<p>Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter. Ett 50 -procentigt bortfall innebär att resultaten bygger på 31 svarande. Data bearbetas i Excel och resultaten visar större upplevd kunskap än erfarenhet. Respondenternas indexerade värde för erfarenhet och kunskap motsvarar hälften av den möjliga skalan. Resultaten visar mycket positiv attityd till kollegor som har dyslexi och tenderar att öka ju närmare arbetsrelationen är. En tredjedel har haft tidigare kontakt med kollegor som har dyslexi men inget samband finns mellan högt värde på erfarenhet och kunskap och höga attitydpoäng. Resultaten överensstämmer inte med litteraturen där interaktion och information anses viktigt för positiva attityder. Dessa positiva attityder och att så många träffat en kollega som har dyslexi överraskar, eftersom litteraturen påstår att det finns negativa attityder till funktionsnedsättning och att möten sällan sker mellan personer som har funktionsnedsättning och andra på arbetsmarknaden. Undersökningen säger inget om respondenternas handlande eller beteende i autentiska situationer.</p>

<p>Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes. Resultatet visade att de båda pedagogernas tankemönster och strategier kring utomhuspedagogiken ser likadana ut. Däremot uttryckte grundskolläraren en tydlig oro över att eleverna inte skulle nå de mål som gäller i styrdokumenten. Förskolläraren anser att Complador kan vara ett hjälpmedel för arbetslaget att nå de gemensamma målen.</p><p> </p>

<p>Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning.</p><p>För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte. Intervjuer med lärare och rektorer har hjälpt till att svara på mina funderingar.</p><p>Som nyutexaminerad lärare har man antingen två eller tre ämnen i sin utbildning, men man kan få en SO-tjänst ändå. Detta trots att rektorer till störst del verkar vilja ha lärare med ut¬bildning i alla fyra delämnen. Av de lärare som jobbar som SO-lärare på grundskolans senare år har mellan 60 och 70 % både lärarutbildning för nivån och utbildning i de ämnen de under¬visar i. Det är vanligast att man har ett traditionellt upplägg på sin undervisning, vilket medför att man är ensam lärare i klassen och att undervisningen i stort styrs av läroboken.</p><p>SO består av fyra delämnen: geografi, historia, religion och samhällskunskap. Ungefär en tredjedel av lärarna undervisar helt integrerat, ytterligare en tredjedel undervisar i ämnena helt uppdelade och återstående tredjedel har en blandning av dem. Vilken uppdelning man har speglas inte helt säkert av vilken typ av betyg man sätter. Blockbetygen kan dock vara att föredra när man jobbar integrerat då allt är sammanbakat, medan att sätta fyra betyg under¬lättar för att det är enklare att se om eleven har uppnått målen.</p>

Syftet med arbetet är tredelat. Inledningsvis är syftet att ta reda på hur SO-lärare för grund¬skolans senare år utbildas. Andra delen gäller hur rektorer resonerar kring anställningen av SO-lärare. Tredje och sista biten är att se hur lärare bedriver SO-undervisning. För att få svar på mina funderingar har jag använt mig av litteratur som bland annat studerar lärares utbildningsnivå och ämnen jämfört med vilken nivå och vilka ämnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen går till och om undervisningen är integrerad eller inte. Intervjuer med lärare och rektorer har hjälpt till att svara på mina funderingar. Som nyutexaminerad lärare har man antingen två eller tre ämnen i sin utbildning, men man kan få en SO-tjänst ändå. Detta trots att rektorer till störst del verkar vilja ha lärare med ut¬bildning i alla fyra delämnen. Av de lärare som jobbar som SO-lärare på grundskolans senare år har mellan 60 och 70 % både lärarutbildning för nivån och utbildning i de ämnen de under¬visar i. Det är vanligast att man har ett traditionellt upplägg på sin undervisning, vilket medför att man är ensam lärare i klassen och att undervisningen i stort styrs av läroboken. SO består av fyra delämnen: geografi, historia, religion och samhällskunskap. Ungefär en tredjedel av lärarna undervisar helt integrerat, ytterligare en tredjedel undervisar i ämnena helt uppdelade och återstående tredjedel har en blandning av dem. Vilken uppdelning man har speglas inte helt säkert av vilken typ av betyg man sätter. Blockbetygen kan dock vara att föredra när man jobbar integrerat då allt är sammanbakat, medan att sätta fyra betyg under¬lättar för att det är enklare att se om eleven har uppnått målen.

