Den gröna industriella omställningen som pågår i Norrbotten har satt regionen i framkant när det gäller hållbar utveckling. Genom att dra nytta av förnybara energikällor, som vatten- och vindkraft, samt genom att främja hållbara innovationer och initiativ, har Norrbotten blivit en ledande aktör inom gröna industrier. I denna omställningsprocess spelar projektledaren en avgörande roll. Projektledaren ansvarar för att planera, organisera och genomföra hållbara industriprojekt. Det innebär att navigera komplexa miljömässiga och tekniska utmaningar, samordna olika intressenter och se till att projektet uppfyller höga miljö- och hållbarhetsmässiga krav. Det ligger även ett ansvar på projektledaren att balansera ekonomisklönsamhet med hållbarhetsmål för att uppnå målen.  Rapportens syfte var att få en djupare insikt om olika utredningar och undersökningar som krävs för att exploatera industriområden, med minimal miljöpåverkan. Vad projektledaren har för roll och ansvar i industriprojekt samt hur hållbara metoder, material och tekniker kan identifieras och tillämpas. Undersökningen syftade även på att utreda vilka verktyg som kan användas vid mätning och utvärdering av hållbara åtgärder. Denna undersökning genomfördes med hjälp av litteraturstudier, datainsamling och intervjuer med kvalificerade och erfarna respondenter. Resultatet av intervjuerna visade att kompetens och kunskap är en viktig faktor för att möjliggöra den gröna omställningen på ett hållbart sätt.  Rapportens slutsatser visar att den gröna industriella omställningen i Norrbotten är en spännande utveckling som bidrar till regionens hållbarhet och tillväxt. Projektledarens roll är central för att framgångsrikt driva och genomföra dessa gröna industriprojekt och se till att de lever upp till de höga miljö- och hållbarhetskraven.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen kring hur grön infrastruktur används som verktyg i planeringen av grönytor i urbana miljöer för att bidra till hållbar utveckling utifrån konflikter och synergier som identifieras. Grön infrastruktur beskrivs både i form av multifunktionella grönytor och hur de sammankopplas genom att beakta helheten av grönstrukturen. Metoden för uppsatsen är en tematisk analys utifrån insamlat material som utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunalt yrkesverksamma i planeringen av grönytor och kompletterande analys av ledande dokument för grönplaneringen. Resultatet visade på att multifunktionell grön infrastruktur integreras inom strategisk planering i form av rumsliga analyser genom kartläggningar av ekosystemtjänster och funktioner för grönytor. Identifiering av konflikter inom hållbar utveckling kan synliggöra lösningar i integreringen av den multifunktionella gröna infrastrukturen. I implementeringen av multifunktionella grönytor beskrivs ekonomisk tillväxt i form av förtätning som en konflikt, men befintliga multifunktionella grönytor kan verka bevarande av sociala och ekologiska värden mot att exploatera grönytor. Synergier mellan social och ekologisk hållbarhet kopplas tydligt till integreringen av multifunktionella grönytor. Däremot är synergier för ekonomiska hållbarheten vagt formulerade i integreringen av multifunktionella grönytor och behöver vidare utvecklas för hur ekonomiska synergier kan kartläggas i rumsliga analyser.

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter. För att nå ut till en så bred målgrupp som möjligt gäller det att beröra så många olika människor som möjligt. Vissa lyssnar på de faktiska och hårda elementen och andra tar till sig de mjuka och känsliga faktorerna. Vi har i den här uppsatsen velat ta reda på olika sätt att kunna skapa goda kommunikationsstrategier för hållbart byggande, och mer precist för Skanska Öresunds projekt Bassängkajen. Vi har velat visa på komplexiteten och betydelsen av hållbarhetsbegreppet i samhällets utveckling samt belysa betydelsen av att öka tyngdpunkten på den sociala aspekten. Bassängkajen är en ny kontorsbyggnad på Universitetsholmen i Malmö där den första etappen planeras stå klar under 2011. Bassängkajen är en av Skanskas mest miljövänliga byggnader och detta vill de gärna belysa för sina kunder. Vi har under arbetets gång undersökt befintligt kommunikationsmaterial som tillhandahållits av Skanska Öresund för att kunna identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter. Tidigt insåg vi att de sociala värdena var bristande i materialet för Bassängkajen och av den anledningen har vi lagt arbetets tyngdpunkt i de sociala aspekterna. Arbetet grundar sig i fördjupade litteraturstudier och en rad olika intervjuer och samtal med berörda personer. / Sustainability is a complex concept and many times very difficult to communicate. Despite these difficulties, sustainability is a word that is widely used around the world today. A major risk with the word not being understood is that people do not adopt the word, but rather ignores the concepts true meaning, however, sustainability is an important concept and is here to stay. The communication of sustainability is dependent on many different factors and the concept of sustainability itself entails a variety of aspects. To reach out to an as wide audience as possible, the concept needs to touch as many people as possible. Some will adhere to the real and hard elements whereas some embraces the soft and emotional factors. In this paper we have set out to find ways to establish good communication strategies for sustainable construction, and more specifically for the project, Skanska Öresund, Bassängkajen. We wanted to show the complexity and importance of sustainability in society and highlight the importance of increasing the emphasis on the social aspects. Bassängkajen is a new office building on Universitetsholmen in Malmö, and the first phase is scheduled for completion in 2011. Bassängkajen is one of Skanska's most environmentally friendly buildings, which is something that Skanska wishes to highlight to its customers. During the work, we have examined existing communication material provided by Skanska Öresund to identify potential development opportunities. Early we realized that the social values were lacking in the material for Bassängkajen, which led to an increased emphasis on the social aspects on our part. The work is based on in-depth literature studies and a range of interviews and discussions with relevant persons.

