<p><strong>Bakgrund</strong>: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden.</p><p><strong>Problem</strong>: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering?</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö.</p><p><strong>Metod</strong>: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats.</p><p><strong>Teori</strong>: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain.</p><p><strong>Resultat</strong>: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med <em>logistik</em>.</p>

Bakgrund: Den svenska transportmarknaden domineras idag av stora och internationella aktörer. Marknaden är mogen vilket innebär att transportbolagen måste erbjuda andra värden utöver själva transporten. Begrepp som miljö ligger långt ifrån transportsektorns grundtanke och blir därmed inget naturligt konkurrensmedel. Internationella undersökningar visar att transportbolagen lägger stor vikt vid miljöfrågor när det kommer till framtida strategier. Svenskar har en tradition och en image att vara miljövänliga men detta intresse har ännu inte besvarats av transportmarknaden. Problem: Vilka faktorer är viktiga för att svenska transportföretag ska kunna uppnå långsiktig överlevnad med en miljöprofilering? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera oöverensstämmelser (misfits) mellan transportköparen och transportleverantören med avseende på miljö. Metod: En kvalitativ ansats har använts för att samla empiri. Semistrukturerade intervjuer har utfört med sex stycken transportbolag. För att identifiera var det finns oöverensstämmelser har även två kunder till respektive transportbolag intervjuats. Teori: De teorier som har använts är Nätverkssynsättet, Skapande företagsledning – Affärsidé, Involveringsteori, Kundens upplevda värde – Mervärde och Service profit chain. Resultat: Undersökningen visade att det fanns många ”misfits” på transportmarknaden. Tydligast var dessa på området miljö. Författarna fann att det fanns två olika typer av miljöengagemang. Ett som håller sig inom de lagstadgande ramarna. Det andra typen visar på ett genuint intresse där företagande förenas med samhällsansvar. Slutsats: Om transportbolagen ska kunna överleva med en miljöprofil måste de ta hänsyn till vissa faktorer och med hjälp av dessa vända oöverensstämmelserna till överensstämmelser. Faktorerna som transportbolagen bör implementera är kommunikation, utbildning och ersätta begreppet transport, med logistik.

Sapa Heat Transfer is a company that produces aluminum heat-exchanger strips for the automotive industry. Sapa Heat Transfer wish to chart their emissions of carbon dioxide in order to meet future demands on carbon dioxide reporting. They also would like to examine the meaning of the term “green electricity” which is marketed as carbon dioxide free, and the sort of electricity that they purchase. This report includes both direct (liquefied petroleum gas and diesel) and indirect (water, process-water, long distance heating, waste) emissions from their company. The conclusion of this report is that liquefied petroleum is the biggest contributor to the emissions of carbon dioxide and that the amount of carbon dioxide emitted from the processes is almost twice the amount of aluminum product, or 1,77 to be precise. The green electricity emits small amounts of carbon dioxide per kWh produced when analyzed in a lifecycle perspective which is also presented in this report.