Attityder i samhället till personer som har funktionsnedsättning är ofta negativa. Det finns både lärarstuderande och verksamma lärare som har dyslexi, denna undersöknings syfte är att belysa lärares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. Använder enkät av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollärare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter. Ett 50 -procentigt bortfall innebär att resultaten bygger på 31 svarande. Data bearbetas i Excel och resultaten visar större upplevd kunskap än erfarenhet. Respondenternas indexerade värde för erfarenhet och kunskap motsvarar hälften av den möjliga skalan. Resultaten visar mycket positiv attityd till kollegor som har dyslexi och tenderar att öka ju närmare arbetsrelationen är. En tredjedel har haft tidigare kontakt med kollegor som har dyslexi men inget samband finns mellan högt värde på erfarenhet och kunskap och höga attitydpoäng. Resultaten överensstämmer inte med litteraturen där interaktion och information anses viktigt för positiva attityder. Dessa positiva attityder och att så många träffat en kollega som har dyslexi överraskar, eftersom litteraturen påstår att det finns negativa attityder till funktionsnedsättning och att möten sällan sker mellan personer som har funktionsnedsättning och andra på arbetsmarknaden. Undersökningen säger inget om respondenternas handlande eller beteende i autentiska situationer.

Syftet var att kartlägga hur två pedagoger med olika utbildningar och skilda skoltraditioner ser på utomhuspedagogik och om de strävar mot samma mål samt om deras tankemönster och strategier skiljer åt. I arbetet undersöktes skillnaderna mellan två skolformer ur ett konfliktperspektiv.  En förskollärare och en grundskollärare intervjuades med hjälp av dataprogrammet Complador. Detta innebar att intervjupersonerna aktivt deltog i dokumentationen av sitt eget tänkande i form av tankekartor (strateginät). Tankekartorna jämfördes. Resultatet visade att de båda pedagogernas tankemönster och strategier kring utomhuspedagogiken ser likadana ut. Däremot uttryckte grundskolläraren en tydlig oro över att eleverna inte skulle nå de mål som gäller i styrdokumenten. Förskolläraren anser att Complador kan vara ett hjälpmedel för arbetslaget att nå de gemensamma målen.

Abstract The school today has an assignment to offset traditional gender patterns as well as to create opportunities for all pupils to achieve the same good results in school regardless of sex, ethnicity and conditions. The educator’s assignment is determined by governing documents, and the educator plays a role in helping the pupil find their equal role in society. This means that the educator needs to work in a way that offsets traditional gender patterns and require approaches that would benefit equal opportunities for both boys and girls to achieve good results. The purpose of the study was, through interviews, to get an idea of how primary school teachers from a gender equal perspective perceive how they see them relate to boys and girls in their teachings. The study is based on the presumptions that the pupils have but focusing on the relationship between school achievements and equality. The study brings up concepts like gender theories, equality, the biological sexes, the history of the schools development and changes in acceptance of boys and girls and the role of the governing documents to reach acceptable achievements. The collected material was processed and analyzed using literature which addresses the concepts. The result of the study shows that the teachers approach partially was shaped by their own experiences. It also occurs that the educators to some extent lacks awareness that differences in school achievement between boys and girls could be connected from a gender perspective. The study also shows that the educators feel that they are missing needed recourses, education and tools to be able to work on issues related to equality from a school perspective.  This could be part of the reasons to why the traditional gender pattern is reproduced and that gender related differences in school achievements continues. / Sammandrag Skolan har i dag ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster samt att skapa möjligheter för alla eleverna att nå samma goda resultat i skolan oavsett kön, etnicitet eller förutsättningar. Pedagogens uppdrag vilar på styrdokumenten, där pedagogen spelar aktör i elevernas arbete med att själva skapa sig en jämställd roll i samhället. Detta innebär att pedagogen ska arbeta på ett sätt som motverkar traditionella könsmönster och kräver förhållningssätt som förutsätter att pojkar och flickor får samma möjligheter att nå goda resultat.   Syftet med studien har varit att genom samtalsintervjuer få en insyn i hur grundskollärare, utifrån ett jämställdhetsperspektiv, uppfattar att de förhåller sig till pojkar och flickor i sin undervisning. Studiens har lagts med utgångspunkt i de förutsättningar som eleverna har och med fokus på relationen mellan skolprestationer och jämställdhet.   Studien tar upp begrepp som teorier kring genus, jämställdhet, det biologiska könet, skolans historiska utvecklingar utifrån pojkar och flickors perspektiv samt styrdokumentens roll för att uppnå en godtagbar prestation. Det insamlade materialet har sedan bearbetades och analyserats utifrån litteratur som behandlar dessa begrepp.   Resultatet av studien visar att lärarnas förhållningssätt, till del, formats av den egna erfarenheten. Det framkommer även att pedagogerna delvis saknar en medvetenhet om att en skillnad i skolprestation, mellan pojkar och flickor, skulle kunna kopplas till ett könsperspektiv. Det framkom även att det ur pedagogens perspektiv saknas resurser, rätt utbildning och verktyg för att kunna arbeta med frågor kring jämställdhet utifrån ett skolperspektiv. Detta kan vara delar av skälen till att det traditionella könsmönstret reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår.

