I dagens samhälle förs det diskussioner hur vi kan sänka vår energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi är IT sektorn. De mätningar som har gjorts i USA visar att år 2011, så har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jämfört mot år 2006. Strategier har tagits fram för att sänka energiförbrukningen för datacenters och då framför allt på servrar och kylsystem. Dessa strategier benämns med allmäna ordalag Grön IT. Utifrån Grön IT, så har det växt fram ett nytt begrepp Grön Ethernet. Grön Ethernet fokuserar sig på att minska energiförbrukningen på nätverksenheter. IEEE tog under 2010 fram den första standarden för Grön Ethernet och kallade den Energy-efficiency Ethernet. Den här studien vill belysa utifrån ett antal olika satta scenarion hur mycket energi en ethernetswitch av modell Cisco 3560 förbrukar. Resultaten av de olika scenariona visar att med kunskap och enkla medel går att sänka energiförbrukningen på en ethernetswitch av modell Cisco 3560.

Previous studies indicate a rental premium for environmentally certified office space. These studies also show that environmentally certified buildings experience a number of benefits in comparison with non-certified buildings. Mentioned benefits consist of improved health, productivity and image among others. The purpose of this study is to determine the impacts environmentally certified office space in Sweden might have on office employees’ assessed health, productivity and image and also to reflect if any positive effects justify a higher rent level. The empirical part of the study implements a quantitative method consisting of twelve questions in a survey. These questions were distributed by e-mail to contact persons of companies working in LEEDcertified office buildings. 84 office workers from at least four different companies responded to the survey. The chapter frame of reference contains material which will not be subject to the empirical survey but that is still deemed necessary for the context of the study and when fulfilling the purpose. The theory chapter covers previous work in the area and represents the bank of information which is to be analyzed against our empirical results. The result of the empirical survey shows a marginal improvement of assessed productivity. It also indicates that environmentally certified office space has no positive impact on sick leave. Regarding the image aspects of the survey our results show that environmental certification has different effects on the different types of image that the company emits. In the conclusions, we state that the assessed benefits found in the results are marginal and that they alone do not warrant a higher rent level. It is probable that other incentives, than those included in this study, exist and that they together with improved health, productivity and image justify a rental premium for environmentally certified office space. A possible incentive might be the fact that environmentally certified office space often tend to be newer and more modern in comparison with non-certified office space.

No description available.

Hållbar utveckling ingår i riktlinjerna i förskolans läroplan och är ett komplext område vilket gör att det kan uppfattas svårfångat att arbeta med i förskolans kontext. Kunskapsområdet ställer höga krav på förskollärare att genom sin kompetens lyckas omsätta ämnesinnehållet till undervisning som främjar ett lärande för hållbar utveckling. Den här studiens syfte var att undersöka och jämföra hur förskollärare som är verksamma på förskolor med respektive utan Grön Flagg certifiering beskriver deras arbete och förutsättningar inom kunskapsområdet hållbar utveckling. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare samt analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Databearbetningen i studien utgick från ett övergripande läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studiens resultat visade att förskollärarna uttrycker att arbetet inom hållbar utveckling i förskolan är viktigt, de visar även en förståelse för de olika hållbarhetsdimensionernas innebörd. De dimensioner som i störst utsträckning behandlades i lärarnas svar var den ekologiska och sociala. Studiens resultat visade även att faktabaserade, normerande och pluralistiska undervisningsprinciper förekom i förskollärarnas uttryck av deras undervisning inom kunskapsområdet men att den normerande och pluralistiska undervisningsprincipen var framträdande. I jämförelsen av delstudiernas resultat identifierades vissa skillnader, en framträdande olikhet är förskollärarnas uppfattningar av begränsningar i arbete inom hållbar utveckling. Förskollärarna på certifierade förskolor uttryckte inre begränsande faktorer, exempelvis brist av intresse och ämneskunskaper hos pedagoger till skillnad från förskollärarna i verksamheter utan certifiering, som beskrev yttre begränsade faktorer som tid och personalbrist. Likheter mellan delstudiernas resultat kunde också urskiljas vid jämförelsen, bland annat uppfattningen att inre faktorer som exempelvis kunskap ansågs möjliggörande i arbetet inom hållbar utveckling. Studiens resultat indikerade att förskollärarna på förskolor med Grön Flagg certifiering har en utbredd förståelse och ett fördjupat sätt att arbeta på inom hållbar utveckling.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Studien syftar till att undersöka och problematisera relationen mellan dagens förtätningsideal och planeringen av grönområden i en stadsdel som karaktäriseras av bevarad natur. Detta undersöks genom en fallstudie av hur Uppsala kommun planerar utvecklingen av grönområden vid stadsutvecklingsprojektet för Eriksberg. Studien genomförs med en textanalys av plandokument och en intervju med tidigare projektledare för Eriksbergs planprogram. Genom en litteraturstudie sammanställs teorier och tidigare forskning om förtätningsideal med grönområdens roll i täta staden och grön platsmarknadsföring. Det används vid analys av narrativ om Eriksbergs framtida grönområden. Studien visar att Eriksbergs grönområden planeras att minska i yta samtidigt som restaurering av naturparker och utveckling av urbant programmerade samt aktivitetsanpassade grönområden föreslås. Den bevarade natur som stadsdelen karaktäriseras av genom tidigare planeringsideal, hus-i-park, planeras att främst bevaras i stadsdelens utkant, vilket manifesterar att oprogrammerad natur inte anses tillhöra den framtida, urbaniserade stadsdelen. Det finns antydan att kommunen argumenterar för att grönområdens kvalitet kommer att förhöjas men att det samtidigt är otydligt vad som avses. Stadsdelen platsmarknadsförs för framtiden som grön och naturnära samtidigt som visionen förmedlas om en ny urban stadsdelspark som ska utgöra stadsdelens hjärta. Sammanfattningsvis påvisar studien en diskrepans mellan grönskan roll i stadsdelen idag och i framtiden.

