Consumers are increasingly becoming more sustainable and strive towards making sustainable actions and purchases. As a response, companies attempt to follow this trend by offering sustainable and eco-friendly products and services, however, this has increased the tendency of greenwashing techniques. Blockchain technology (BCT), a system that can provide transparent, traceable,and trustworthy information, can thus be the solution for this dilemma in order to decrease the risk of greenwashing. Hence, consumers can feel a lack of trust towards current products that are considered to be eco-friendly, while these actually could be non-eco-friendly, and consumers’ willingness to pay a higher price can be diminished - which is a problem that BCT potentially addresses. The purpose of this present study is to understand and assess the role of blockchain technology (BCT) towards Swedish consumers’ intention of purchasing clothing products that are considered to be eco-friendly.  In order to answer this purpose, Swedish consumers’ attitudes towards BCT are measured empirically in terms of a quantitative study, where a questionnaire was conducted and received a total of 71 respondents. The results highlight that, in the context of clothing product purchases, Swedish consumers currently are not purchasing eco-friendly clothing products and they do not strive to purchase these to a high extent. However, if BCT would be available before the consumer purchases the clothing product, results emphasize that consumers would be more prone to purchase eco-friendly products. Additionally, results reveal that consumers would feel a high level of trust towards clothing companies and their products if BCT would be available prior to purchase. Ultimately, it was uncovered that consumers are willing to pay a higher price for eco-friendly clothing products if BCT is available. This study thus provides insights about the advantages of utilizing BCT within the business, which is applicable to particularly clothing companies but also other companies in general.

I takt med att miljömedvetenhet ökar vänder sig fler och fler konsumenter till hållbara alternativ i vardagen, inklusive de livsmedel de konsumerar. De förlitar sig på tydlig och god hållbarhetskommunikation för att kunna göra de bästa valen de kan för sig själva och för planeten. Greenwashing är något som kommer i vägen för detta genom att sprida felaktig information och förvirring gällande hållbarhetsinsatser. Eftersom fler människor under de senaste åren blivit mer medvetna om greenwashing riskerar den höjda försiktigheten att göra så att konsumenterna tappar förtroende för hållbarhetspåståenden som görs, trots att de kanske är sanna. Syftet med studien är att undersöka om, och i sådana fall hur, greenwashing uttrycker sig visuellt på livsmedelsförpackningar och avgränsas till tio vanliga mjölk- och mjölksubstitut i två svenska mataffärer. Målet är att hitta vilka sorters greenwashing är mest vanliga inom kategorins on-pack hållbarhetskommunikation, för att ta reda på var problemen ligger. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som testade förpackningarna för sju olika sorters greenwashing och hur de uttrycktes eller undveks. Resultaten visar att 8/10 förpackningar gjorde sig skyldiga av någon form av greenwashing, många fler än en, där de vanligaste problemområdena var med avsaknad av bevis och tydlighet. Detta innebär att de flesta förpackningarna gjorde hållbarhetspåståenden som inte på något lättillgängligt sätt kunde bevisas eller backas upp med information, eller att påståendena som gjordes var för breda och intetsägande eller lätt kunde missuppfattas.  Målet med undersökningen är att med sina resultat kunna bidra till att öka kunskapen om hur greenwashing uttrycks genom förpackningsdesign och visuell kommunikation och förhoppningsvis öppna upp för lösningar.  I ett samhälle där allt fler blivit medvetna om klimatkrisen och vill fatta hållbara beslut blir varumärken desperata att tala om varför konsumenterna ska välja dem – ibland så pass att de hållbarhetspåståenden som görs kan vara vilseledande eller överdrivna. Det kallas greenwashing. I min undersökning av mjölk- och mjölksubstitutsförpackningar visade resultaten att 8/10 förpackningar uttrycker någon form av greenwashing, oftast genom vaga påståenden utan substans, som ”den här produkten är hållbar”. För att uppnå FN:s globala mål 12, hållbar konsumtion och produktion, behöver det vara så lätt som möjligt för konsumenten att själv bestämma vad hen räknar som hållbart baserat på lättillgängliga fakta. Med det i åtanke skapade jag varumärket Honest Oats, ett havredrycksvarumärke som fokuserar på tydlighet, ärlighet och relevans i sin hållbarhets­kommunikation.

