This thesis investigates through focus groups the effect of greenwashing from theenvironmentally conscious consumer perspective. The study deepens the understanding of attitudes and purchase intentions before and after the revealing that the marketing campaignwere criticized as greenwashing. The respondents' thoughts, perceived credibility andpurchase intention contributed to the fact that patterns regarding attitude and purchase intention could be distinguished. Through Rausch and Kopplin's green extension of Ajzen's Theory of Reasoned Action and the theory of The Green Gap, the respondents' attitudes and purchase intentions could be interpreted. Before revealing the information of greenwashing, the respondents were already critical of the messages in all shown cases. Despite an interpreted negative attitude, the respondents pointed out that they could consider buying the products. After the revealing of greenwashing, a sense of affirmation was perceived in the focus groups. The credibility of the marketing is thus considered to have been negatively damaged, but the respondents justify future purchases based on other positive sustainable attributes that the products or companies have. A revealing of greenwashing in a generally environmentally conscious consumer segment is thusinterpreted to be of less importance, where other factors justify that the purchase intention remains.

Det ökade fokuset på hållbarhet i stort har resulterat i att allt fler företag efterfrågar en extern granskning av sina hållbarhetsrapporter. En lagstadgad hållbarhetsrapport har krav på sig att granskas av en extern part, men granskningen sker på en begränsad nivå där revisorn endast lämnar ett yttrande om att rapporten har upprättats enligt årsredovisningslagen. För frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter kan företagen välja att anlita en extern part för en översiktlig granskning, som är mer omfattande än den lagstadgade granskningen. I juni 2022 godkände EU ett nytt direktiv gällande hållbarhetsrapportering som kommer att implementeras från och med räkenskapsåret 2024. Direktivet kommer att omfatta fler företag än tidigare lagkrav och syftar till att ge hållbarhetsrapporteringen samma status som den finansiella rapporteringen. Den här studien syftar till att undersöka vilka utmaningar som är förknippade med hållbarhetsgranskningen, och vad granskare tror att det nya direktivet kan bidra med för lösningar på de utmaningar som finns i dagsläget. För att undersöka detta utgår studien från legitimitetsteorin, regleringar och standarder som berör området, och tidigare forskning kring granskarens roll. Empirin samlas in genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med hållbarhetsgranskning. Studiens resultat visar att de utmaningar som är kopplade till hållbarhetsgranskningen idag framförallt grundar sig i att befintliga regelverk och standarder inte är tillräckligt omfattande, och att samtliga respondenter ser CSRD som en lösning på flera av de befintliga utmaningarna.

No description available.

Consumer demand for green products in the market is increasing. This has led to green marketing becoming more common, however, the line between green marketing and greenwashing is not entirely clear. This study aims to investigate what consumers' confidence in organic certification and eco-labeling of food looks like, and how greenwashing can affect this. The method used is both quantitative and qualitative survey where data has been collected from 47 respondents who have an interest in the environment, consumption or sustainable lifestyle. The answers have been analyzed on the basis of a thematic content analysis for the open answers and descriptive statistical analysis of closed answers. The theories Theory of Planned Behavior and Action value gap theory have been applied to investigate what consumer behavior can look like, and to explain what influences individual’s behavior from a psychosocial perspective. The results show that confidence in certification is higher than in environmental claims and labeling, which indicates that consumers demand control of products that are marketed as environmentally sound choices. The results also show that it is perceived as difficult to make good choices as it places demands on the consumer to be critical and question environmental statements in marketing. / Konsumenters efterfrågan av gröna produkter på marknaden ökar, vilket har lett till att grön marknadsföring blir allt vanligare. Gränsen mellan grön marknadsföring och greenwashing är dock inte helt tydlig. Denna studien syftar till att undersöka hur konsumenters förtroende till ekologisk certifiering samt miljömärkning av livsmedel ser ut, samt hur detta kan påverkas av greenwashing. Metoden som används är kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning, där data har samlats in från 47 respondenter med intresse av miljö, konsumtion eller hållbar livsstil. Svaren har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys för de öppna svaren och deskriptiv statistisk analys av de slutna svaren. Teorierna Theory of Planned Behaviuor och Action Value Gap har tillämpats för att undersöka hur konsumentbeteendet kan se ut, samt att förklara vad som påverkar individers beteende utifrån ett psykosocialt perspektiv. Resultatet visar att förtroendet till certifieringar är högre än till miljömärkningar och miljöpåståenden vilket indikerar att konsumenter efterfrågar kontroll av produkter som marknadsförs som miljömässigt bra val. Resultatet visar även att det upplevs som svårt att göra bra val då det ställs krav på konsumenten att vara kritisk och ifrågasättande till miljöpåståenden inom marknadsföringen.

