Global ETD Search

31	”Barn behöver få utlopp för sitt rörelsebehov” : En kvalitativ studie om hur åtta förskollärare beskriver arbetet med planerad fysisk aktivitet i förskolan. / “Children need an outlet for their movement needs” : A qualitative study on how eight preschool teachers describe their work with structured physical movement in preschool. Osbakk, Caroline, Ramcinovic, Alma January 2019 (has links) Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med planerad fysisk aktivitet i förskolan. I denna studie intervjuades åtta förskollärare med en semistrukturerad intervjuansats. Förskollärarna arbetar med barn i åldrarna 2–5 år, på fem olika förskolor i Sverige. I studien har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och Hannafords teori. Resultatet visar att förskollärarna planerar fysisk aktivitet i förskolan och de planerade fysiska aktiviteterna sker i förskolan samt i närliggande miljöer. Det framgår även att inte alla förskollärare utvärderar och följer upp de planerade aktiviteterna. Vidare framkommer det att förskollärarna är medvetna om att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på barns hälsa, motoriska utveckling, inlärning och koncentration. Det framgår även att förskollärarna upplever inomhusmiljö, material, personalstyrka och ekonomi som påverkansfaktorer i arbetet. Studiens slutsats är att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet och att de skapar förutsättningar för att barn ska få utlopp för sitt rörelsebehov. förskollärare planerad fysisk aktivitet rörelsebehov grovmotorik hälsa miljö Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
32	Grovmotorik i förskolan : En kvalitativ studie om grovmotorisk rörelseaktivitet Kumpula, Julia, Siira, Susanna January 2018 (has links) Detta är en kvalitativ studie av barns grovmotoriska rörelseaktiviteter som vilar på den sociokulturella teorin. Vi har valt att fördjupa oss i en förskola med barn i åldrarna 3–5 år, där studiens syfte är att synliggöra barns möjligheter till grovmotoriska rörelseaktiviteter samt i vilken utsträckning det sker. Fältstudierna har pågått under fyra dagar och utgår från intervjuer med verksamma pedagoger samt observationer av verksamheten. Efter varje avslutad dag transkriberades insamlad data som senare analyserades och resultatet formades. Resultatet visar att barnen har många möjligheter till rörelse och att alla barn faktiskt rör på sig men att de under den observerade tiden inte når upp till de rekommenderade dagliga 60 minuterna. Pedagogerna deltar sällan och det sker heller ingen planerad eller medveten grovmotorisk träning. Barn fysisk aktivitet förskola grovmotorik pedagog rörelse Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Humanities and the Arts Humaniora och konst
33	Barns motorik i förskolan : En studie som bygger på fyra förskollärares arbete kring barns grovmotorik / Children’s Motor Skills in Preschool : A Study Based on Four Preschool Teachers’ Work onChildren’s Gross Motor Skills Wästefors, Madelene, Ström, Evelina January 2013 (has links) Syftet med studien är att undersöka hur fyra förskollärare beskriver sitt arbete med barns grovmotoriska utveckling i förskolan. Vi ville veta förskollärarnas uppfattningar kring begreppet motorik, om de anser att grovmotoriken har betydelse för barns utveckling samt hur de arbetar med barns grovmotoriska utveckling inomhus och utomhus. I studien har en kvalitativ metod använts där intervjuer med hög standardisering och låg struktureringsgrad genomförts med fyra förskollärare. I resultatet framkommer det att förskollärarna anser att motorik är en del av barns vardag samt att den är viktig för barns utveckling. Studien visar att förskollärarna anser att då barn har välutvecklad motorik behöver de inte lägga så mycket energi på att kontrollera sin kropp och kan därmed vara delaktiga i det som sker runt omkring sig och koncentrationsförmågan ökar. De fyra förskollärarna i studien har få planerade aktiviteter som är inriktade på att grovmotoriken utvecklas men de anser att motoriken utvecklas genom rörelse och att rörelse är en naturlig del i vardagen och på så vis utvecklas barns grovmotorik. Vi önskar att studien bidrar till att den som läser får ökad kunskap kring grovmotorikens betydelse och vilka möjligheter det finns på förskolan att utveckla den. motorik grovmotorik förskola förskollärare inomhus och utomhus miljö Learning Lärande Pedagogy Pedagogik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
