With the increased focus on climate change, sustainability has become a common term for both organizations as well as consumers. The clothing industry is one of the industries that have the biggest negative impact on climate change. Still, the fast fashion business, based on cheap materials and low production costs, continues to thrive. The clothing companies stand before an increased review from society and are therefore forced to work with sustainability and acceptance. Depending on how the companies handle their communication with regards to sustainability, their consumers are put at risk of being subjectable to greenwashing, since the companies regard themselves to be more sustainable than they are. Generation Z consists of people born between the years of 1995 to 2005 and they were born into the so-called climate crisis. Generation Z is ultimately the generation that will live during the unpredictable future due to climate change. This makes the generation the most environmentally conscious generation yet. Still, the generation is the world’s largest group of consumers, and a large part of their identity lies within how they dress. This study aims to examine how generation Z, as an environmentally conscious group with a lot of purchasing power, perceives the Swedish fashion brand's communication about sustainability. The study is based on a quality method, using focus groups to gather data. This method is chosen since the aim is to analyze generation Z perception, feelings, and ideas. The theory studies terms within the roam of sustainability, both in the Swedish fashion business and as well as marketing. How Swedish fashion companies communicate their work on sustainability and how this is perceived by generation Z is presented via “a linear model of communication”. The result of the study shows that all the respondents have a similar perception of how confidence-inspiring the fashion business combination on sustainability is. Previous research has described generation Z as a consumer group that highly values sustainability, this is in line with the results of this study. The respondents describe that they consume sustainably by shopping second-hand but finds it hard to do sustainable choices when shopping for newly produced clothes. Fashion companies in the fast fashion sector that work with sustainability limited areas of the organization have low to no credibility from the respondents. The will to consume sustainably produced clothes is hindered by the fact that the respondents lack the trust for the actual sustainability in the products and production chain. The respondents seek companies with transparency, since thisincreases their trust and fulfills their will to consume sustainably. / I takt med att vår klimatpåverkan ökar har hållbarhet blivit ett uppmärksammat begrepp hos såväl organisationer som hos konsumenter. Modebranschen är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön, trots detta fortsätter den så kallade fast fashion-industrin, baserad på billiga material och tillverkningskostnader, att blomstra. Modeföretagen står samtidigt inför en ökad granskning av samhället och tvingas att arbeta med hållbarhet för att få acceptans. Beroende på hur företagen väljer att kommunicera sitt hållbarhetsarbete riskerar konsumenterna att bli utsatta för greenwashing, då företagen anser sig vara mer hållbara än vad de egentligen är. Generation z, personer födda mellan åren 1995–2005, är födda in i den så kallade klimatkrisen samt är också den generation som ska leva i en orolig framtid med växande klimatförändringar. Detta resulterar i att målgruppen är den hittills mest kritiska och miljömedvetna av alla generationer. Samtidigt är målgruppen världens största konsumentgrupp och är måna om att skapa sin identitet genom vad de klär sig i. Studien syftar till att undersöka hur generation z som köpkraftig och miljömedveten målgrupp uppfattar de svenska modeföretagens hållbarhetskommunikation. Forskarna har valt en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper som insamlingsmetod eftersom studien syftar till att på ett djupgående sätt undersöka generation z:s uppfattningar, känslor och idéer. Teorin belyser begrepp som berör området hållbarhet i den svenska modebranschen och hållbar marknadsföring. Hur svenska modeföretag kommunicerar hållbarhetsarbetet och hur detta tolkas av generation z presenteras via kommunikationsmodellen “A linear model of communication”. Resultatet av studien visar att samtliga respondenter har liknande uppfattningar om hur förtroendeingivande modebranschens hållbarhetskommunikation är. Tidigare forskning beskriver generation z som en konsumentgrupp som värderar hållbarhet högt vilket stämmer överens med studiens resultat. Respondenterna beskriver att de handlar mycket hållbart i form av second hand men anser att det är svårt att göra hållbara val av nyproducerade plagg. Modeföretag verksamma inom fast fashion-industrin som arbetar med hållbarhet inom begränsade delar av organisationen har lågt eller inget förtroende hos representanterna. Viljan att handla nyproducerade hållbara plagg hindras av det faktum att respondenterna inte litar på graden av hållbarhet i produkterna och produktionskedjan. Greenwashing är ett begrepp samtliga respondenter är bekanta med vilket minskar förtroendet för företagen eftersom det är vanligt förekommande inom modebranschen. Samtliga respondenter efterlyser transparens hos företagen vilket skulle öka deras förtroende och vilja att konsumera hållbart.