Corporate environmental social and governance (ESG) reporting is becoming subject to increased scrutiny by regulators, investors and public. This dissertation will contribute to several research streams in the extant literature. This dissertation is the first to show the impact of employee environmental values and attitudes on reporting and whistleblowing decisions, making contributions to accounting, management, whistleblowing and environmental psychology literatures. Next, it is among the first to examine the role of the identity of ESG assurance provider in ESG reporting context. Further, it is among the first to examine the impact of SEC assurance mandate and the value of assurance over ESG information, thus contributing to audit literature. Using experimental methodology, I examine how ESG report assurance, ESG report assurance provider, ESG issue type, and environmentalism as a personality factor influence employee decisions to accede to a supervisory request to misrepresent ESG information, to report management's actions to a corporate hotline, to post information about management wrongdoing on social media, to switch jobs, and to judge ESG misreporting actions as unethical. The results indicate that (1) employee personality factor environmentalism impacts their ESG reporting decisions; (2) pro-environmental employees are more likely to whistleblow when assurance is not mandated, and they judge management actions to be more unethical when assurance is required; (3) under pressure to misreport ESG information, employees are more likely to switch jobs and judge management actions significantly more unethical, when they are dealing with quantitative data (as opposed to qualitative data), and when ESG assurance is provided by a consultant (versus an auditor); (4) pro-environmental employees do not differentiate between the issues impacting financial statements or ESG report only, whereas, employees with low-level environmentalism judge management actions to be more unethical when facing ESG issue with immediate impact to financial statements as opposed to an issue impacting ESG report only; (5) older employees (over 35) with low-level environmentalism are more likely to post information on social media when dealing with an environmental issue as opposed to a social issue; and (6) majority of participants (57%) perceive ESG misreporting to be a widespread phenomenon.

In recent years, sustainability has become more important for fast fashion companies to embrace. Partly because of climate change and partly because consumers’ demands are higher. To make a real difference, fast fashion companies need to communicate sustainability clearly, and consumers need to be receptive to this type of communication. Thereby, both fast fashion companies and consumers have responsibilities towards the environment. However, previous research shows that consumers lack comprehension of sustainability communication within the fast fashion industry. This leads to consumption of non-sustainable clothing items over sustainable clothing items. Based on the aforementioned, three main concepts were identified as pertinent to build upon, encompassing subconcepts. The main concepts are sustainability communication, consumer comprehension and purchasing decisions. The subconcepts are says what, to whom, motivation and engagement, word recognition, language comprehension, knowledge, intentions and action.  As previous research is scattered, this research is conducted to give a gathered understanding. The purpose of this research was to examine consumer comprehension of sustainability communication within the Swedish fast fashion industry. Additionally, considerable emphasis lay on purchasing decisions. To successfully do this, the primary data was collected through a pilot study and focus groups. More specifically, there were four focus groups with six participants in each.  The empirical findings, together with the literature review, concluded that consumers recognise environmental labels and designations but do not know what they stand for. Further, sustainability communication is placed in a positive category, despite lack of comprehension. The level of motivation and engagement is low, due to suspicions of greenwashing, among other things. Language comprehension was found to have no major impact on consumer comprehension of sustainability communication. Some felt that the communication should be concise and others felt that it should provide a broader perspective. Moreover, consumers notice the sustainability communication, however, they do not seek nor respond to it. These conclusions intend to create value for fast fashion companies.

This study investigates how the terms "greenwashing" and "fashion sustainability" are transmitted among social entities, as well as who impacts this social discourse in terms of structure, pattern, and substance. Three specific research objectives are: identifying opinion influencers in greenwashing and sustainable fashion communication, determining the diffusion structure of greenwashing discourse in social media (i.e., Twitter) communication, and investigating the associated social discourse regarding keywords' semantic networks on Twitter. This study employs social network analysis (SNA) to perform cluster mapping and semantic analysis on Twitter networks, with a focus on investigating the social discourse around greenwashing in fashion sustainability initiatives.The identification and diffusion of content and discourse on Twitter concerning sustainability and greenwashing in the fashion industry may be facilitated by utilizing theories such as two-step flow communication and selective exposure theory. This study discovered the critical significance of social influencers, diffusion structures, and communication in generating the discourse of greenwashing in fashion sustainability practices through shared networks. Based on the findings, we provide crucial theoretical contributions and managerial implications for businesses concerned with greenwashing and sustainable fashion. Findings from data networks may help organizations and people understand communication patterns, community growth on social media, and different types of discourse inside the network.