April 28th 2010 the Swedish parliament decided that the combined teacher exam will be divided into four parts. This means that the education for preschool teachers and primary school teachers will have to be separated and future teachers will have to decide before their studies what ages they want to work with. To investigate if this could affect the quality of the choice I have interviewed 5 new teachers from the combined teachers program about what ages they wanted to teach before they began to study and what ages they wanted to teach after completed studies. I did this to see whether the choice was influenced by the educations or not. It turned out that all 5 had an idea of what ages they wanted to teach in before they began the educations and only one of my interviewees changed her mind during the studies. The others felt that their choice was confirmed during the educations. It was mainly during the practical training that they received an idea of what it was like to work as a teacher. Four of them received a positive image of what it was like to work in preschool, while several of them said they got negative experiences from primary school. This could be one of the reasons why four of the five interviewees work in preschool today. The person who changed her mind changed from wanting to work in primary to wanting to work in preschool after the practical training. The interviewees chose the profession that they perceived filled their need of affection, appreciation and acknowledgement. They also thought that the profession they opted out seemed more difficult than the profession they have today. They identified themselves no more or less with any career before they began the studies and feel today that they can only identify with the profession they want, which in all except one case, is the profession they’ve got. The idea of what teachers are like changed during the studies and became more positive and reality based. All interviewees got more knowledge about teachers and their work during the studies and had a better understanding to base their decision on after completed studies.

Division med bråk är ett av de områden av skolans matematiska innehåll som både elever och lärare har svå-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lärares svårigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhållningssätt till de lösningsmetoder som används vid division med bråk. Detta, i kombination med att lärare har svårt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sådana typer av uppgifter, påverkar även lärares undervisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska högstadielärares ämneskunskaper och pedagogiska äm-neskunskaper om division med bråk. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka vanliga ämneskun-skaper och specialiserade ämneskunskaper lärare visar samt vilka pedagogiska ämneskunskaper om under-visning och pedagogiska ämneskunskaper om elever lärare visar om division med bråk. Fem matematiklärare i årskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, där de både fick beräkna uppgifter med division med bråk samt beskriva hur de själva resonerar kring sin undervisning, elevers svårigheter och in-troduktion av division med bråk. I intervjuerna framkom att lärarna generellt visade prov på både goda äm-neskunskaper och goda pedagogiska ämneskunskaper.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur grundskollärare och fritidspedagoger samarbetar. I uppsatsen kommer samarbetet mellan skola och fritidshem att belysas. Det kommer att undersökas vad som fungerar bra och vilka eventuella brister som kan finnas i samarbetet mellan grundskollärare och fritidspedagoger. För att klargöra syftet kommer det att undersökas vilka synsätt som finns i yrkeskategorierna när det gäller samarbete mellan skola och fritidshem. Vidare kommer det att undersökas hur fritidspedagoger och lärare delger varandra sina kompetenser. Undersökningens metod är kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades tre fritidspedagoger och tre grundskollärare.   Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger och grundskollärare anser att det finns ett samarbete mellan skola och fritidshem. Yrkeskategorierna samarbetar tillsammans genom att de planerar skolverksamheten tillsammans. När det gäller inställningen till ett gemensamt samarbete så är flertalet av pedagogerna positiva. Yrkeskategorierna är bra på att ta vara på varandras kompetenser då man inom arbetslaget talar om vilka kompetenser som finns inom olika områden. Resultatet visar att flertalet av yrkeskategorierna är nöjda med det samarbete som är idag men det finns även pedagoger som inte tycker att det fungerar lika bra. Undersökningen visar att samarbete är viktigt. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid krävs för att skapa och utveckla samarbetet. / The survey aims to investigate how primary teachers and leisure-pedagogues collaborate. In the paper, the cooperation between school and leisure will be elucidated. It will examine what works well and what possible defects that may exist in the cooperation between primary teachers and leisure-pedagogues. To clarify the purpose it will examine the approaches that are available in occupational categories in terms of collaboration between schools and leisure centers. Furthermore it will examine how leisure-pedagogues and teachers communicate each other their skills. The survey method is qualitative interviews.  Total sample three leisure-pedagogues and three primary school teachers. The results of the survey shows that leisure-pedagogues and primary school teachers believe that there is cooperation between schools and leisure centers. Occupation categories are collaborating together through the planning school activities together. When it comes to setting a joint collaboration is the majority of the educators positive.  Occupation categories are good at taking advantage of each other's skills when the team talks about what skills are in different areas.  The result shows that the majority of occupational categories are pleased with the cooperation that is today but there are also teachers who do not think it works as well.The survey shows that collaboration is essential. Furthermore, the results show that more common planning time required creating and developing cooperation.