Studien har undersökt hur grön marknadsföring online tillämpas i praktiken. Studien har fokuserat på sex stycken olika varumärken i livsmedelsindustrin och hur de tillämpar grön marknadsföring digitalt via sina hemsidor. Alla varumärken verkar inom mjölk -och yoghurtindustrin eller tillverkar alternativ till vanlig mjölk och yoghurt. De olika varumärken som har undersökts är: Alpro, Oatly, Sproud, Arla, Skånemejerier och Valio. Den gröna marknadsföringen blir mer och mer aktuell i vårt samhälle och det har därför varit ett intressant ämne att studera. Syftet med studien har varit att undersöka hur företag marknadsför sitt varumärke online samt att undersöka hur den gröna marknadsföringen framhäver de gröna aspekterna med sitt varumärke online. Utgångspunkterna har varit tidigare forskning om grön marknadsföring, digital marknadsföring och olika teorier inom grön marknadsföring. Mycket av den existerande forskningen kring grön marknadsföring utgår från ett konsumentperspektiv och det har därför varit intressant att undersöka varumärket i sig istället. Metoden som har använts i arbetet at varit ett induktivt förhållningssätt samt en deduktiv innehållsanalys. Studien har undersökt delen ”om oss” eller liknande namn från hemsidan för att lättare kunna jämföra och dels för att vissa varumärken gjort om sina förstasidor på grund av Covid-19. En enskild bransch har valts för att undersökningen ska bli så jämförbar som möjligt. Vid två olika tillfällen har skärmavbilder tagits av alla varumärkes hemsidor och sparats ned för att inget innehåll ska hinna ändras under studiens gång. Hemsidorna har sedan kodats utifrån två olika teorier om grön marknadsföring, Concrete och Abstract marketing appeals samt Means-End Chain Conceptualization of Advertising Strategy (MECCAS). Resultaten i studien har i hög grad återspeglat det som tidigare forskning kommit fram till. Företagen i studien använder sig av grön marknadsföring på liknande sätt och de inkluderar både text och bild i sin marknadsföring.

Hotellet är utformat för att passa in i stadsbilden i Mariefrdedoch har plockat upp element som är vanliga i staden. Elementsom småskalighet, utformad för att följa vägen, de brokiga innergårdarnaoch självklart är byggmaterialet trä. Fasaden bestårav stående panelfasad och spånfasad på gavlarna. Någontingsom är vanligt i Mariefred är de gröna vackra innergårdarna,men som tyvärr är stängda för allmänheten. Därför skapar hotelleten grön knutpunkt för staden med sina tre gårdar i olika skyddade lägen. Byggnaderna har flera höjder för att möta staden, stationenoch parken på sina respektive nivåer. De olika höjderna gerockså utsikt över vattnet och ut mot slottet från fler rum. Jaghar verkligen försökt hålla Mariefreds ande levande i det härprojektet och har försökt släppa in stadens brokighet i hotelletsutformning och uttryck. / The Hotel is designed to fit into the the Mariefredian city andit has certain elements and qualities that are commonly usedin the city. Elements like using a small scale, letting the buildingfollow the shape of the road, allowing a small and motleycourtyard to appear and also using the natural building materialwood. The facade is built from a standing panel and gableswith shingled facade. Something charcteristic for Mariefred isthe many green courtyards that unfortunatly are closed forthe general public. Accordingly the hotel - with it’s many courtyardsin various sheltered states - creates a green hub for thecity. The buildings towards the city are higher than the one towardthe park and also towards the old station house, this is to meetthe scale of each of them individually. The diffrent heights alsoallow for better view from many rooms. I have tried to keepMariefreds own spirit alive in this project and have tried to letthe motley feeling of the city into the hotels design and expression.