AbstractThroughout the world today, there is unquestionably, an increasing interest surrounding issuesconcerning sustainability, and this has in turn led to new discussions regarding the developmentof sustainability reporting. It is mandatory in Sweden for example, for companies which meetcertain criteria set by the ÅRL, to prepare reports on sustainability, including a compulsoryannual summary. But currently there exists no global guidelines for these reports, andcompanies worldwide have been making such reports in different ways and with differentmethods with no clear standards, which in turn can create confusion and ambiguity forstakeholders and investors. Therefore, IASB along with IFRS Foundation as a frontrunnerpresented a Consultation Paper with proposals for developing and streamlining globalsustainability reporting. They requested company stakeholders to respond to these ideas via CLwhich were designed with carefully targeted questions to best conclude what they thought ofthe proposals. The culmination of completed CL provides empirical and invaluable evidencewhich can then be used to accelerate and thus make it easier to establish the aforementionedproposals.The purpose of the study is to examine the attitudes regarding the suggested sustainabilityreporting proposals, and to analyze the ways in which the attitudes vary between the differentgroups of stakeholders. The study is also to clarify where organizations stand regardingsustainability in relation to their stakeholders and investors, as well as globally, and if patternsin their attitudes can be discovered.The result of the study shows that most of the represented stakeholders show a positive responseto the IFRS Foundations propositions regarding an update of the reporting on sustainability.However, it has also highlighted some negative responses to each question, but on the wholethose opinions were underrepresented. To summarize, most of the CL analyzed show apredominantly favorable response to a global standard concerning sustainability reporting andthe majority have agreed that its right that the IFRS Foundation have the leading role in thismatter. It also stands clear after analysis that several stakeholders think that it is advisable thatthe main focus should be on the financial reports within sustainability and that it should bepublic.The study concludes that several patterns can be found within the stakeholder’s attitudes.Including the consensus that developing better sustainability reporting is an urgent matter thatdemands more attention. These empirical findings lead to the conclusion that the majority feelthat sustainability reporting should take a wider perspective and not only focus on the financialrisks within sustainability. Although they collectively accept that the financial implications area good place to start discussions regarding interests globally. Several stakeholders also pointout that without increased guidelines and rules for generic reporting, that information can bemanipulated or used disingenuously to embellish a company’s actions regarding sustainability.They therefore suggest that the reporting should be made public to alleviate the risk of problemssuch as greenwashing.To summarize, the stakeholder’s interests can both be united or divided, regardless of whichindustry they operate in. But what does, without question, unite them the most in this study, isthe understanding and willingness to make changes for the future with regard to sustainabilityin both social, economic and environment matters. / SammanfattningI takt med konsumenter och intressenters stigande intresse för hållbarhet i stort, harhållbarhetsredovisningens ramverk och utveckling diskuterats. Det är idag obligatoriskt förföretag i Sverige som uppfyller minst två av tre krav som finns i ÅRL att upprätta enhållbarhetsredovisning i samband med publicering av sin årsredovisning. Det finns ett flertalramverk att följa och företag världen över gör på olika sätt, vilket kan skapa förvirring ochotydlighet hos intressenter och investerare. IASB har därför, med IFRS Foundation som aktör,sammanställt ett Consultation Paper där de ger