Denna studie gjordes för att undersöka hur man arbetat med grönytor och biologisk mångfald i byggprojekt på Bryggeribacken i Gällivare. Då arbetet med biologisk mångfald utifrån de globala målen inte går i den takt som behövs för att nå de mål som sattes upp genom Agenda 2030 så finns ett behov av att titta på vad som görs idag och diskutera vad som kan göras eller behöver utvecklas för att vända trenden åt rätt håll. Genom innehållsanalys av dokument har studien identifierat hur arbetet med grönytor och biologisk mångfald gått till i två byggprojekt. Resultaten visar på att det görs lite grann men ofta inte mer än vad som krävs i detaljplanen. Det var också svårt att avgöra vad som gjorts för att aktivt främja den biologiska mångfalden och vad som gjorts för att skapa en trivsam miljö. En slutsats som kan dras är att nivån på arbetet med den biologiska mångfalden beror på två saker, dels är det en fråga om kostnad för beställaren, dels en brist på styrmedel och riktlinjer. Oavsett så främjas den biologiska mångfalden i någon mening alltid av grönytor och växtlighet, vare sig det planterats för den sakens skull eller inte. Det finns en enorm potential till att göra det ännu bättre med rätt styrning och verktyg. / This study was conducted to examine how green spaces and biodiversity have been addressed in construction projects at Bryggeribacken in Gällivare. Since progress on biodiversity, based on global goals, is not happening at the required pace to reach the goal of Agenda 2030, there is a need to review current practices and discuss what can be done or developed to reverse the trend. Through document analysis, I have identified how the work on green spaces and biodiversity has been carried out in two construction projects. The results indicate that some efforts are made, but often no more than what is required by the detailed plans. It was also difficult to determine what was done to actively promote biodiversity and what was done to create a pleasant environment. One conclusion that can be drawn is that the level of work with biodiversity depends on two factors: the cost for the client and a lack of policies and guidelines. Regardless, biodiversity is to some extent always promoted by green spaces and vegetation, whether intentionally planted for that purpose or not. There is significant potential to enhance it further.

Under den senaste tiden har intresset för hållbarhet lett till emittering och ökad efterfrågan på gröna obligationer. Sverige emitterade sin första gröna statsobligation den 9 september år 2020 i syfte att bidra till att uppnå Sveriges klimatmål. I denna uppsats undersöks avkastningen för den gröna statsobligationen och i synnerhet om det finns någon grön premie för den gröna statsobligationen jämfört med konventionella statsobligationer. Data från totalt 58 konventionella statsobligationer och statsskuldväxlar samt en grön statsobligation används mellan perioden 9 september år 2020 till 11 mars år 2024. Resultaten visar att det finns en positiv grön premie för Riksgäldens gröna statsobligation. Storleken för den gröna premien är estimerad, och uppskattas vara runt 2 till 2,5 baspunkter. Resultatens betydelse diskuteras utifrån utgivares, beslutsfattares och investerares intressen.