34	Motorik i förskolan : en intervjustudie om förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och motoriskt lärande Thorssell, Louise, Svensson, Maria January 2019 (has links) Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet och vilka effekter de upplever fysisk aktivitet i förskolan har på barnets motoriska lärande. Tidigare forskning visar att vi står inför en samhällsförändring där den tidigare vardagliga motionen succesivt försvinner för att vi får tillgång till fler bekvämligheter i samband med den ständigt uppdaterade tekniken. Livsförändringar som denna ställer i längden till problem eftersom människan är i behov av rörelse för att fungera på bästa möjliga sätt och förebygga motoriska brister. För att kunna utveckla de fundamentala motoriska färdigheterna är det viktigt med rörelse tidigt i livet. Alla barn måste ges möjlighet till rörelse i förskolan så de kan röra sig med en säkerhet som är naturlig i olika situationer de möter. Som förskollärare finns möjligheter men också skyldigheter att förverkliga en hållbar livsstil med goda vanor som barnet kan ha med sig hela livet. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet i förskolan är viktigt för barnets motoriska lärande. De anser att deras roll är viktig och att deras engagemang påverkar barnets lust och motivation för fysisk aktivitet. Förskollärarnas smak eller osmak för ämnet visar sig ha stor påverkan på undervisningen. De förskollärare som har smak för fysisk aktivitet väljer gärna att planera aktiviteterna, medan andra ser den fria leken och den spontana fysiska aktiviteten som en tillgång som främjar motoriskt lärande. Resultatet har bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. En sammanställning av studiens resultat utifrån dess syfte med frågeställningar har kopplats till studiens teoretiska perspektiv som gjorts med hjälp av Bourdieus teori om habitus. Fysisk aktivitet förskola förskollärare motoriskt lärande undervisning grovmotorik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
35	Olika utomhusmiljöer i förskolan : barns grovmotoriska aktiviteter och förskollärarnas beskrivningar av hur barns hälsa kan främjas Alfredsson, Johanna, Granefelt, Karin January 2021 (has links) Det finns enligt flera forskare fördelar med utomhuspedagogik då detta ger barn olika möjligheter till att uppleva och lära sig med hela kroppen för att genom det förebygga fysisk ohälsa, (Fjortoft 2001, Cooper 2015, Coe 2016, Harper 2017, Kaplan 2001). Förutsättningarna skiljer sig åt beroende på var förskolan är belägen. En del förskolor har nära till skog och natur, medan andra förskolor inte har det. Eftersom samhället utvecklas genom digitalisering måste förskollärarna bli ännu mer medvetna om vikten av att ge barn upplevelser av olika naturmiljöer, att utmana dem i deras grovmotorik och vara medvetna om att/hur de kan påverka barns hälsa. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärarna beskriver barns möjligheter till grovmotorisk utveckling på förskolans gård och i skogen/naturen och hur olika utomhusmiljöer främjar barns hälsa. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi har intervjuat fem verksamma förskollärare på två förskolor och har på så sätt fått ta del av deras synsätt och tänkande kring olika utomhusmiljöer och dess hälsoeffekter. Vi vill genom detta skapa en ökad förståelse för hur barns motoriska utveckling påverkas av olika utomhusmiljöer. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna var överens om att barns lek är central för barns utveckling. Resultatet visar även att barns lek i varierande miljöer är betydelsefulla för barns grovmotoriska utveckling och att olika material i varierande miljöer är utvecklande för barns lek. Däremot var några av respondenterna osäkra på om utomhusmiljön är positiv för hälsan och om den ger några hälsoeffekter. Samtliga respondenter såg skog och naturmiljöer som viktiga platser att besöka, men de hade ingen enhetlig samsyn kring vad som är grovmotoriskt utmanande för barn på förskolans gård. I naturområden finns det inga synliga gränser, därför anser förskollärarna att det är viktigt att vara tillräckligt många pedagoger i förhållande till barnantal när de lämnar förskolans gård. Detta är viktigt för att kunna hålla ihop barngruppen på utflykterna. förskola förskollärare grovmotorik förskolans gård skog natur utomhusmiljöer hälsoeffekter Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
