No description available.

No description available.

Denna kvalitativa observationsstudie undersöker hur pedagoger i förskolan arbetar med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Studien berör även påverkansfaktorer som främjar och/eller begränsar pedagogerna i sitt arbete. Observationsstudien har utförts på två olika förskolor, vars förutsättningar sett olika ut. Likheter och mönster de båda förskolorna emellan, relaterat till studiens syfte och frågeställningar, har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De likheter och mönster som har framkommit presenteras som kategorier i studiens resultatdel. Dessa innehåller beskrivande episoder från studiens datamaterial, som synliggör kategorierna. Studiens resultat visar att pedagogerna använder sig av strategierna Erbjudande av material, Bekräftelse och uppmuntran samt Delaktighet i sitt arbete med att stötta och stimulera de yngsta barnens grovmotoriska aktiviteter på förskolegården. Resultatet visar även att pedagogerna främjas och begränsas av specifika faktorer i sitt arbete med detta. Dessa faktorer är Regler, Kroppsspråk, Materialtillgång, Barngruppens storlek samt Arbetslag. Föregående strategier och faktorer visar sig vara verksamma på båda förskolorna trots deras olika förutsättningar.

Syftet med studien är att ge en inblick i hur förskollärare beskriver arbetet med grovmotorik i förskolan samt ta reda på vilka positiva effekter grovmotoriska rörelseaktiviteter har på barn, enligt förskollärare. Studien ska även ge en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin kompetensutveckling inom ämnet grovmotorik i förskolan. För att få svar på frågorna använde vi oss av kvalitativ metod, där sex förskollärare intervjuades. Även en enkät användes för att få in fler svar gällande förskollärares kompetens och om de medvetet arbetar med barns grovmotorik på sin avdelning. Enkäten bestod av två frågor. Datamaterialet transkriberades, sammanställdes och analyserades sedan utifrån vår valda teori. Resultatet visar att kartläggning av barns motoriska utveckling kan ge ett strukturerat arbetssätt och en ökad medvetenhet om varje barns utveckling. Skogen ses som den främsta arenan där grovmotorik tränas. Rörelseaktiviteters effekter på barn beskriver förskollärarna som positiva. Barn beskrivs utveckla kroppsuppfattning och bättre koncentration. Förskollärarna lyfter även hälsoaspekten, får barn röra på sig redan i tidig ålder kan det bidra till att de även i vuxen ålder gör det. Förskollärare önskar kompetensutveckling, både för kunskap och för inspiration. Enkätens resultat visar att förskollärare känner sig kompetenta och till stor del arbetar medvetet med grovmotorik.

Under tidigare arbete och VFU i förskola har vi uppmärksammat att pedagoger ofta inte engagerar sig i barns lek, speciellt utomhus. Facklitteratur beskriver hur det riskerar att hämma barns fysiska utveckling och förklarar att när barn och vuxna rör sig tillsammans förbättras barns förutsättningar för utveckling. Syftet med detta arbete är att skapa ett rörelsematerial som utmanar pedagoger att röra på sig och leka tillsammans med barn. Dilemmat är att det redan finns flera olika sorters rörelsematerial ute på marknaden. Frågan är då hur ett nytt rörelsematerial kan utformas så att det engagerar både barn och vuxna i rörelse och kompletterar sådant som redan finns. Metoden bestod av att först skapa ett rörelsematerial bestående av två lyckohjul med rörelser som inriktade sig på fin- och grovmotorik. Dessa lyckohjul mailades sedan till 34 pedagoger runtom i Sverige som fick prova på materialet och sedan utvärdera det i en enkät. Deltagarna söktes via sociala medier och pedagogerna som valdes ut var de som först visade intresse för materialet. Resultatet visar att både barn och pedagoger uppskattade rörelsematerialet men det var pedagogernas svar på enkäten som användes för att förbättra materialet. Bland annat lades bildstöd och en tydligare koppling till utomhusmiljön till i den uppdaterade versionen av materialet. Detta resulterade i att sex nya lyckohjul skapades, fortfarande inriktade mot fin- och grovmotoriska rörelser.

Genom att jag har samlat in empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer av sammanlagt två pedagoger och fyra barn på två olika förskolor, har jag undersökt vad barn och pedagoger anser om uteförskolor respektive inneförskolor. Sedan har jag jämfört uteförskolan med inneförskolan samt granskat deras fördelar och nackdelar ur ett pedagogiskt perspektiv.

Denna studie handlar om förskollärares arbete med barns grovmotoriska utveckling inomhus på förskolan. Kvalitativa intervjuer med förskollärare från olika förskolor ligger till grund för studiens resultat. Datan som inhämtades vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Datan analyseras med begrepp hämtade från utvecklingspedagogiken samt från Gibsons (1986) teori om affordance. Resultatet av studien visar en stor bredd vad gäller material och utrymmen för grovmotorisk utveckling mellan de olika förskoleavdelningarna. Förskollärarna beskriver att undervisning sker både spontant och planerat och det framkommer i studien att förskollärarnas förhållningssätt spelar en nyckelroll för vilka möjligheter barn ges att utveckla sina grovmotoriska färdigheter.

The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .

En kvalitativ studie om rörelse i förskolan med syfte att studera hur barn upplever sin möjlighet till fysisk aktivitet under dagen i förskolans inne och utemiljö. Intervjuerna genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola med barn i fyra och fem års ålder. Resultatet har redovisats, analyserats och diskuterats utifrån barns perspektiv. Resultatet visar att barnen upplever att deras rörelsemöjligheter inomhus är begränsade på grund av regler och förskolemiljöns utformning. Utemiljön upplever barnen som mer tillåtande med större möjlighet till fysisk aktivitet och pulshöjande aktiviteter.

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra hur förskollärare stimulerar barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. De frågeställningar som undersöks i studien är: Vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barn till fysisk aktivitet, vilka didaktiska val gör förskollärare för att stimulera barns grovmotorik samt vilket samband finns mellan fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med intervju som metod. Två stycken förskollärare som arbetar på samma förskola har intervjuats. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns fysiska aktivitet och utveckling av grovmotorik genom att göra olika didaktiska val. I sina didaktiska val tar förskollärarna bland annat ställning till: När under dagen fysiska och grovmotoriska aktiviteter ska ske, var aktiviteterna ska hållas exempelvis inomhus eller utomhus samt hur man som förskollärare samspelar med barnen under aktiviteterna. De didaktiska valen förskollärarna gör grundas på både yttre och inre faktorer. Exempel på detta är yttre faktorer såsom lokaler, miljö och styrdokument och inre faktorer såsom att se till den enskilde individens lärande och att förmedla fysisk aktivitet på ett roligt vis. Miljön, både dess förutsättningar och begränsningar, ses som den faktor som påverkar förskollärarnas didaktiska val mest. Resultatet visar att samspelet mellan förskollärare och barn och att ha roligt tillsammans är en viktig del i arbetet med att stimulera barn till fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik. Angående den tredje frågeställningen anser förskollärarna att det finns tydligt samband mellan utövning av fysisk aktivitet och utveckling av grovmotorik, då de anser att det ena stimuleras automatiskt av det andra.