Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

Purpose of this diploma thesis is to develop a business plan to build a company called Černomořské pochoutky s.r.o., which is dealing with preparation and sell of products of bulgarian-balkanian and Black sea cuisine. Company store will be located in rented premises in the city center of Brno and combines grocery and fast food.

Theme of this thesis was to design and process a project of Apartment building in Valašske Meziříčí. The building is situated in the city center, close to hospital. Designed apartment building with four floors and a basement is located on a sloping terrain. Surrounding buildings are costisted of blocks of flats that were built in last century. Goal of the thesis was to design apartment house which will fit to the neighborhood. There are technical backround and parking slots in the basement of the bilding. Apartments are situated in above-ground floors. The grocery store lies on the northern side of the building on the same level as first floor. The apartmen building is covered by single-skinned flat roof.

Background: Circular economy has received an increasing amount of attention and a move towards a circular economy recently became a top priority within the EU. The food industry contributes to a large amount of the anthropogenic greenhouse gas emissions. In spite of this few studies have explored circular economy in regard to grocery store companies. The lack of prior research in the area serves as a motivation to carry out this study.  Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how grocery store companies have developed their communication to influence their customers’ behaviors and influence the relationship they have with them. Research question: How has the communication regarding a circular economy developed within grocery store companies during 2014-2020? Method: A content analysis of Swedish grocery store companies’ annual reports and sustainability reports between the years 2014-2020 has been conducted. Qualitative coding was mainly used, but some quantitative elements occur. The coding emanated from the two themes plastic and food waste. Results and conclusion: This study shows that the grocery store companies’ circular communication have congregated as a result of changes in the social expectations. The companies have concretized the idea of a circular economy and have introduced their own initiatives to reach it. / Bakgrund: Cirkulär ekonomi är ett begrepp som blivit alltmer uppmärksammat. En övergång till cirkulär ekonomi är numera en av EU:s främsta prioriteringar. Matindustrin bidrar till en stor del av de antropogena utsläppen av växthusgaser. Trots detta finns det få studier som kopplar samman ämnena cirkulär ekonomi och dagligvaruhandel. Bristen på tidigare forskning motiverade att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och analysera hur företag inom dagligvaruhandeln har utvecklat sin kommunikation om cirkulär ekonomi för att påverka sina kunders beteende och relationen de har med dem.  Frågeställning: Hur har kommunikationen kring cirkulär ekonomi utformats inom dagligvaruhandeln mellan åren 2014–2020? Metod: I denna undersökning har en innehållsanalys av aktörerna i den svenska dagligvaruhandelns års- och hållbarhetsrapporter mellan åren 2014–2020 genomförts. Främst användes kvalitativ kodning, men vissa kvantitativa inslag förekommer. Kodningen utgick ifrån begreppen plast och matavfall. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen inom dagligvaruhandeln utformat och ökat sin cirkulära kommunikation på liknande sätt som en följd av förändringar i samhällets förväntningar. Företagen har konkretiserat begreppet cirkulär ekonomi och presenterat egna initiativ för att uppnå det.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka effekter lagen om hållbarhetsredovisning (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) har haft på Icas, Coops, Axfoods och Lidls hållbarhetsrapporter samt vilka andra faktorer som påverkat hållbarhetsrapporternas utveckling mellan åren 2016 och 2018. Den teoretiska referensramen som har använts i studien är legitimitetsteorin och isomorfismens tre grenar – tvingande, härmande och normativ. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har även bidragit till bakgrunden i denna studie. Den metod som har använts i studien för att samla in data är dokumentanalys där en systematisk granskning av företagens hållbarhetsrapporer har gjorts. Själva analysen av insamlad data grundar sig i en kvalitativ innehållsanalys där den insamlade datan delats upp i de kategorier som beskrivs i 6 kap. 12§ i Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554). Dessa kategorier är miljö, personalfrågor, sociala frågor, mänskliga rättigheter och korruption. Resultatet i studien visar att företagens rapporter i mångt och mycket liknar varandra. Alla företag i studien har som övergripandemål att bli branschledande inom hållbarhet. Företagen vill erbjuda sina kunder fler hållbara alternativ och öka försäljningen av dessa produkter. Samtliga företag nämner mångfalden som något centralt både inom organisationen och för samhället i stort. Alla företag i studien beskriver också sitt samhällsengagemang där de stöttar olika organisationers arbete för utsatta grupper i samhället. För att motverka mutor och korruption har alla företag i studien infört en visselblåsartjänst där de anställda kan anmäla eventuella missförhållanden anonymt. Slutsatsen i studien är att ingen av dessa fyra företags hållbarhetsrapporter har förändrats i någon större utsträckning mellan åren 2016 och 2018. Lagen (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) i sig har inte haft någon större effekt på företagens hållbarhetsrapporter och den marginella utveckling som kan ses i rapporterna kopplas till andra grenar inom isomorfismen och legitimitetsteorin utöver den formella press som lagen innebär. Studien anses kunna bidra till den fortsatta diskussionen kring huruvida regleringar är rätt väg att gå för att skapa en hållbarare utveckling bland företag samt vilka effekter den nuvarande regleringen har på hållbarhetsrapporter. / The purpose of this study is to evaluate which effects the swedish law about sustainability reporting (SFS 1995:1554, 6 kap. 10-14 §§) has had on the sustainability reports of companies in the swedish grocery store industry between the years of 2016 and 2018. The study also evaluates which other factors have affected the development of the sustainability reports. The theories that have been used in the study are mainly the legitimacy theory and the three branches of isomorphism – coercive, mimetic and normative. Earlier research has also contributed to the background of this study. The methodology of the study is qualitive. A document analysis with a systematic examination on the sustainability reports has been done. The analysis of the data has been done with a content analysis where the data has been categorized according to the formulation of the law (SFS 1995:1554, 6 kap. 12§). The categories are environment, personnel questions, social questions, human rights and corruption. The results of the study show that the companies sustainability reports look similar. Every company in the study has the objective to become industry leading in sustainability. The companies want to offer more sustainable alternatives to the customers and sell more sustainable products. All the companies describe diversity as an important factor both in the organisation and in general in the society. All the companies in the study describe their society commitments where they support organisations who help vulnerable groups in the society. To counteract bribes and corruption all the companies have introduced a whistle-blower function where the employees can report sensitive cases anonymously. The conclusion of the study is that neither of the four examined companies have changed their sustainability reporting in any major way between the years of 2016 and 2018. Minor developments have happened in a few areas, but these are not necessarily connected to the new regulation. The regulation did not have noticeable effects on the sustainability reports in the grocery store industry. This study can contribute to the continuing discussion about whether regulations are the correct way to achieve a more sustainable development among the companies and also which effects the current regulation have on sustainability reports.