La investigación persigue un doble objetivo. El primero, aproximar el complejo y poliédrico paradigma de la ecología a la disciplina publicitaria; y el segundo, identificar y analizar la Publicidad Verde más representativa de los últimos veinte años en España. El trabajo se estructura en dos partes: en la primera, además de desvelarse vínculos entre la publicidad y la ecología -casi siempre mediante el consumo-, se desentrama la maraña epistemológica y etimológica en relación al medioambientalismo, al ecologismo y a la naturaleza. La segunda, el trabajo empírico, consiste en un análisis empírico de contenido sobre la Publicidad Verde insertada entre 1980 y 1999 en España. Se efectúa un análisis transdimensional de la Publicidad Verde (1.280 inserciones de muestra), en el que se aborda el objeto de estudio atendiendo a cinco dimensiones de análisis: 1,- Análisis temporal 2,- Análisis sectorial 3,- Análisis en función del tipo de publicidad (corporativa o de producto) 4,- Análisis terminológico 5,- Análisis en función de la estructura del anuncio. Acerca de la segunda dimensión, se pone especial énfasis en los sectores "con mayor deuda ecológica". Y sobre la cuarta dimensión, la terminológica, se propone y se realiza un análisis segmentado del concepto de "lo verde", vertebrándolo en seis universos específicos: el de la Naturaleza (UNAT), el de la Ecología (UECO), el del Medio Ambiente (UMED), el de la Energía (UENEG), el de la jerga científico-técnica y de la sostenibilidad (UCIENT) y el de las 3 R's -Reducir, reutilizar y reciclar- (U3R's).

Titel: Hållbarhetsrapportering kontra hållbarhetsprestation - En fallstudie om ICA Sveriges miljöarbete  Bakgrund och problem: Oron angående världens miljöpåverkan har ökat på senare tid och ett område som fått mycket uppmärksamhet gällande hållbarhetsfrågor är konsumtion, där just livsmedelskonsumtion står för en stor del av världens miljöpåverkan. Då ICA är Sveriges ledande aktör inom dagligvaruhandeln har de stor möjlighet att bidra till arbetet för ett mer hållbart samhälle. ICA har dessutom tydligt uppställda mål och visioner kring hållbarhet som presenteras i deras externa hållbarhetsrapport, där de vill visa att de tar ansvar och samtidigt vill förbättra verksamheten inom miljömässiga hållbarhetsaspekter. Vidare finns det olika teorier som förklarar företags olika rapporteringsbeteende utifrån sanningshalten i dessa. Greenwashing har blivit ett ökande fenomen i samhället där företag försöker förmedla en bild av sig själva där de presterar bättre angående hållbarhetsaspekter än vad de egentligen gör. Med detta till grund finns det intresse att undersöka ifall ICAs prestationer verkligen överensstämmer med det som ICA rapporterar externt i hållbarhetsrapporten. Vidare kan det finnas svårigheter att få samtliga enheter inom ICA att arbeta på det vis central nivå önskar. För att kunna implementera hållbarhetsprocesser och policys i ett så stort företag som ICA krävs det en fungerande intern styrning för att säkerhetsställa att samtliga enheter arbetar efter dessa. Därav finns ytterligare intresse att undersöka hur ICA arbetar för att integrera miljöfrågor i hela verksamheten genom att undersöka hållbarhetsprestationer ner på enhetsnivå.  Syfte: Denna studie syftar till att undersöka i vilken grad de miljömål som ICA Sverige presenterar i sin externa hållbarhetsrapport överensstämmer med det miljöarbete som genomförs inom ICA på enhetsnivå. Detta görs för att se hur olika enheter inom ICA arbetar utefter de miljömål som koncernen externt rapporterar om. Vidare syftar studien till att se hur förmedlingen av olika rekommendationer och riktlinjer gällande det interna arbetet kring miljömässig hållbarhet fungerar mellan ICAs centrala- och enhetsnivå.  Metod: Denna studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Via semi-strukturerade intervjuer har en fallstudie gjorts på sex stycken olika enheter tillhörande ICA Sverige på geografiskt spridda platser över landet.  Resultat: Studien tyder på att många delar av den externa rapporten och det interna arbetet har en god överensstämmelse, vilket innebär att ICA är sanningsenliga i deras hållbarhetsrapport med få undantag. Vår tolkning av hållbarhetsrapporten är att mycket av den information som ICA presenterar är frivillig information och innefattar mer än vad som obligatoriskt enligt lag att rapportera om. Detta rapporteringsbeteende skulle därmed kunna förklaras till största del av VDT, men även få enstaka områden som till viss del kan förklaras av greenwashing och legitimitetsteorin. Studiens resultat visar även att ICA använder sig av olika styrverktyg för att förmedla riktlinjer och rekommendationer kring hållbarhet, och att denna förmedling fungerar väl då enheterna arbetar utefter dessa. Den brist som har identifierats är dock att det inte sker någon kontroll att dessa riktlinjer och rekommendationer efterföljs på enhetsnivå, och att den interna styrningen hade kunnat förbättras här.