Norra Sverige står inför en spännande tid, där stora satsningar just nu sker genom hållbarainvesteringar i industrier. ”Den gröna omställningen” kallas denna tid som kommer förändranäringslivet i de nordligaste delarna av landet på många sätt. Möjlighet att få jobb inom dettakommer att öka alltmer och behovet av kompetens är redan nu mycket stort. Personer med rättkompetens behöver rekryteras, utvecklas och behållas, vilket har visat sig vara en utmaningsom kräver strategier. Detta arbete syftar till att skapa en förståelse förkompetensförsörjningsstrategier vilka företag kan använda vid hållbara industrisatsningar ochhur dessa kan användas i samband med den gröna omställningen. Därmed besvaradesforskningsfrågan Vilka kompetensförsörjningsstrategier kan användas av företag i norraSverige för att rekrytera, utveckla och behålla kompetens i och med den gröna omställningenoch hur kan dessa användas av företagsledare för att säkerställa kompetensbehovet. Understudien genomfördes en kvalitativ och elva intervjuer har genomförts med ledare från femindustriföretag i norra Sverige. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv tematisk analyssom utgår från den teoretiska referensramen. Resultatet har huvudsakligen visat att de strategiersom företag i den gröna omställningen använder för att rekrytera kompetens, är EmployerBranding och samverkan mellan skola och näringsliv. Resultatet indikerade att strategier somanvänds för att utveckla kompetens är, kompetensutveckling. Slutligen indikerade resultatet attde strategier som används för att behålla kompetens inom företaget är kompetensutvecklingoch Employer Branding. Därefter framställdes det i resultatet hur dessa strategier används,vilket företagen både liknade och skiljde sig från varandra på olika sätt. Vissa använder sinastrategier på ett långsiktigt sätt, och andra mer kortsiktigt. Resultatet indikerade även attföretagen verkställa kompetensförsörjningsstrategierna genom att använda KnowledgeManagement såsom identifiering av kunskap, spridning av kunskap samt användning avkunskap. Något annat viktigt som resultatet också indikerade, var att konkurrens och samarbetemellan företagen är en viktig balans, eftersom att ta av varandra inte kommer att lösakompetensförsörjningens utmaningar, utan att i stället tillsammans bidra till att ny kompetensföds och blir tillgänglig för marknaden som behöver den.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun. Det finns flera strategiska orsaker för organisationer att agera hållbart, i studien kartläggs ekologiska hållbarhetsstrategier och IS/IT-strategier vilka ligger till grund för grön IS-strategi. Den svenska kommunen representeras i en fallstudie av Varbergs kommun som eftersträvar att agera hållbart i sina verksamhetsprocesser. I studien har samband identifierats mellan Varberg kommuns ekologiska hållbarhetsmål och IS/IT-strategier där strategiska orsaker som effektivitet, attraktion, innovation och samverkan är anledningar att tillämpa grön IS.

Consumer demand for green products in the market is increasing. This has led to green marketing becoming more common, however, the line between green marketing and greenwashing is not entirely clear. This study aims to investigate what consumers' confidence in organic certification and eco-labeling of food looks like, and how greenwashing can affect this. The method used is both quantitative and qualitative survey where data has been collected from 47 respondents who have an interest in the environment, consumption or sustainable lifestyle. The answers have been analyzed on the basis of a thematic content analysis for the open answers and descriptive statistical analysis of closed answers. The theories Theory of Planned Behavior and Action value gap theory have been applied to investigate what consumer behavior can look like, and to explain what influences individual’s behavior from a psychosocial perspective. The results show that confidence in certification is higher than in environmental claims and labeling, which indicates that consumers demand control of products that are marketed as environmentally sound choices. The results also show that it is perceived as difficult to make good choices as it places demands on the consumer to be critical and question environmental statements in marketing. / Konsumenters efterfrågan av gröna produkter på marknaden ökar, vilket har lett till att grön marknadsföring blir allt vanligare. Gränsen mellan grön marknadsföring och greenwashing är dock inte helt tydlig. Denna studien syftar till att undersöka hur konsumenters förtroende till ekologisk certifiering samt miljömärkning av livsmedel ser ut, samt hur detta kan påverkas av greenwashing. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning, där data har samlats in från 47 respondenter med intresse av miljö, konsumtion eller hållbar livsstil. Svaren har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys för de öppna svaren och deskriptiv statistisk analys av de slutna svaren. Teorierna Theory of Planned Behaviuor och Action Value Gap har tillämpats för att undersöka hur konsumentbeteendet kan se ut, samt att förklara vad som påverkar individers beteende utifrån ett psykosocialt perspektiv. Resultatet visar att förtroendet till certifieringar är högre än till miljömärkningar och miljöpåståenden vilket indikerar att konsumenter efterfrågar kontroll av produkter som marknadsförs som miljömässigt bra val. Resultatet visar även att det upplevs som svårt att göra bra val då det ställs krav på konsumenten att vara kritisk och ifrågasättande till miljöpåståenden inom marknadsföringen.