The purpose of this study is to clarify and confirm previous research and expand the knowledge in this research area, since the majority of the information and knowledge that is available today is mostly repetitive. The theoretical frame of this study is based on theories, such as Theory of Reasoned Action (Fishbein, M. & Ajzen, I. 1967), alongside previous research done in this research area. The previous research consists of, among other things, analysed associations with the six different colours that this study also emphasizes. The theoretical synthesis is based on the deductive process; meaning, the authors of this survey have collected data and by observing this data, the authors determine whether these theories and previous researchers' arguments can be confirmed or not. Since this survey is based on a qualitative research method, the data collection for this study was executed through focus group interviews. The authors of this survey interviewed three focus groups with various participants in each focus group. Considering that this study focuses on the consumer and its behavior in the grocery store, the researchers selected interviewees who themselves are consumers and who regularly shop in the grocery store. In conclusion, the participants in the focus group interviews confirm that colour associations have an impact on their buying behavior in grocery stores.

Sociala medier är en stor del av samhällets vardagliga liv, vilket innebär att företagbehöver utveckla sin marknadsföring och följa dit konsumenterna befinner sig.Facebook är den mest populära plattformen att marknadsföra sig på somverksamhet, och denna studie intresserar sig för livsmedelsbutiker. Studien syftartill att undersöka hur livsmedelsbutiker kan ta användning av resursen Facebooksom kommunikationskanal till konsumenter. I studien framkommer det attlivsmedelsbutiker behöver kunskap gällande hur man kommunicerar, agerar ochaktiverar sig fördelaktigt för att utnyttja resursen Facebook.För att undersöka fenomenet har vi genomfört en analysmodell i form av tematiskanalys av tre livsmedelsbutikers Facebooksidor, samt intervjuat tre respondentersom har ansvar över Facebooksidan för respektive butik. Detta för att fådetaljerade data samt skapa en förståelse av fenomenet, för att sedan komparativtanalysera dessa två ansatser. För att konstatera vilka Facebook inlägg somgenererade mest engagemang från konsumenterna konstruerade vi en modell sominnefattar 11 kategorier. Den här modellen placerar inlägg i kategorier beroende påvad inlägget vill förmedla till konsumenter, och möjliggjorde att vi kunde jämförade olika kategorierna för att bedöma vilken typ av inlägg som var uppskattade.Facebook som kommunikationskanal kan vara såväl värdeskapande somvärdeförstörande för ett varumärke. Studien finner att livsmedelsbutiker bör skapafördelaktiga utbyten där konsumenten uppfattar det som givande att följaFacebooksidan, vilket är en viktig aspekt enligt Social exchange theory. Etttillvägagångssätt är att anordna kontinuerliga tävlingar där konsumenter fårchansen att vinna priser i utbyte mot att konsumenten gillar, kommenterar ellerdelar inlägget, samt följer livsmedelsbutikens Facebooksida. Genom att väckaintresse hos konsumenterna för livsmedelsbutikers Facebooksidor och anskaffaföljare ger det möjlighet att kommunicera andra budskap, vilket innefattaruppdateringar gällande information och sortiment kring verksamheten, något somkan leda till köpintentioner. Det är även viktigt att behandla Facebook som enkundservicekanal, där konsumenter kan ställa frågor och uttrycka sina åsikter.Dessa frågor och åsikter ska alltid bemötas, då det kan leda till att skapa godarelationer. / Social media is a big part of the society's daily life, and companies need to adjusttheir marketing communications and follow the consumers footsteps. Facebook isthe most popular social media platform used as a marketing communication toolon business-to-consumer markets. The study aims to investigate how grocerystores can use Facebook as a part of their customer marketing communications.The study uses a triangulation method to investigate the phenomenon, with athematic analysis of three grocery stores’ Facebook pages as well as threeinterviews with the grocery stores’ Facebook manager. Two methods were thenused in comparison. In order to analyze Facebook posts we created a modelconsisting of 11 categories. The model places Facebook posts in the categoriesdepending on the post’s theme and allows to distinguish the most popular ones.The study findings, based on the Social exchange theory, showed that grocerystores have to create content that is rewarding and beneficial for the customers.Competitions is a one approach, when consumers can win some gifts and bonusesfor their engagement as likes, comments and reposts, as well as by following theFacebook page. By doing so, the store can increase customers’ activities, get moreattention to posts of other categories like general and products’ information, aswell as increase a purchase intention. It is also important to treat the Facebookpage as a customer service and relation-building channel, where customers can askquestions, get answers and give feedback.