36	Förskollärares uppfattningar om skogen som lärmiljö : En kvalitativ studie om förskollärares olika uppfattningar om skogen som lärmiljö / Preschool Teachers’ Perceptions of the Forest as an Learning Environment : A Qualitative Study on Preschool Teachers’ Perceptions of the Forest as a Learning Environment Wikström, Sara, Strand, Julia January 2024 (has links) The study will be based on a qualitative method with a focus on describing seven preschool teachers' different perceptions of the forest as a learning environment for all age groups in preschool. Further in this work, we want to contribute knowledge about the forest's possibilities for gross motor development, learning and influence for all children in preschool. As the curriculum for preschool (Skolverket, 2018) writes, it is the preschool teachers' responsibility that the children are stimulated and challenged in their cognitive and motor development and that the children should feel participation and influence in education. Furthermore, the curriculum states that no child in preschool should be subjected to discrimination on the basis of age. The study used semi-structured interviews as a method and is based on a phenomenographic approach. The results showed differences between the preschool teachers' perceptions in preschools with outdoor education and traditional education, where the preschool teachers in preschools with outdoor education perceived the forest as only positive with unlimited possibilities related to the age of the group of children. They perceived that everything you can do inside can also be done outside with all children, while those with traditional pedagogy highlighted some limitations in the forest linked to the age of the group of children. The conclusion of the study shows that the preschool teachers are unanimous in their opinion that the forest is an educational environment. / Studien kommer att utgå från en kvalitativ metod med fokus på att beskriva sju förskollärares olika uppfattningar om skogen som en lärmiljö för alla åldersgrupper i förskolan. Vidare i detta arbete vill vi bidra med kunskap kring skogens möjligheter för den grovmotoriska utvecklingen, lärande och inflytande för alla barn i förskolan. Som läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skriver är det förskollärarnas ansvar att barnen stimuleras och utmanas i sin kognitiva och motoriska utveckling samt att barnen ska känna delaktighet och inflytande i utbildningen. Vidare skriver läroplanen att inget barn i förskolan ska bli utsatt för diskriminering på grund av ålder. Studien använde halvstrukturerade intervjuer som metod och utgår ifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet visade sig skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar på förskolorna med utomhuspedagogik och traditionell pedagogik där förskollärarna på förskolorna med utomhuspedagogik uppfattade skogen som enbart positiv med obegränsade möjligheter relaterat till barngruppens ålder. De uppfattade att allt man kan göra inne även kan göras ute med alla barn medan de med traditionell pedagogik belyste en del begränsningar i skogen kopplat till barngruppens ålder. Slutsatsen i studien visar att förskollärarna är eniga i sin uppfattning om att skogen är en lärorik miljö. Forest gross motor skills perceptions phenomenography preschool Fenomografi förskola grovmotorik skogen uppfattningar Pedagogical Work Pedagogiskt arbete
37	Lugna aktiviteter eller bollspel? : En observationsstudie av barns aktivitetsval på fritidshemmet / Calm activities or ball game? : An observational study of children’s choice of activities in extended school Mahmoud Nejad, Sama, Ahlberg, Robin January 2019 (has links) Barn spenderar en stor del av sin tid i olika institutioner som skola och fritidshem. I den delen av vardagen som definieras som fritid gör barn olika val av aktiviteter. Begreppet motorik är i detta sammanhang en aspekt av aktiviteter som är intressant att undersöka. Människors rörelseförmåga och rörelsemönster är den generella definitionen på motorik som delas in i finmotorik och grovmotorik. Tidigare forskning visar att pojkar generellt har en mer utvecklad motorik än flickor och att dessa skillnader blir större ju äldre de blir. Syftet med vår uppsats är att undersöka barns val och deltagande i finmotoriska och grovmotoriska aktiviteter på fritidshemmet. Vi har även tittat på hur faktorer som miljö, verksamhet och pedagogers samspel med barnen och deras aktiviteter relaterar till varandra. Studiens resultat grundar sig i observationer på två olika fritidshem i Sverige. Resultatet har granskats med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter, genus och sociokulturellt perspektiv. Det som har framkommit i denna studie är att i valet av aktiviteter som är grovmotoriska eller finmotoriska väljer pojkar generellt grovmotoriska aktiviteter och flickor finmotoriska. Sammanfattningsvis i denna studie framgick det att miljö, pedagogers handlingar, barns intressen, förväntningar, föreställningar, normer och olika grader av strukturer i verksamheten utgör faktorer som kan ha betydelse för barns aktivitetsval på fritidshemmet. Children gender studies socio-cultural perspective play primary school leisure center leisure time fine motor skills gross motor skills activities boys girls non-binary sex gender choice free choice activity choice identity social Barn genusperspektiv sociokulturellt perspektiv lek lågstadieskola fritidshem fritid finmotorik grovmotorik aktiviteter pojkar flickor icke-binära kön genus val fria val aktivitetsval identitet socialt Social Sciences Samhällsvetenskap