förslag på hur hållbarhetsredovisningen vidarekan utvecklas. Till detta uppmanas intressenter att skicka in så kallade CL där de besvararsammanlagt 10 olika frågor och därmed bidrar med sina åsikter i ämnet. De insamlade CL utgörstudiens empiri och bildar tillsammans med bland annat den modifierade intressentmodellengrunden för att besvara frågeställningarna.Syftet med studien är således att undersöka vilka attityder som framkommer av de inskickadeCL gällande IASB:s föreslagna arbete och utveckling av hållbarhetsredovisning, samt på vilketsätt attityderna skiljer sig åt beroende på vilken intressentgrupp som avses. Studien ska hjälpatill att klargöra hur olika företag och organisationer ställer sig till utveckling avhållbarhetsredovisning. Studien ska vidare presentera hur betydelsefullt hållbarhet är för såvälintressenter och investerare som världen i stort och om det finns mönster i intressenternasattityder.Resultatet av studien visar att majoriteten av de intressenter som presenterats i studien ärpositiva till IFRS Foundations förslag gällande utveckling av hållbarhetsredovisning. Detframkom dock negativa och ifrågasättande kommentarer till varje fråga men dessa var i detstora hela underrepresenterade. Sammanfattningsvis är merparten av de CL som bearbetatspositiva till ett globalt ramverk inom hållbarhetsredovisning och att IFRS Foundation bör varaden aktör som leder arbetet. Vidare anser flera intressenter att det är en god idé att fokus främstska ligga på de finansiella rapporterna inom hållbarhet samt att hållbarhetsredovisningen skavara publik.En av studiens två slutsatser efter bearbetning av empirin är att det uppstår ett flertal mönsterbland intressenternas attityder som både enar och skiljer dem åt. Däribland åsikten om attutvecklingen av hållbarhetsredovisning är ett brådskande ärende som bör prioriteras, därsamtliga intressenter instämmer. Den andra slutsats som framkommer är att majoritet uppleveratt hållbarhetsredovisningen bör ta ett bredare perspektiv och inte bara representera definansiella riskerna inom hållbarhet. Denna åsikt presenteras även om flertal också tillägger attdet är en bra start för en global standard att anta ett främsta fokus först. Ett flertal intressenterpåpekar också risken för att informationen kan missleda eller vinklas för att presentera företageti bättre ljus. Sammanfattningsvis visar det sig att intressenternas intressen kan både krocka medvarandra och förenas oavsett vilken intressentgrupp de verkar inom. Det som enarrespondenterna främst i denna studie är medvetenheten och viljan att skapa förändring inomhållbarhet i socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

The tourism is remarkable phenomenon of today's life. There is a big impact to the GDP in the touristic attractive countries. But on the other hand it causes pollution of the environment. In the area of hospitality we can see huge waste of energy and materials. Based on this, we can see the possible future heading to the ideas of sustainable development with the activities of f.e. Green management, destination management, ecological tourism. Hotels can achieve the label of EU - "The Flower". Maybe those new approaches can eliminate the negative impact of the tourism. In the diploma thesis I described how the Czech hotels labelled with "The Flower" use the discourse joined with the label on its web pages.

In the light of a market that showcases increased hesitation and skepticism over green marketing and environmental communication, is the necessity of a well executed corporate communication greater than ever. What can be seen on the market is corporations that are unintentionally using motive greenwashing as a tool for attracting and persuading consumers to favour the corporations image. Prior research within green marketing has put a large focus on greenwashing in product context and the effects of it on consumer behaviour. In this study greenwashing is examined in a communication context and its effect on different aspects of consumer behaviour and attitude.

Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. / Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.