Bakgrund: Covid-19-pandemin är en kris som orsakat snabba utmaningar och åtgärder för både företag och konsumenter och det är även en kris som kan komma att bli en av de mest utdragna kriser som upplevts under modern tid. Restriktionerna som uppstått för att minska smittspridningen kan påverka konsumenters nuvarande samt efterföljande beteende och vanor vilket gör att företag behöver upprätthålla relationer med sina kunder för att uppnå fortsatt kundlojalitet även efter krisen. Forskning om kundlojalitet har knappt belyst kriser som en avgörande faktor för lojalitet, men att förlora en betydande del av kunderna under och efter en kris kommer leda till en svår framtid för drabbade företag. I litteraturen återfinns olika aspekter och faktorer som kan ha en påverkan på kundlojalitet under en krissituation, men då forskare argumenterar för att olika faktorer är viktiga gällande kundlojalitet under kris råder det delade meningar i litteraturen. En avsaknad finns kring åtgärder vid en kris som en avgörande faktor för kundlojalitet och hur kundlojalitet behandlas i företags krishantering.Syfte: Syftet med studien är att utifrån de faktorer som presenteras i teorikapitlet föreslå ett möjligt ramverk för hur företag kan arbeta med kundlojalitet under en kris. Detta utifrån vårt exempel- och studieområde vilket är svensk dagligvaruhandel och Covid-19-pandemin. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Metoden utgår från en abduktiv forskningsansats där nio semistrukturerade intervjuer med företagsledare inom detaljhandeln genomförts.Slutsatser: Studien finner att de mest frekvent använda faktorerna som företag arbetar med för att främja kundlojalitet under Covid-19-pandemin involverar hygien och säkerhet, kriskommunikation, utökning av onlineverksamhet samt reaktion och agerande i syfte att få sina kunder att känna sig trygga. Sammanfattningsvis stärks samtliga ursprungligt teoretiska faktorer och två nya faktorer adderas utifrån empirin i studiens avlutande analysmodellen. Studiens respondenter redogör för att ansvarstagandet spelar en stor roll för kundlojaliteten under pandemin och samtliga butiker har vidtagit de åtgärder som krävs för att få sina kunder att känna sig trygga för att på så sätt förhoppningsvis bibehålla kundlojaliteten. Studien finner även att innebörden av en faktor kan ändras under krisens gång, det vill säga att faktorn i sin helhet tillämpas men de faktiska åtgärderna som utförs i praktiken kan variera, ändras eller att tyngdpunkten skiftas. Vår uppfattning är även att de faktorer som presenteras är krisspecifika vilket innebär att de kan spela större eller mindre roll baserat på vilken typ av krissituation som råder eller analyseras. / Background: The Covid-19 pandemic is a crisis that caused rapid challenges for both companies and consumers, it is also a crisis that may become one of the most extended crises experienced in modern times. The restrictions that arose in order to stop the infection can affect consumers' current and subsequent behavior and habits, which makes it important for companies to maintain relationships with their customers to achieve continued customer loyalty even after the crisis. Research on customer loyalty has barely highlighted crises as a crucial factor for loyalty but losing a significant portion of customers during or after a crisis will lead to a more difficult future for affected companies. In literature, there are various aspects and factors that can have an impact on customer loyalty during a crisis. There are divided opinions in the literature and a lack of measures in the event of a crisis as a decisive factor for customer loyalty and how customer loyalty is handled by companies' crisis management.Purpose: The purpose of this study is to propose a framework, based on the factors presented in the theory chapter, on how companies can shape/uphold customer loyalty. This is based on our example and study area - Swedish grocery stores and the Covid-19 pandemic.Method: To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used. The method is based on an abductive research approach in which nine semi-structured interviews with grocery store managers were conducted.Conclusions: The study finds that the most frequently used factors that companies work with to promote customer loyalty during the Covid-19 pandemic involve hygiene and safety, crisis communication, expansion of online operations and reaction and action to make their customers feel safe. In summary, all originally theoretical factors are strengthened, and two new ones are added based on the empirical data in the study's final analysis model. The study's respondents report that responsibility plays a major role in customer loyalty during the pandemic and all stores have taken the necessary measures to make their customers feel safe in order to hopefully maintain customer loyalty. The study also finds that the meaning of a factor can change during the crisis, i.e. that the factor is applied in its entirety, but the actual measures carried out in practice can vary, change, or that the emphasis shifts. Our perception is that the factors presented are crisis specific, meaning that they can be of various importance depending on the type of crisis occurring or being analyzed.