Tonåringar verkar vara en bortglömd målgrupp. Många tonåringar i dagens samhälle upplever stress på grund av krav från omgivningen och mår därför dåligt. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika stressymptom så som magont, huvudvärk eller sömnproblem flera gånger i veckan, och sämst mår tonårstjejer. Syftet med denna litteraturstudie var att kunna ge ett förslag på vad en grön utemiljö kan innehålla för att minska stressymptomen hos tonårstjejer. Jag ville ta reda på vilka faktorer i en grön utemiljö som kan stärka självkänslan och minska stressymptomen hos tonårstjejer. Detta gjordes genom en litteraturstudie där material samlades in genom systematiska databassökningar.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna. Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien. För att få fram detta har diskussioner förts i fokusgrupper med konsumenter i åldrarna mellan 20-75 år. Samtal i tre olika grupper genomfördes och dessa var indelade i olika ålderskategorier. Under diskussionerna framkom det att de vikigaste faktorerna för konsumenterna var fräschhet, smak, kvalitet, pris och ursprung. Det som styrde deras matinköp var ofta vanor. Jag tyckte mig se fyra olika konsumenttyper; den prisberoende, den kvalitetsmedvetna, den hälsosamma och den miljövänliga. Beroende på vilken konsumenttyp deltagarna var styrdes deras inköp av olika faktorer som var viktigast för dem. Alla deltagare var positivt inställda till det ekologiska alternativet och var väl insatta i vad ekologiskt stod för. Anledningen till att köpa ekologiskt, var enligt deltagarna, hälso- och miljöskäl. Trots det ledde det inte så ofta till att deltagarna valde det ekologiska alternativet. Anledningen till det var att priset oftast är högre, vanorna styr och det finns en viss skepticism till ekologiska varor. Ekologiskt var heller inte en viktig faktor för många av deltagarna, därför valde de inte detta alternativ. Slutligen verkar det vara deltagarnas grundläggande värderingar som avgör hur inköpen blir, om de väljer ekologiskt eller inte. Att välja den ekologiska mjölken medför så många fler ställningstaganden, det är en hel livsstil som ligger bakom valen. Det är attityden och värderingarna som måste förändras snarare än köpbeteendet för att en livsstilsförändring ska vara möjlig att uppnå. Det är en långsam process och förändringarna måste ske stegvis. För att en grönare konsumtion ska bli möjlig måste samhället och handeln även uppmärksamma de olika konsumenttyperna som finns.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaron förenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviserat industrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vår vardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Något man tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling och teknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport som visade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007). Flygindustrin som länge blivit kritiserad ur miljösynpunkt står för ungefär lika mycket. Detta tillsammans med att många företag framförallt i tjänstesektorn insett att drift av IT och annan teknisk utrustning kan kosta enorma summor pengar i elförbrukning har bidragit till att många har börjat att systematiskt arbeta med att minska dessa kostnader och samtidigt minska energiförbrukningen (Murugesan 2008). I och med detta har många insett att IT inte bara är en miljöbov utan även kan användas till att minska elförbrukningen i andra delar av till exempel en organisation. Styrning av belysning och ventilation är två exempel på detta. Utifrån detta har begreppet grön IT uppkommit. De två huvudaspekterna är kort beskrivna innan och brukar benämnas som greening of IT och greening by IT. Det finns egentligen inga vedertagna översättningar av dessa begrepp, men jag har valt att kalla dem miljöförbättring av IT respektive miljöförbättring med IT på grund av att detta är de begrepp som just nu används inom arbetsgruppen för SIS TK 550. Den förstnämnda avser framförallt tillverkning och disponering av IT-utrustning samt energieffektivisering av själva produkten medan den andra främst syftar till att ta upp möjligheterna med att använda IT som hjälpmedel när övriga delar av en organisation energieffektiviseras. De flesta anser att den senare har större potential i miljösynpunkt trots att detta är omtvistat, till exempel av Håkan Nordin. Håkan Nordin är en av de som var med och grundade Greenpeace Sverige och har även varit med och tagit fram de viktiga energi- och strålningscertifieringarna för bildskärmar åt TCO 1992 och nu senast 2003. Han har även givit ut boken “GREEN IT – From problem to possibility” och ger snart ut sin andra bok som kommer att fokusera på grön IT ur ett organisatoriskt och ekonomiskt perspektiv. Den första boken fokuserar mer kring problematiken kring begreppet ur en privatpersons perspektiv. Håkan Nordin har bland andra varit en stor inspirationskälla när jag själv undersökt problematiken kring grön IT. Med det sagt har jag ingen personlig åsikt var krutet först och främst bör läggas, utan jag är intresserad av både miljöförbättring med och av IT. Förespråkarna av miljöförbättring med IT anser att miljöeffektivisering av IT endast kan bidra med en minskning av de 2 % av världens totala koldioxidutsläpp medan miljöeffektivisering med IT kan bidra med att minska resterande 98 %. Problemet som skeptikerna, däribland Håkan Nordin, ofta tar upp är att energieffektiviseringen som man tjänar in på att använda IT som miljöteknik bidrar till att utsläppen från IT-sektorn ökar i och med det ökande behovet av IT i denna process. Oavsett vilken sida i den debatten man står på finns ett samförstånd i att miljöarbetet inom IT- och tjänstesektorn måste fortsätta och bli mer systematiskt än det är nu.

No description available.

No description available.

Title: Shop at us – and we’ll carbon offset! – How large and well-known companies affect consumers feelings towards their brand by using green marketing and CSR. Authors: Emilie Jäfvert &amp; Carolin RuthbergAdvisor: Christine TidåsenLevel: Bachelor thesis in Marketing, (15 Swedish credits), Spring 2011 Keywords: Green marketing, CSR and branding. Question: How do large and well known companies affect their customer’s view towards their brand by using green marketing and CSR?Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how high consumer’s value companies who works with green marketing and CSR, and also to find out how it affects the company brand. Method: We have chosen to do a qualitative research with a deductive approach. We have done five open interviews with companies and ten open interviews with consumers to conduct our research. Theoretical framework: Our theoretical framework includes four different areas; CSR- Corporate Social Responsibility, green marketing, brands and consumers. These sub-chapters include theories that will help the reader get a better understanding of the areas. Empirical studies: We have gathered empirical data by multiple open interviews. Two of the five interviews with the companies were face-to-face, two via email and one over the phone. All of our consumer interviews were over the phone. Conclusion: Our conclusion of the research is that green marketing and CSR affects consumers very much indeed, which also has an effect on the company’s brand. Though there are several barriers between the brand and consumer that complicates the communication between brand (company) and consumers. It isn’t just the consumers’ buying decision that is affected, it’s foremost the consumers feelings towards the company’s brand image that is affected.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development). För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt. Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar. Vi kom fram till att det personliga engagemanget är den främsta drivkraften men även det största hindret, för dessa lärare, till att bedriva en undervisning för hållbar utveckling.