The purpose of this thesis is to examine the use of certified green labelling together with green labelling created by companies themselves, as a tool within green marketing communication to create credibility for green products. A focus has been placed on department stores within the retail sector. This thesis is a qualitative study conducted in an approach where induction and deduction have been combined. Data has mainly been collected by performing 10 semi-structured interviews with company representatives and experts within the chosen subject and industry. This study clearly shows that the perception of the use of both certified green labelling and green labels created by companies themselves, as a green marketing communication tool, is positive. However, the green labelling created by companies is preferred above certified green labelling for this purpose. The result of this study also shows very clearly that all three parts of the 3Cs´ principle are of importance to create an effective green marketing communication, and that green labelling, both of the earlier mentioned types, can be an effective tool to achieve this. Thus, it is of importance that the identified risks connected to the use of green labelling are minimized. / Denna uppsats är skriven ur ett företagsperspektiv och berör bruket av egna och certifierade gröna märkningar samt dess positiva och negativa aspekter i egenskap av kommunikationsverktyg för att skapa trovärdighet för gröna produkter. Ett fokus har lagts på övrig sällanköpshandel.   En kombination av induktiv och deduktiv forskningsansats tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har använts till denna uppsats. Data har främst samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter och experter inom den valda branschen och ämnet.   Denna studie visar tydligt att uppfattningen gällande bruket av både egna och certifierade gröna märkningar är positiv ur en kommunikationssynpunkt, men att de undersökta företagen föredrar egna gröna märkningar i detta syfte. I studien har det även tydligt framkommit att samtliga tre delar av 3C-principen är av vikt för att skapa en effektiv grön marknadskommunikation, och att gröna märkningar kan vara ett effektivt sätt för att uppnå detta. Dock behöver de identifierade riskerna kopplade till användningen av gröna märkningar minimeras och förslag hur detta kan göras har kunnat presenteras.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar och är ett växande folkhälsoproblem med negativa konsekvenser för individ och samhälle. Den utgör den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Naturunderstödd rehabilitering med kreativa trädgårdsaktiviteter har visat sig vara betydelsefull för personer med psykisk ohälsa och minskar sjukskrivningar. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus ur ett holistiskt och dynamiskt perspektiv kan ge klienterna känsla av välbefinnande. Syfte: Belysa arbetsterapins betydelse i naturunderstödd rehabilitering för personer med stressrelaterade besvär. Metod: Studien har en kvalitativ design. Nio deltagare rekryterades genom ett typiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, utifrån en intervjuguide innehållande 15 frågor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre domäner och sju kategorier. Resultat: Samtliga informanter nämnde värdet av meningsfulla aktiviteter. Det framkom dock att arbetsterapeuterna beskrev ytterligare en dimension av begreppet aktivitet utifrån dess betydelse. Verksamheter med arbetsterapeut tenderar ha fler antal timmar rehabilitering än de utan och deras arbete utgår från att behandla deltagarna. De verksamheter utan arbetsterapeut använde inga behandlande moment i rehabiliteringen. Slutsatser: Arbetsterapeutens perspektiv på aktivitet kunde urskiljas men övriga informanter hade också en god föreställning om aktivitetens betydelse i rehabiliteringen. Arbetsterapeutens kompetenser har ett kompletterande perspektiv i relation till andra professionerna, som är betydande för rehabiliteringen i NUR verksamheter. / Background: The mental health issue are increasing and is a growing problem for the society, which is followed by negative consequences for both the individual and the society. Mental health problems are the most common reason for sick leave. Nature-based rehabilitation with creative gardening has shown to be meaningful for people with mental health problems and is followed by a decreased sick leaving. Occupational therapist’s activity focus from a holistic and dynamic point of view that can give the client a feeling of well-being. Purpose: Enlighten the meaning of occupational therapy in nature-based rehabilitation for people with stress-related issues. Method: The study has a qualitative design. Nine participants were recruited by a typical selection. The data collection was made by semistructured interviews, which was made by a specific guide containing 15 questions. The data was analyzed with help from a qualitative content analysis which resulted in three domains and seven categories. Result: All the participants mentioned the meaning of meaningful activities. It appeared that the occupational therapists had an additional point of view and dimension of the concept activity and its meaning. Operations with occupational therapists tend to have more hours of rehabilitation than the operations without. Their work involves treating the participants. The operations without occupational therapist did not use any treating compliments in their rehabilitations.. Conclusion: The occupational therapist’s perspective on activity could be distinguished, but the other informants also had a good idea about the activities meaning in their rehabilitations. The occupational therapist’s qualifications have a complement perspective in a relation to other professionals, who has meaningful qualities for the rehabilitation in the NUR operations.