Frågeställning: Hur påverkas H&Ms kunder och dess lojalitet som följd av greenwashingskandaler, med hänsyn till deras befintliga hållbarhetssyn och hur de generellt påverkas av nyhetsmedia och social media? Hur förändrar H&M sin hållbarhetsrapportering för att stärka legitimiteten som följd av en förändrad kundlojalitet på grund av greenwashingskandal? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera kundernas lojalitet till företag till följd av en greenwashingskandal, med hänsyn till nyhetsmedia och social media samt kundernas hållbarhetssyn. Vidare undersöks om och på vilket sätt företagen förändrar deras hållbarhetsredovisning som följd av greenwashingskandalen som påverkat kundlojaliteten för att upprätthålla legitimitet. Studien fokuserar på klädindustrin med H&M som undersökningsobjekt. Metod: Studien var av en kvalitativ studie av deduktiv karaktär. Den baserades på tio intervjuer med studenter som sedan tidigare är kunder hos H&M. Insamling av information gjordes först genom en referensram och beskrivning av viktiga begrepp, vidare genomfördes intervjuer för att sedan sammanställa i ett resultat och analysera. Informationen insamlades successivt under arbetets gång och har till stor del hittats genom databaser och vetenskapliga artiklar Slutsats: Studien visar att kundernas hållbarhetssyn skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga respondenterna och att hållbarhet har större betydelse för kvinnor. Nyhetsmedia och socialmedia påverkar kundlojaliteten till viss del, respondenterna anser sig vara kritiska när det kommer till media men över hälften tillkännager att de trots det genomfört köp. 6/10 respondenter anser att deras kundlojalitet till H&M inte påverkats av greenwashingskandalerna utan att de kommer fortsätta genomföra köp där medan resterande kommer undersöka företaget mer innan ytterligare köp genomförs hos H&M. Vidare visar studien att kundlojaliteten påverkas olika mycket beroende på vad för typ av greenwashingskandal det handlar om. Respondenterna påverkas mer av sociala hållbarhetsskandaler än miljömässiga. Kundlojalitet påverkar företagets legitimitet och H&M har lagt ett större fokus på hållbarhet i deras rapportering för att på så sätt kunna stärka sin legitimitet igen efter tidigare inträffade skandaler. Studien tyder även på att hög legitimitet är viktigt för studenter men med fokus på andra faktorer än hållbarhet. Studien kommer fungera som ett tillägg till tidigare forskning och bidrar med en annan synvinkel än de tidigare. I enlighet med andra studier framkommer det även här att det finns flertalet faktorer som påverkar kundlojalitet som i sin tur påverkar legitimiteten hos företagen. / Question: How are H&M's customers and their loyalty affected as a result of greenwashing scandals, regarding their existing view of sustainability and how are they generally affected by news media and social media? How does H&M change its sustainability reporting to strengthen its legitimacy as a result of a changed customer loyalty due to the greenwashing scandal? Purpose: The purpose of the study is to describe and analyze customers 'loyalty to companies as a result of a greenwashing scandal, regarding news media and social media as well as customers' views on sustainability. It also examines whether and in what way companies change their sustainability reporting as a result of the greenwashing scandal that has affected customer loyalty in order to maintain legitimacy. The study focuses on the clothing industry with H&M as the research object. Method: The study was of a qualitative study of a deductive nature. It was based on ten interviews with students who are already customers of H&M. Collection of information was first done through a frame of reference and description of important concepts, further interviews were conducted to then compile into a result and analyze. The information was collected gradually during the work and has largely been found through databases and scientific articles Conclusion: The study shows that customers' views on sustainability differ between the male and female respondents and that sustainability is more important for women. News media and social media affects the respondents' loyalty to some extent, the respondents consider themselves critical when it comes to media, but more than half announce that they have nevertheless made a purchase. 6/10 respondents believe that their loyalty to H&M has not been affected by the greenwashingscandals but that they will continue to make purchases there, while the rest will investigate the company more before further purchases are made at H&M. Furthermore, the study shows that customer loyalty is affected to varying degrees depending on if the greenwashing scandal is about social or environmental sustainability. Customer loyalty affects the company's legitimacy and H&M has placed a larger focus on sustainability in their reports in order to be able to strengthen its legitimacy again after previous scandals. The study also shows that high legitimacy is important for students but with a focus on factors other than sustainability. The study will serve as a supplement to previous research and contribute with a different point of view than the previous ones. In accordance with other studies, it also emerges here that there are several factors that affect customer loyalty, which in turn affect the legitimacy of companies.