Hållbarhet är ett viktigt ämne som inkluderar och påverkar alla, både i nutid och framtid. För att en förändring ska ske måste fler engagera sig och anta ett hållbart konsumentbeteende. Individer bryr sig mer om sin miljöpåverkan vilket har gjort att hållbara produkter nu efterfrågas mer och det sätter större press både på individer och företag. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur individer reflekterar och agerar vid hållbar konsumtion genom att ta reda på vilka faktorer det är som påverkar dem att anta ett hållbart alternativt icke hållbart konsumentbeteende. Studien har haft en utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats och genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empiriska data har stärkt stora delar av teorin och har resulterat i att det finns flera olika dilemman som konsumenter upplever vid hållbar konsumtion. För att underlätta ett hållbart konsumentbeteende är det viktigt utifrån ett företagsperspektiv att ge relevant och relaterbar information samt att vara transparent kring miljöpåverkan oavsett utfall. / Sustainability is an important topic that includes and affects everyone, both in the present and the future. For change to happen, more people need to get involved and adopt sustainable consumer behaviour. Individuals care more about their environmental impact which has led to a greater demand for sustainable products, putting more pressure on both individuals and companies. The aim of this study is to gain a better understanding of how individuals reflect and act on sustainable consumption by finding out what factors influence them to adopt sustainable or non-sustainable consumer behaviour. The study was based on a qualitative research strategy with a deductive approach and was conducted with eight semi-structured interviews. The empirical data collected has strengthened large parts of the theory and has resulted in the existence of several different dilemmas that consumers experience when consuming sustainably. In order to facilitate sustainable consumer behaviour, it is important from a business perspective to provide relevant and relatable information and to be transparent about environmental impacts regardless of the outcome.

Under de senaste åren har IT-branschens påverkan på miljön debatterats och blivit ett hett ämne. Inom företagen diskuteras miljöfrågor allt mer flitigt. IT-branschen står för 2 % av världens koldioxidutsläpp vilket motsvarar nästan lika mycket som hela flygindustrin. Med det sagt, så har IT-branschen blivit en miljöbelastning på grund av den ökade IT-användningen. Grön IT och Corporate Social Responsibility (CSR) är två begrepp som har vuxit fram i relation till problemet med miljöpåverkan i företag. Grön IT kan bidra till möjligheter och aktiviteter för företag som vill ta sitt sociala ansvar. CSR kan ge företag en vägledning i deras hållbarhetsarbete som leder till att de tar sitt sociala ansvar. Vilka aktiviteter som kan tas i förhållande till mindre miljöpåverkan för IT-företag anses vara diffusa och oklara. I vissa fall anses konceptet Grön IT vara relativt nytt för många företag. Flertal företag kan dock känna att det inte finns tillräckligt med direkta effekter som kan anses hjälpa företaget ekonomiskt. Resurser som måste användas för implementering av Grön IT och CSR, det är dock nackdelar med hur dessa resurser faktiskt spelar roll för företagets ekonomiska situation. Den här studien har därför syfte att “ ta reda på vilka aktiviteter inom Grön IT och CSR verksamheter väljer att vidta för sitt sociala ansvarstagande och utifrån det se vilka effekter dessa aktiviteter får i koppling till deras hållbarhetsarbete. ”. Vi började med att samla in teori kring båda begreppen genom artiklar och litteratur för att sedan kunna utgå från den kunskapen och intervjua företag inom IT-branschen. Därefter analyserade vi materialet från intervjuerna och kunde bryta ut några aktiviteter inom Grön IT och CSR samt vilka effekter aktiviteterna fick för företaget. Utifrån intervjuerna hade aktiviteter som implementering av Cloud Computing, energisnål teknik och leasad hårdvara som återvinns identifierats. Dessa aktiviteter bidrog till att identifiera vilka effekter företag får vid användning av dem. De som stod ut var gott rykte, medvetenhet, lojalare kunder, konkurrensfördelar, mindre miljöbelastning, lägre underhållskostnader och långsiktigt arbete med hållbarhet. Med dessa effekter kan företagen ta ansvaret för IT-branschens påverkan på miljön.