Title: “Let’s do good”? – a qualitative study of fast fashions sustainability communication and generation z’s critical view. In recent years, the fast fashion industry has received an abundance criticism for their negative climate impact. The purpose of this study is to compare the companies NA-KD and Gina Tricot and their sustainability communication, and how consumers in generation Z perceive their communication and if they can influence the industry to be more sustainable with participatory culture in social media. To get answers on how generation Z experiences the fashion companies' communication, focus group interviews were conducted with participants aged 18–26. The authors have also studied material from the companies’ websites through a multimodal critical discourse analysis. Theories that have been applied to the study are critical discourse theory, convergence- and participatory culture, and greenwashing. The result from the study shows that both companies are using colors and environment which are associated with the environmental movements when it comes do their sustainability communication, but also greenwashing. As both companies apply greenwashing one can assume that it can lead to more customer having a critical view of sustainability communication from fast fashion firms. The participants perceived the companies' sustainability communication as visual appealing, but the content did not meet expectations. Furthermore, social media was considered important for the industry's change as important, but that it requires a person with a big platform to reach out to many people.

The study ”Wash away greenwashing” aims to analyze crisis communication caused byaccusations of greenwashing and whether the accused organizations succeed in repairing their image. Greenwashing is when an organization is trying to portray themselves as more environmentally friendly than they actually are. The chosen organizations are Sveaskog, Preem and Svenskt Flyg, who have been accused of greenwashing and won the annual anti- prize which is voted forward by the swedish environmental organization Jordens Vänner. The study conducts a qualitative rhetorical analysis and a smaller quantitative content analysis based on theories about the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, green rhetoric and Image repair theory. The study analyzes four different media texts belonging to the organisations which are called ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. The result of the analysis shows that all of the accused organizations are using the different theory’s within crisis communication, but theextent differs. The main thing to achieve effective crisis communication is to have available information concerning the accusations and that the crisis communication should be as correct and balanced as possible regarding rhetoric. The conclusion is that Sveaskog is the most efficient with their crisis communication and thus succeeds in repairing their image after the accusations in the best way. / Studien ”Wash away greenwashing” ämnar analysera kriskommunikation som uppstått efter anklagelser om greenwashing och huruvida organisationerna lyckas reparera sin image. Greenwashing är när en organisation försöker framställa sig som mer miljövänliga än vad de i själva verket är (Jordens Vänner, u.å.a). De valda organisationerna är Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg, tre organisationer som anklagats för greenwashing och har vunnit det årliga antipriset som röstas fram och delas ut av miljöorganisationen Jordens Vänner (Jordens Vänner, u.å.a). Studien genomför en kvalitativ retorisk analys och en mindre kvantitativ innehållsanalys analys som utgår från teori om retorisk situation, retoriska appellformer, grön retorik och Image Repair Theory. Genom analysen analyseras fyra olika medietextertillhörande organisationerna vid namn ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”, ”Sveaskog välkomnar en dialog om skog”, ”Så ska Preem hantera Svenska Greenwashingpriset” och ”De får Svenska Greenwashingpriset 2017”. Resultatet visar att avsändarna Sveaskog, Preem och Svenskt Flyg alla använder sig av strategier inom kriskommunikation, men vid olika antal tillfällen och genom olika uttryck. Det huvudsakliga för att kunna uppnå effektiv kriskommunikation är att det ska finnas tillgänglig information angående anklagelserna och att den ska vara så korrekt och retoriskt balanserad som möjligt. Trots att alla avsändare använder sig av olika retoriska appellformer, så är slutsatsen att det är Sveaskog som lyckas mest effektivt med sin kriskommunikation och därmed lyckas reparera sin image efter anklagelserna på bästa vis.