The purpose of the paper is to create a deeper understanding of the effects a company’s CSR activities have on consumers' purchase decisions in the fast fashion industry. Additionally, how consumers' brand image changes when a company does not meet the criteria for CSR initiatives. We want to investigate if consumers prioritize and truly care about companies' sustainability work in the fast fashion industry. This considering clear statistics that the consumption of clothing increases even if companies do not meet the requirements within the various sustainability perspectives. The fast fashion industry is the second most polluting industry in the world. By examining the consumers’ perspective, we will potentially discover the components that make a consumer choose to shop from a fast fashion company, as well as finding what influences the consumer to refrain from supporting a company that does not fulfill its obligations within CSR. / Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för vilka effekter ett företags CSR-aktiviteter har på konsumenternas köpbeslut i fast fashionindustrin. Samt hur konsumenternas varumärkesimage förändras när ett företag inte uppfyller kriterierna för CSR-initiativ. Vi vill undersöka om konsumenterna prioriterar och bryr sig om företagens hållbarhetsarbete. Detta med tanke på tydlig statistik om att konsumtionen av kläder ökar även om företagen inte uppfyller kraven inom de olika hållbarhetsperspektiven. Fast fashion industrin är det näst mest förorenade industrin i världen. Genom att undersöka konsumentperspektivet kommer vi potentiellt att upptäcka vilka komponenter som gör att en konsument väljer att handla från fast fashionindustrin, samt hitta vad som påverkar konsumenten till att avstå från att stötta ett företag som inte uppfyller sina åtaganden inom CSR.

Syftet i studien är att finna likheter och skillnader i casino- och spelföretagens redovisade sociala ansvarstagande. Urvalet är svenska spelföretag som är noterade på Stockholmsbörsen. De studerade företagen är LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB och Kindred Group PLC. Metoden grundar sig i en innehållsanalys med komparativ och longitudinell design. Studien har undersökt kategorierna “Kontroll”, “Åtgärd”, “Ansvarsfullt spelande” och “Spelproblem” i företagens hållbarhetsredovisningar för åren 2017-2021. Antalet meningar som innehåller kategorierna har studerats för att finna likheter och skillnader. Resultatet visar att kategorin “Ansvarsfullt spelande” tillämpats mest samt att “Spelproblem” tillämpats minst bland företagen. Resultatet visar även att Kindred Group PLC använt kategorierna mest i sin hållbarhetsredovisning och att Evolution AB har nämnt kategorierna minst. Resultatet kopplas bland annat till teorier om ansvarstagande, användning av ramverk och “greenwashing”. Slutsatserna som dras är att det är svårt att definiera konkreta likheter och skillnader, att företagen generellt har utvecklat sina hållbarhetsrapporter samt att det finns skillnader i användandet av icke-obligatoriska verktyg. Jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningarna är låg, däremot har företagen olika grad av transparens. Studien visar en tendens att hållbarhetsrapportering kopplat till spelproblem har ändrats under Covid-19 pandemin. Utöver detta kan vi konstatera att företagen använder sig av “greenwashing” i sin hållbarhetsrapportering och att det är en fördel för företag att följa GRI:s ramverk vid upprättandet av en hållbarhetsrapport. / The purpose of the study is to find similarities and differences in the reported social responsibility of casino and gambling companies'. The selection of companies is Swedish gambling companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The companies studied are LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB and Kindred Group PLC. The method is based on a content analysis with comparative and longitudinal design. The study has examined the categories “Control”, “Action”, “Responsible Gambling” and “Gambling Problems” in the companies' sustainability reports for the years 2017-2021. The number of sentences that use these categories and the content of the sentences that contain these categories have been studied to find similarities and differences. The results show that the category “responsible gambling” is the most used category among the companies, while the category “gambling problems” is the least used. The results also show that Kindred Group PLC uses the categories the most in its sustainability report and that Evolution AB mentions the categories the least. The results had relevance to the theories about responsibility, the use of frameworks and "greenwashing". The conclusions drawn are that it is difficult to define concrete similarities and differences, that companies have a general method to develop their sustainability reports, and that there are differences in the use of non-mandatory tools. Comparability between the sustainability reports are low, but the companies have different degrees of transparency. The study shows a change of tendency regarding the sustainability reports connected to gamble addiction during the covid-19 pandemic. In addition, we can state that companies use “greenwashing” in their sustainability reporting and that it is an advantage for companies to follow GRI's guidelines when preparing a sustainability report.