Sustainability, and especially sustainable consumption, has become more important throughout the years in line with the challenges of climate change. A large majority of Swedish consumers have a positive attitude towards sustainable consumption. However, their actions do not speak louder than words. Many have the intention of buying sustainable products, but fewer actually buy sustainable products causing an attitude behaviour gap. This study aims to investigate the relation between green marketing and consumer decision making. Diving deeper into the grocery sector as well as the clothing sector the study examines the differences regarding the matter of green marketing and consumer decision-making.  With a theoretical starting point in the Theory of Planned Behaviour as well as green marketing, this quantitative study shows that green marketing has an effect on a consumer’s perceived behavioural control which in turn has an effect on the intention. However, the study also states that there is a gap between the intention of buying sustainable products, influenced by attitude, subjective norm and perceived behavioural control, and the actual behaviour to buy sustainably. The study finds a moderately strong correlation between perceived behavioural control and green marketing. Further on, the study also notices a difference between the two sectors, where consumers are reached as well as affected by green marketing to a higher extent within the grocery sector than in the clothing sector.

Supply chain managers in the retail grocery industry face significant challenges in reducing the wastage of perishable food. Perishable food spoilage and deterioration in the retail grocery industry result in a significant loss of profitability and consumer satisfaction. The purpose of this multiple case study was to explore the strategies that supply chain managers in the retail grocery business used to minimize perishable food loss. The perishable inventory theory was used as the conceptual framework. Data were collected from semistructured interviews with 6 Pennsylvania retail grocery supply chain managers who implemented strategies to minimize perishable food loss and from organizational documents. Data analysis was carried out using Yin's 5-step process of compiling, disassembling, reassembling, interpreting, and concluding data. The 3 emergent themes resulting from data analysis were inventory strategy, logistics and deliveries strategy, and information technology strategy. Member checking occurred after transcription and summarization of the interview data. The findings indicated that supply chain managers use first-in-first-out approaches to inventory management, rotation, replenishment, information sharing, and on-time purchasing to minimize perishable food loss. The findings and recommendations of this study might be valuable to supply chain management and retail grocery leaders to create strategic solutions to mitigate the loss of perishable food. The findings of this study might contribute to positive social change through the reduction of perishable food loss, an increased supply of food, lower retail prices to the consumer, and improved customer satisfaction.