No description available.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som är framträdande i kampanjer som karaktäriseras som greenwashing. Fokus låg på att analysera hur greenwashing framställs i aktuella kampanjer i Sverige som blivit kritiserade och anklagade för greenwashing. Det forskningsproblem vi upplever med greenwashing är att det inte är lika uppmärksammatidag som det var för några år sedan, miljöhotet står kvar samtidigt som nya så kallade miljövänliga produkter skapas. Metod och material:Metoden som valdes för denna studie var multimodal analys som användes för att analysera kampanjer från tre olika företag. Huvudresultat: Slutsatsen som går att dra från studiens resultat är att retorik används i greenwashing för att övertyga mottagaren om budskapet. Grön, blå och vit är de vanligast förekommande färgerna inom greenwashing samtidigt som även natur och miljö används för att koppla associationer till hållbarhet. Textstorleken inom marknadsföringen används ofta för att framhäva specifikt utvalda ord i syfte att kommunicera budskapet på ett mer vinklat sätt.

Bakgrund och problemdiskussion: Den ökade tillgängligheten av casino- och sportspel på nätet står i en komplicerad relation till spelproblem eftersom det numera är tillgängligt på flera olika plattformar. Företag i EU-länder med över 500 medarbetare i genomsnitt måste från räkenskapsåret 2017 upprätta hållbarhetsredovisning, i dessa förväntas företag med casino- och nätspelsverksamhet redovisa hur de arbetar mot att stävja spelproblem. Detta har företag tidigare frivilligt upprättat i sin hållbarhetsredovisning, något som gjort att jämförbarheten mellan företag ansetts vara problematisk. Syfte: Undersökningen syftar till att, mellan företag, jämföra det redovisade sociala ansvarstagandet över tid för att uppfatta effekter av globala ramverk och direktiv inom hållbarhetsredovisning. Teoretisk referensram: Tidigare studier om hållbarhetsredovisning inom casino- och nätspelsföretag har tillsammans med legitimitet- samt institutionella teorin tillämpats för att analysera det empiriska materialet. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt och empiriska data är inhämtad från sex börsnoterade företags hållbarhetsredovisningar från åren 2013–2017. Meningarna har kvantifierats, poängfördelats och tolkats utifrån en kodningsmanual. Resultat: Majoriteten av företagen i studien har förändrat sin redovisning om socialt ansvarstagande under årens gång. Alla företag ter sig ur ett positivt perspektiv redovisa de negativa aspekterna i anknytning till spelproblem. Resultatet visar även att det är svårt att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom innehållet skiljer sig, något som även tidigare studier om hållbarhetsredovisningar påpekar. / Problematization: The increased availability of casino and sport games online has a complicated relationship to problem gaming. For companies in the European Union, a sustainability report must be established if a company has an average of 500 employees during the year. It is expected that companies that are running as an online game operator also reports its work in restraining gambling problems, something that earlier has been optional to account and have made the comparability of sustainability reports problematic. Purpose: The purpose of this study has been to, between companies, compare the reporting of the social responsibilities over time to comprehend the effects of global guidelines and directions within sustainability reporting. Frame of reference: Earlier studies about sustainability reporting within online casino companies have been used in combination with the legitimacy theory and the institutional theory to analyze the quantitative data. Method: The study has been issued from a quantitative approach and the data has been collected from six listed companies who have established a sustainability report for the years 2013-2017. Sentences have been quantified, interpreted and given a score from a coding manual. Results: Most of the companies in the study has developed its reporting of the social responsibilities during the years. All companies appear to write in a positive way about the negative aspects in connection to problem gaming. The result shows that it is hard to compare companies’ sustainability reports because of the difference in the information, something that earlier studies in the field points out.