This case study examines how luxury fashion brands communicate their sustainability practices on the brands' sustainability page on the company's website and whether selected luxury fashion brands are greenwashing and bluewashing. The luxury brands selected for this study are Stella McCartney and Gucci, on the grounds that both brands have different types of businesses and approaches. To understand the context, this study uses the triple bottom line sustainability concept by Elkinton (1998), sustainable luxury fashion brands (Godart & Seong ,2017; Wiedmann et al., 2009; Joey et al.,2012; and Franco et al. 2019), greenwashing concept by Delmas & Burbano (2011) and bluewashing concept (Sailer et al., 2022). To conduct the analysis, this study uses textual, eco-lexicon categorization developed by Thomas (2008) and the categorization from Milanesi et al. (2022) is adapted for visual analysis and the sins of greenwashing by Terra Choice (2010) to see the potential of greenwashing. The results shows that Stella McCartney and Gucci sustainable communication serves as their marketing strategy which encourage purchase and therefore it is problematic. Both brands use vague, ambiguous words, terms, and certifications and lack of transparency. While the images are not yet seen as a potential tool to communicate sustainability initiatives. Even though the brands are known as sustainable fashion brands, the result demonstrates brands show irrelevancies and paradoxes between what the brands communicate and their actual practices ; therefore show potential greenwashing and bluewashing.

PurposeThe purpose of this paper is to discover how management information models provide organizations that have the will to perform sustainable, with a tool that gives them knowledge and practical guidance to reach sustainability and avoid the practice of greenwashing as a result. Therefore, the research question is: How can management information models serve as a tool to improve the sustainability performance and reduce the practice of greenwashing of an organization? Methods The authors approached this research from a balanced and pragmatic view. The primary data in the research is collected with a qualitative approach in the form of semi-structured interviews. The interviews are conducted with respondents from Swedish organizations in different sectors in order to increase the reliability of the study. The respondents are responsible for sustainability and management information models in their organizations. Findings The results present the need to enhance management information models by including the sustainability elements economic, social and environmental, also called the Triple Bottom Line (Elkington 1999). An evolution of the Balanced Scorecard (Kaplan & Norton 1996) is needed to reach a management information models that improves the sustainability performance. In addition, this study shows the importance of including a knowledge section in such models. Also, it is of high importance to place the measured outcomes of sustainability in context in order to provide insight in the true impact of the sustainability performance of the organization. Implications The implications of this research consists of three theoretical implications and three practical implications. The three theoretical implications include the three core elements of a sustainability model, simplification of complex knowledge especially on the knowledge performance and prescribing only the essential elements of a model. The three practical implications exists of dividing the implementation into phases, ensure responsibility of sustainability on a high management level and integrate sustainability into culture. KeywordsSustainability; greenwashing; management information models; contextsustainability; knowledge.