stadsutvecklingsbolaget Utveckling Nordostges en utsikt om en grön och ljus framtid och en presentation av människans kapacitetatt förändra sin egen omgivning. Med animation som medium översätter jag rapportensideal och visioner till en mer praktisk och personorienterad iscensättning för att nå flerinformationsmottagare. Tanken är att det ökar sannolikheten för förverkligandet avdessa ideal då filmen uppmuntrar de boende i Göteborg och övriga intressenter att verkaför framtiden och en hållbar samhällsutveckling.

Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut.

<p>Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel.</p>

IT-branschens inverkan i miljön har under de senaste åren blivit ett hett ämne. Inte bara för att näringslivets ansvar i miljöfrågorna diskuteras mer utförligt. Utan också för att IT-branschens miljöbelastning har, i led med den ökade IT-användningen, ökat markant. Grön IT kan därför erbjuda stora möjligheter för företag för att ta sig an de utmaningar de står inför. Men brist på forskning har gjort att många företag avstår från att arbeta med Grön IT. De tycker att det är ett diffust och komplicerat arbete och väntar hellre tills det blir vanligare och beprövat. Fördelarna verkar otydliga och nackdelarna är inte identifierade. Även hur de ska gå tillväga för att arbeta med Grön IT känns som något oklart och riskfyllt. Den här studien har därför till syfte att ”beskriva de för- och nackdelar som finns med Grön IT och att framställa en lista med förslag till arbete med Grön IT”. Vi hämtade information genom att intervjua företag som arbetar med Grön IT. Förutom intervjuer har vi även hämtat information från föreläsningar och artiklar som går in på ämnet. Därefter analyserar vi och bryter ut för- och nackdelarna samt förslag till arbete. Vi lyckas identifiera sex fördelar (mindre miljöbelastning, lägre energikostnader, positiv inverkan i företagsprofilen, lojalare intressenter, anpassning till paradigmskiftet och långsiktig hållbarhet) och tre nackdelar (gå miste om andra möjligheter, för höga ambitioner för ett begränsat område och hämnande för tekniken). Därefter analyserar och strukturerar vi elva stycken förslag som företag kan använda sig av för att på ett enklare sätt arbeta med Grön IT:  Arbeta med Grön IT i hela organisationen  Satsa långsiktigt  Öppna för nya arbetsmetoder  Samarbeta med intressenter  Allokera nödvändiga resurser  Utbilda alla  Tillämpa ett TBL-perspektiv  Integrera Grön IT i de balanserade styrkorten  Belöna framgångar inom Grön IT  Marknadsför åtagande och framgångar  Certifiera och certifieras