Klädföretagen Fjällräven, Haglöfs och Houdini är ledande inom den svenska friluftsbranschen och toppar Sustainable Brand Index lista över de, enligt konsumenterna, mest hållbara friluftsföretagen. Trots dessa topplaceringar går det inte att bortse från det motsägelsefulla i att företagen producerar kläder, som är skadliga för den natur de är ämnade att användas i – till en målgrupp som värnar om miljön. Med utgångspunkt i denna paradox är målet att i denna studie undersöka hur dessa företag kommunicerar hållbarhet på Instagram. För att genomföra detta har en multimodal kritisk diskursanalys använts. Med hjälp av denna har materialet (som består av Instagram-inlägg) kunnat analyseras såväl visuellt som lexikalt. Därtill undersöker den hur dessa element påverkar och påverkas av maktstrukturer, vilket i detta fall kan liknas med relationen mellan företag och konsument. Materialet som analyseras i denna studie består av sammanlagt 70 hållbarhetsrelaterade inlägg publicerade på Fjällrävens, Haglöfs och Houdinis officiella Instagram-konton under en ettårsperiod. Sammanfattningsvis visar analysen på att företagen kommunicerar hållbarhet genom de tre diskursiva temana hållbarhet genom material, hållbarhet genom kollektiva miljöåtgärder och hållbarhet genom information och utbildning. Studien kommer bland annat fram till att innebörden av begreppet hållbarhet beror på avsändarens ideologi, och därav får varierad betydelse beroende på vilken kontext det sätts in i. Utöver detta visar studien även att företagen tenderar att framställa sig själva som ett slags hållbarhetsideal. Dessutom påvisar studien även att miljöansvaret flyttas över till konsumenterna.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.

The climate crisis and the consequences that follow have forced humanity to explore the collective actions that must be taken to curb global warming. As a way to reduce ones carbon footprint, many choose to consume with greater care for the environment, and the interest for sustainable clothing has therefore significantly increased. With a rising interest in sustainable shopping, businesses need to adapt to meet the new customer demands. A sub-genre within the apparel industry that differ from the grand average regarding their sustainability communication is the outdoor brands, where environmental awareness plays a significant role in the brand identity. The outdoor brands clear evidence of sustainable communication and their dependance on consumption creates an interesting paradox that this essay intends to investigate further. This essay intends to investigate how a Swedish outdoor brand with a strong sustainable identity, Klättermusen, exercises sustainable communication through Instagram. The purpose of this essay is more specifically to explore how Klättermusen uses Instagram to create and maintain a sustainable brand identity. To help us do so, we present the following research questions: - How does the brand Klättermusen create a sustainable identity on Instagram?- What discourses can be discerned in Klättermusens marketing via Instagram and how has sustainable communication taken shape within these over time? The theoretical framework for our essay consists out of four theories, including Bauman’s theory about the consumer society, Ulrich Beck’s theory about risk society and reflexive modernity, strategic communications theory and greenwashing. These theories enable an analysis of how and why sustainable communication is conducted in a specific way and what consequences that follow. The essay is carried out methodically through a multimodal critical discourse analysis, that enables both a deep and more comprehensive analysis of the linguistic and semiotic resources used in Klättermusens marketing through Instagram.The result of our analysis presents how Klättermusen with linguistic and semiotic resources creates the eco-friendly identity that they are known for. Through both word choices and visual framing that connotes sustainability Klättermusen places themselves in a green context that goes well along with their core values. The material contains both examples of clear and indistinct sustainable communication, along with occasional elements of strong commercial character that make it possible to question the authenticity of Klättermusen’s true devotion to sustainability. The conclusion of our analysis is that the brand Klättermusen by small semiotic and linguistic measures successfully put themselves in a green context and create a sense of corporate social responsibility with the consumer. We do not believe that Klättermusen need to take drastic measures to maintain their sustainable image in reference to their other well-known environmental efforts. The conclusion further argues that the mix of strong sales marketing and a clear sustainable communication sheds light on the difficulties combining a consumption dependent business with an advocation for minimal environmental impact. Regardless of the challenges a sustainable identity comes with, we want to establish that Klättermusens way of maintaining a sustainable image is a response to a growing interest for environmental issues that also reproduces a general perception of how a brand should communicate to gain the consumers trust and how to be perceived as a brand that values social responsibility.

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring.  Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin.  Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.