I dagens samhälle är hållbarhet en viktig aspekt som påverkar både konsumenter och företag. Hur företag väljer att arbeta med detta varierar och effekterna blir därmed olika från företag till företag. Konsumenter har idag hög kunskap gällande hållbarhet och deras krav har höjts när det gäller företags engagemang i frågan samt på deras produkter. En del företag väljer att ta ett genuint ansvar för sin verksamhet medan andra väljer att utföra tomma symboliska handlingar för att leva upp till de förväntningar som ställs från omvärlden, utan att behöva lägga ner arbete på det. När ett företag utför sådana handlingar, att ha minskad miljöprestanda samtidigt som en hög miljöprestanda kommuniceras ut, kallas det greenwashing. Vilket resulterar i att konsumenterna blir lurade. Detta föder en viss misstanke och får många att undra kan företag verkligen leva upp till den bild som de själva skildrar?   Sju butiker inom dagligvaruhandeln i Växjöområdet studerades för att skapa en förståelse kring huruvida det förekommer greenwashing inom dagligvaruhandeln. Genom att studera hur butiker tar ansvar för sina verksamheter och produkter, hur hög kunskaps som de besatt samt hur vilka drivkrafter de drevs av undersöktes området.   Att någon form av greenwashing förekommer inom dagligvaruhandeln går att se. De butiker som är av större karaktär samt ingår i en koncern eller kedja tenderar att ha lägre kunskap kring hållbarhet samt sina produkter och dess ursprung. Ansvarstagandet är även detta lågt hos de lite större butikerna. De mindre butikerna har större kunskap kring sina produkter och dess ursprung, de tar även större ansvar för sin verksamhet. Oavsett vad så förekommer det handlingar som kan ses som tveksamma inom båda kategorierna, drivkrafterna till de här handlingarna är dock olika men resultatet blir detsamma. Större butiker vill tjäna pengar medan de mindre drivs av sina värderingar och tron på ett bättre värld. / Sustainability is an important aspect nowadays which affects both consumers and companies. Regarding how companies are handling their business creates different results. Today consumers have a high level of knowledge regarding sustainability which creates higher expectations towards the company's way of managing their business. Some corporations take a genuine responsibility and act upon the consumer's expectations, meanwhile some only make empty promises or acts to avoid extra time or money which may be required for real, genuine action. When a company behave in that kind of way, it is called greenwashing and the consequences are tricked customers. This creates a suspicion which makes many people wonder whether companies can live up to and fulfill the customer’s expectations.   Seven convenient stores in the convenient goods business in the area of Växjö in Sweden was studied with the purpose to create an understanding regarding whether greenwashing is existing or not. This was done by studying how convenient stores take their responsibility of their businesses and products, what level of knowledge they have and what kind incentives that drove them to act in that way.   Some level of greenwashing is present in some of the studied objects. The bigger convenient store chains tend to have a lower level of knowledge regarding sustainability, their products and the product’s origin. Responsibility is also lower at the bigger convenient store chains. The smaller stores have higher knowledge regarding their products and the product’s origin and they also take bigger responsibility for their businesses. Regardless of what kind of store it is, there exist some kind of actions which can be considered as doubtful. The incentives behind the actions may be different, but the results remain the same. Bigger chains want to earn most money possible, meanwhile the smaller stores are driven by their values and a belief of a better world.

I takt med den växande klimatkrisen har allt fler företag insett lönsamheten i grön marknadsföring. Med denna ökade trend följer dock risken att vilseleda konsumenter med vaga eller falska miljöpåståenden - så kallad greenwashing. Denna typ av vilseledande marknadsföring har med åren förfinats och är idag mycket svår att upptäcka för genomsnittskonsumenten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska greenwashing och dess konsekvenser för att kunna informera konsumenter om detta komplexa problem. Tanken är också att se på sambandet mellan grön reklam och grafisk formgivning för att på så sätt precisera designbranschens ansvar vid utformning av greenwashing. Meningen med projektet är att plocka fram ett hjälpmedel som kan upplysa den genomsnittliga konsumenten och ge den möjlighet att motarbeta greenwashing. / While the climate crisis has been an increasing problem, more and more companies have realised just how profitable green marketing is. Along this growing trend comes the risk of misleading consumers with vague or false environmental claims - called greenwashing. This type of misleading marketing has been refined over many years and is quite difficult for the average consumer to detect. This thesis aims to explore greenwashing and its consequences and thereafter inform consumers of this complex problem. The idea is also to look at the connection between green advertising and graphic design in order to pinpoint the responsibility of the design industry when it comes to the creation of greenwashing. The intention of this project is to find an aid that can inform the average consumer and give them the opportunity to oppose greenwashing.