38	Hur äventyrspedagogik tillämpas på en Reggio Emilia-inspirerad förskola : Reggio Emilia-pedagogers tankar om äventyrspedagogik / How adventure education is being applied in a Reggio Emilia-inspired preschool : Reggio Emilia educators thoughts of adventure education Pettersson, Mikael, Palm, Sebastian January 2013 (has links) Syftet med det självständiga arbetet var att undersöka hur äventyrspedagogik tillämpas i en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Genom att jämföra dessa pedagogiker kan man få syn på likheter och skillnader som motiverar tillämpningens betydelse för barns lärandeprocesser. Undersökningen fick sitt praktiska utförande i en skogsmiljö på en av förskolorna, där två förskollärare hade teoretiska kunskaper inom äventyrspedagogik och Reggio Emilia. Tio pedagoger och en förälder deltog som observatörer i äventyret. Utöver dessa deltog två studenter från förskollärarutbildningen, Stockholms universitet som också är författarna till denna undersökning. Deras observationer och intervjusvar från de två förskollärarna ingår i undersökningen. I äventyret deltog femtiofem sexåringar från fem förskolor inom enheten. Utformningen av äventyret bestod av sju stationer med diverse samarbetsövningar där utmaningarna i övningarna hade olika svårighetsgrader. Barnen skulle utmanas i och få utforska sina frågor i en spännande miljö med hela kroppen. Det framkom att resurser i form av tid för planering, föräldrar och pedagoger ute i äventyret både som observatörer och som säkerhet och trygghet krävdes. Resultatet av vår undersökning visar att tillämpningen av äventyrspedagogik med sin syn på sinnliga samspelsövningar med motoriska inslag och med naturen som stöd, berikar och kompletterar förskolors arbete med barns lärandeprocesser samt Reggio Emilias syn på barns möjligheter till utveckling och lärande. / The purpose of the independent work was to investigate the adventure pedagogy applied in a Reggio Emilia-inspired preschool. By comparing these pedagogies can catch sight of the similarities and differences that justify the application's impact on children's learning processes. The survey received a practical point in a woodland setting on one of the pre-schools, where two preschool teachers had theoretical knowledge in adventure education and Reggio Emilia. Ten teachers and a parent participated as observers in the adventure. In addition to these two students attended from preschool teacher, Stockholm University, who is also the authors of this study. Their observations and interview responses from the two preschool teachers surveyed. The adventure took fifty-six year olds from five kindergartens within the unit. The design of the adventure consisted of seven stations with various team-building exercises where the challenges of the exercises had different difficulty levels. The children were challenged to explore and get their questions in an exciting environment with your whole body. It was revealed that the resources in terms of time for planning, parents, and educators around the adventures both as observers and that safety and security was required. The results of our study show that the application of adventure education with its view of sensuous interplay exercises with motor elements and with nature that support, enrich and complement förskolors work with children's learning processes and the Reggio Emilia approach to children's opportunities to learn and develop. / <p>Sebastian Palm har efter att uppsatsen skrevs bytt efternamn till Denus.</p> Adventure Education Reggio Emilia learning processes collaborative learning experiential learning experience with all your senses suspense fantasy outdoor environment outdoor didactics movement gross motor skills Äventyrspedagogik Reggio Emilia lärandeprocesser samarbetsinlärning upplevelsebaserat lärande uppleva med alla sinnen spänning fantasi utomhusmiljö utomhusdidaktik rörelse grovmotorik

Search results