Läderindustrin har funnits i flera århundraden och läder används ofta tack vare materialets slitstarka egenskaper. De senaste åren har kunskapen och även intresset kring hållbarhet och djurs rättigheter ökat. Detta har lett till ökande efterfrågan på veganska alternativ till läder. Begreppet “veganskt läder” definieras som alla läderimiterade material tillverkade utan animalistiska produkter. Det vanligaste veganska lädret är PU-läder, tillverkat av polyuretan. Piñatex är ett nonwoven-material tillverkat av ananasblad som annars brukar brännas. Reishiär ett material producerat av företaget MycoWorks, tillverkat av mycel; den vegetativa delen hos svamp. Syftet med studien är att analysera kromgarvat och vegetabiliskt garvat läder med deras veganska substitut, PU-läder, Piñatex och Reishi utifrån fyra olika parametrar; ekonomi, hållbarhet, funktionella egenskaper och djuretik. Studiens resultat visar att kromgarvat läder är det starkaste materialet, men det har även stornegativ påverkan på miljön. Anledningen till att PU-läder är det vanligaste veganska lädret är på grund av de låga produktionskostnaderna, detta avspeglas på materialets lågt presterandefunktionella egenskaper. Reishi är ett mycket innovativt material, med minst miljöpåverkan och bra egenskaper. Med stigande efterfrågan finns stort potential till att materialet kan utvecklas och användas i fler sammanhang. Ur ett djuretiskt perspektiv kan inte konventionellt läder vinna över veganskt läder. Produktionen av veganskt läder kräver inte direkt att några djur slaktas, men veganskt läder är inte helt utan negativ miljöpåverkan. Slutligen faller valet av material och dess etiska värde till var enskild individ och slutproduktens önskade egenskaper. / The leather industry has been around for centuries and leather is frequently used due to the materials durable qualities. In the past few years environmental responsibility and interest in the wellbeing of animals has increased. This has led to an increase in demand for vegan substitutes for leather. Vegan leather is defined as any leather imitating material that is produced completely without animal products. The most commonly used vegan leather today is polyurethane leather, also known as pleather. Piñatex is a nonwoven fabric produced by pineapple leaves which would otherwise be discarded. Reishi is a material produced by the company MycoWorks, made from fine mycelium, the vegetative part of a fungus. The purpose of this study is to analyze chrome tanned leather and vegetable tanned leather with their vegan counterparts, pleather, Piñatex and Reishi from four different perspectives; economic, environmental, functional and ethical perspectives. The result of the study shows that chrome tanned leather is by far the most durable of the materials, but it also has a high, negative environmental impact. The reason pleather is the most common vegan leather, is the low production cost of the fabric. This is mirrored by the low performance qualities of the fabric. Reishi is an incredibly innovative material, having the lowest environmental impact and with growing demand, the fabric has great potential to evolve and become more frequently used. Ethically speaking, vegan leather has an advantage over conventional leather, since no animals are harmed in the production process, but vegan leather is not without environmental impact. Ultimately, the choice and ethical value of each fabric comes down to the consumer and the desired qualities of the intended product.