På grund av klimatförändringar och global uppvärmning skapas effekter vilka påverkar både människa och miljö negativt. Att minska mängden genererade växthusutsläpp är en grundläggande åtgärd för att hantera miljöeffekterna. Samtidigt har konsumtionen av utrikes flygresor från Sverige fördubblats sedan 1990-talet vilket är en stor faktor för utsläpp av växthusgaser vilka bidrar till problematiken. Därmed används klimatkompensation som åtgärd för att ersätta de miljövärden som förlorats på grund av flygens utsläpp. Syftet med studien är undersöka de diskurser som finns kring flygets klimatkompensation. Materialet som analyseras består av dagspress insamlat från svenska nationella dagsmedier och analyseras med hjälp av metoden diskursanalys. Studien har resulterat i tre olika diskurser kring klimatkompensation. Inom de olika diskurserna används begreppet klimatkompensation varierande beroende på sammanhang. Resultatet visar att klimatkompensation används för att lindra människors oro för klimatförändringar och även för att en klimatbelastande verksamhet ska framställas som mer hållbar. Klimatkompensation används även som styrmedel för att hantera den mängd utsläpp som överskrider den bestämda mängd utsläpp som får genereras av flygverksamheter. Inom diskurserna riktas även kritik mot verktygets trovärdighet, transparens och socioekonomiska effekter. / Due climate change and global warming, effects are created which create negative impacts at humans as well the environment. Reducing the amount of generated greenhouse gas emissions is a fundamental measure for managing environmental impacts. At the same time, consumption of foreign air travel from Sweden has increased and doubled since the 1990s, which is a major factor contributing to the problem. Thus, climate compensation is used as a tool to replace the environmental values lost due to emissions created by aviation. The purpose of the study is to investigate the existing discourses around aviation climate compensation. The analyzed material consists of daily press collected from Swedish national medias and analyzed using the method of discourse analysis. The study resulted in three different discourses on climate compensation. In the different discourses, the concept of climate compensation varies depending on the context. The result shows that climate compensation is used to alleviate people's concerns about climate change and also to depict a climate-impacting business as sustainable. Climate compensation is also used in case of managing the amount of emissions exceeding the maximum allowed amount of emissions generated by aviation operations. In the discourses, criticism is also directed at the tool's credibility, transparency and socio-economic impacts.

Följande studie ämnar undersöka generella samband mellan konsumenters hållbarhetstänk och deras attityd till hållbar marknadskommunikation. Studiens syfte är att undersöka konsumenters attityd till hållbar marknadskommunikation och huruvida konsumenter själva efterlever de krav vid konsumtion som de ställer på företagen inom hållbarhet. Studiens relevans ligger i bakgrunden av konsumtionens negativa klimatpåverkan och samhällets medvetenhet kring klimatfrågorna.   Studien grundar sig i en kvantitativ metod. Metoden kommer att appliceras på studien genom att utföra en enkätundersökning bestående en frågeenkät. Analysen av de insamlade svaren från enkäten utgår ifrån kommunikationsteori. Studien kommer ge en djupare förståelse för hur konsumenter upplever hållbar marknadskommunikation.   Studiens resultat visar en tydlig uppdelning mellan konsumenter i två olika kategorier; de som hade positiv attityd till hållbarhet och de som inte lade någon vikt i hållbarhetsfrågor. Resultatet visar att oavsett tidigare attityd till hållbarhet, har konsumenter i princip likartade åsikter gällande företags hållbara marknadskommunikation och hållbarhetsarbete. De generella sambanden som finns mellan konsumenters attityd till hållbarhet och hur de uppmärksammar hållbar marknadskommunikation är att oavsett tidigare erfarenhet kring hållbarhet har de en vilja att bli gröna konsumenter. / The following study intends to examine general connections between consumers' sustainability thinking and their attitude to sustainable marketing communication. The purpose of the study is to investigate consumers' attitudes to sustainable market communication and whether consumers themselves comply with the consumption requirements that they place on companies in sustainability. The relevance of the study lies in the background of consumption's negative climate impact and society's awareness of climate issues.   The study is based on a quantitative method. The method will be applied to the study by conducting a questionnaire survey consisting of a questionnaire. The analysis of the answers collected from the questionnaire is based on communication theory. The study will provide a deeper understanding of how consumers experience sustainable marketing communication.   The results of the study show a clear division between consumers into two different categories; those who had a positive attitude towards sustainability and those who did not attach any importance to sustainability issues. The results show that regardless of previous attitudes to sustainability, consumers have basically similar views regarding companies' sustainable marketing communication and sustainability work. The general connection that exists between consumers' attitudes to sustainability and how they pay attention to sustainable marketing communication is that regardless of previous experience of sustainability, they have a desire to become green consumers.