Denna uppsats ifrågasätter diskurs om grönytor på kommunal nivå. Empirin analyseras med kritisk diskursanalys för att framhäva underliggande meningar och visa på vad som värdesätts i den kommunala planeringen. Genom undersökningen av Helsingborgs stads framställning av grönytor synliggörs hur grönområden porträtteras i förhållande till värde och nytta. Resultatet visar att beslut och formuleringar i Helsingborgs stads kommunala planeringsdiskurs om grönytor, med utgångspunkt i grönplanering, har ekonomiska motiv. Planeringen av grönytor i Helsingborgs stad kan ses som greenwashing. / This thesis questions municipal discourse about green spaces. Critical discourse analysis applies empiricism to showcase meaning and worth in municipal planning. By studying Helsingborgs city’s description of green spaces, it is possible to analyse how worth and value is portrayed. In conclusion, Helsingborgs city’s municipal planning discourse about green spaces has revealed economic motives in their green structure planning. Helsingborgs city’s planning of green spaces could be considered greenwashing.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad.  Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

The aim of this master's thesis is to find out whether there is a conflict between marketing communications and sustainability or if these can benefit from each other and how to apply this synergy in business reality. Firstly, overall impact of marketing communications on sustainable development is analyzed, mainly in terms of communications' content, and a potential role of marketing communications in achieving sustainable development is outlined. In the second part, sustainability is regarded as an opportunity for marketing incl. communications and sustainable marketing is introduced as a suitable reaction to this opportunity. A short analysis of current situation in Czech Republic follows. A great deal of the thesis is devoted to specific recommendations for businesses practicing sustainable marketing, be it on the product, brand or company level. These recommendations are then demonstrated on selected print advertisements. Finally, the thesis presents three ways in which marketing communications can help sustainable development, according to the author: (1) informing consumers about sustainable product and company choices, (2) normalizing sustainable behavior and usage of innovative products and (3) educating consumers.

Submitted by Auxiliadora Costa (aucydj@gmail.com) on 2018-11-09T19:52:32Z No. of bitstreams: 1 SÍLVIO JOSÉ MACIEL MACÊDO – DISSERTAÇÃO PPGSA PROFISSIONAL 2018.pdf: 768975 bytes, checksum: c1c9a2d4b5e89f46160d4c34b73de5f3 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-11-09T19:52:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 SÍLVIO JOSÉ MACIEL MACÊDO – DISSERTAÇÃO PPGSA PROFISSIONAL 2018.pdf: 768975 bytes, checksum: c1c9a2d4b5e89f46160d4c34b73de5f3 (MD5) Previous issue date: 2018-08-14 / Capes / O trabalho parte da premissa de que um meio ambiente equilibrado é direito intergeracional. Para tanto, é dever da sociedade, sobretudo, das empresas, cuidar deste valoroso bem. O consumidor tem se mostrado consciente ao optar por produtos ecologicamente corretos, todavia, parcela das empresas têm usado a consciência ecológica do consumidor para se beneficiar através da falsa consciência ecológica, o denominado Greenwashing ou “lavagem verde”. Justifica-se a pesquisa pela necessidade de fazer uma abordagem sobre este fenômeno verificando as consequências advindas desta prática fraudulenta para o consumidor e as possíveis punições às empresas que fazem uso do marketing verde para se autopromover. O objetivo principal é analisar a viabilidade de criação de legislação especifica sobre a matéria. No que tange a metodologia foi utilizada na fase de abordagem a pesquisa teórica de caráter exploratório e no procedimento fez uso do método bibliográfico. Empregou-se a técnica de pesquisa bibliográfica através de coleta do referencial teórico em artigos, revistas científicas, doutrinas, relatórios, leis, pareceres e decisões judiciárias. Assim, constata-se que no ordenamento jurídico não há um mecanismo plenamente eficaz para coibir tal conduta devido as dificuldades em detectar e fiscalizar este fenômeno. / The work part of the premise that a balanced environment is intergenerational law .To this end, it is the duty of the society, especially, businesses care this valuable right.The consumer has shown to be aware by choosing eco-friendly products, however, share of companies have used the ecological consciousness of the consumer to benefit through the false consciousness, called Greenwashing or"lavagem verde". The research is justified by the need to make an approach to this phenomenon by checking the consequences arising from this fraudulent practice for the consumer and the possible punishments on companies that make use of green marketing to promote themselves. The main objective is to analyze the specifies creating legislation feasibility . When it comes the methodology was used in theoretical research approach phase of exploratory character and made use of the bibliographical method procedure. It was the technique of bibliographical research through collection of theoretical papers, journals, reports, laws, doctrines, opinions and court decisions . Thus, it appears that the legal system there is no fully effective mechanism to restrain such conduct because of the difficulties in detecting and monitor this phenomenon.