Studien ”Nu stannar vi på marken” ämnar analysera hur företaget SJ konstruerar sin hållbarhetskommunikation och om greenwashing-fenomenet ses i deras reklam och iså fall i vilken grad. Greenwashing anges när ett företag sprider vilseledande information för att få företaget att framstå mer hållbara än vad de egentligen är, för att locka konsumenter. Företag har ett ansvar att inte bara presentera en miljömässigt ansvarsfull bild, utan även agera i praktiken. SJ har vunnit pris för att vara ett av Sveriges grönaste varumärken, men samtidigt blivit fällda för att visa sig grönare än de verkligen är. Studien har utifrån teorierna semiotik, greenwashing, reklamteori och bildretorik via en kvalitativ semiotisk analys besvarat studiens syfte. Resultatet påvisar att SJ skräddarsyr sin hållbarhetskommunikation utifrån känslor som ska locka och framkalla relationer och gemenskaper, snarare än att de lyfter sin tjänst utifrån problem och lösningar.  Konnotationerna visade en dominerande användning av naturbilder, igenkänningsfaktorer och ett sensoriskt budskap för att i syfte få mottagarna att känna. Genom SJ:s genomgående patosargument i deras kommunikation som bygger på en närhet och emotionell känsla, framstår reklamen i första anblick som hållbar i kontext till de nämnda konnotationerna. Etos påverkar det visuella materialet med hjälp av SJ:s starka position i transportbranschen och en välkänd logga. Textslogan “framtidens sätt att resa” representerar kommunikationens koncept och ett logosargument som stämmer överens med SJ:s arbete med hållbarhet. Dessa aspekter tyder på tendenser till greenwashing och den så kallade “green product advertising”. / The study ”Let’s stay on the ground” aims to analyse how the company SJ construct their sustainability communication and if the greenwashing phenomenon is seen in their advertising, and if so, to what extent. Greenwashing is stated when a company disseminates misleading information to make the company appear more sustainable than what they really are, to attract consumers. Companies have a responsibility not only to present an environmentally responsible image, but also to act in practice. SJ has won an award for being one of Sweden’s greenest brands, but at the same time has been condemned for appearing greener than they really are. The study is conducted through a qualitative semiotic analysis and a theoretical framework based on semiotics, greenwashing, advertising theory and image rhetoric. The results show that SJ adapts their sustainability communication based on emotions to attract and develop relationships and communities, rather than lifting their service based on problems and solutions. The connotations showed a dominant use of nature images, recognition factors and a sensory message. Through SJ’s strong and consistent pathos arguments in their communication, which are based on closeness and emotions, the advertising appears at first sight to be sustainable in the context to recently mentioned connotations. Ethos influences the visual material with the help of SJ’s strong position in the transport industry and through their well-known logo. The text slogan ” the future way for travelling” represents the concept of the communication and a logos argument that is in line with SJ’s work with sustainability. These aspects indicate tendencies towards greenwashing and the so-called ”green product advertising”.