Syftet är att undersöka grundskollärares uppfattning av fysisk aktivitet med elever på de teoretiska lektionerna. Enkätundersökningen genomfördes via Facebook. Efter en genomgång av respondenternas svar framkom bland annat vikten av att skolans ledning aktivt ger sitt stöd grundskollärarna när det kom till fysisk aktivitet genomförd under de teoretiska lektionerna. Grundskollärares egen fysiska aktivitet har också betydelse för hur den fysiska aktiviteten får ta plats på de teoretiska lektionerna.

Den digitala utvecklingen i samhället påverkar synen på hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Syftet med studien är att utforska grundskollärares uppfattningar om hur tekniken påverkar undervisningen i ett framtida klassrum. Studien utgår från en fenomenografisk teori om kunskapsutveckling som sen analyseras med en fenomenografisk analysmetod. Det insamlade materialet bygger på insamlade journaler från grundskollärare. I resultatet framgår det att lärarna saknar en tydlig bild av hur kunskapsutvecklingen sker i framtiden. Lärarna framställer en framtid där kontroll och teknisk kunskapsutveckling är viktigare än pedagogiska metoder. Deras undervisningsmetoder visar på ett instrumentellt sätt att undervisa. Slutsatsen är att lärarna fokuserar för mycket på de synliga problemen som den digitala utvecklingen för med sig istället för att se och lösa de bakomliggande problemen.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.

Denna studie har ett fokus på ämnet biologi och ekosystemtjänsternas del av undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur några olika läroböcker för undervisning i biologi i årskurserna 4–6 behandlar ekosystemtjänster och hur läroböckerna kan användas. Arbetet består av tre delar. Den första delen ger en översikt av de ekosystemtjänster som läroböckerna presenterar. Andra delen är en multimodal innehållsanalys på de uppslag (två intilliggande sidor) som presenterar ekosystemtjänster. Tredje delen utgår ifrån ett par intervjuer av lärare kring deras No-undervisning och ger exempel på hur läroböckerna kan användas med olika arbetssätt och kompletterande läromedel i arbetet kring ekosystemtjänster. Resultatet visar att våra kulturella ekosystemtjänster, som är en viktig del av kursplanen i biologi, är underrepresenterade i läroböckerna. Andra ekosystemtjänster som nämns i kursplanen, exempelvis fotosyntes och nedbrytning, representeras i studiens samtliga utvalda läroböcker. Resultatet visar även att      läroböckerna skiljer sig i hur ekosystemtjänsterna framställs, både skriftligt och visuellt. Studiens resultat tyder vidare på att arbetet med multimodala texter måste få ta tid för att gynna elevernas lärarande, men också att läroböckerna ger elever möjlighet att nå fram till vetenskapliga föreställningar.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser påbedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hurelever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. Ilitteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samtvad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse förelevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer avbåde lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige.Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien.I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningenoch såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande.Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömningutifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var föravancerat för eleverna. Trots det menade eleverna i intervjuerna att de ville involverasmer i bedömningssituationer och få en överblick på vad som förväntades av dem. Somhelhet kunde vi se att lärarna hade liknande åsikter kring bedömning men att dearbetade olika med det. Även majoriteten av eleverna ställde sig positiva till bedömningtrots att de involverades olika i bedömningssammanhangen. De flesta önskade även attde fick bedöma varandra och sig själva mer än vad de gjorde för tillfället. Som slutsatskunde vi se att det var de lärarna med längst erfarenhet som arbetade mer formativt. Detvar även dessa lärare som främst involverade eleverna i bedömningssituationer ochförmedlade förväntningarna vid bedömningen mer. Vi kunde även, utifrån vårt resultat,konstatera att elevernas ålder inte borde ses som något hinder för hur de involveras i sinegen lärprocess vid bedömning.

Syftet med den här undersökningen är att göra en undersökning kring grundskollärare som undervisar i samhällsorienterade ämnen från årskurs 2 till 9 och hur de resonerar kring individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och formativ bedömning samt korrelationen mellan dessa. Syftet är även att se hur dessa resonemang överensstämmer med Skollagen och för att utröna vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom området.Resultaten visar att lärarna upplever en brist på ledning från Skolverkets håll hur dessa dokument ska användas samt hur dessa är utformade. Pedagogerna upplever också att det kan behövas en statlig standardisering i dokumenten för att utöka och tydliggöra elevdokumentationen samt utveckla och förbättra de formativa funktionerna i dessa dokument. Resultaten pekar på att lärarnas attityder och uppfattningar om IUP, skriftliga omdömen och formativ bedömning stämmer väl överens med Skollagen (Utbildningsdepartementet, 2010). / The purpose of this study is to conduct a survey on primary school teachers who teach civic education from grades 2-9 and how they reason about individual development plans, written assessments and formative assessment as well as the correlation between them. The aim is also to see how these reasoning is consistent with the Education Act and to determine what development opportunities exist within the area.The results show that teachers perceive a lack of guidance from the Swedish Board of Education in terms of direction of how these documents will be used and how they are designed. The teachers also felt that a government standardization might be needed to expand and clarify student documentation, and develop and improve the formative features of these documents. The results indicate that the teachers' attitudes and perceptions of IUP, written assessments and formative assessment are in line with the Education Act (Department of Education, 2010).

AbstractEn lärare i fritidshem spenderar en stor del av sin arbetsdag i skolverksamheten. En del arbetar med ett ämne under de schemalagda skoltimmarna och en del arbetar som en resurs till en klass som de följer under dagen. Som studenter och blivande lärare i fritidshem väcks en nyfikenhet för det kommande och komplexa uppdraget och varför det ser olika ut i olika skolor. Syfte med studien har varit att granska hur fritidslärare kan arbeta i skolan med sin kompetens. Vi har även undersökt hur klasslärare och fritidslärare resonerar kring fritidslärares arbete i skolans verksamhet. Det finns ganska lite forskning kring det fritidspedagogiska fältet vilket gör pedagogiken mer eller mindre oformulerad i skrift. Det kan vara bidragande till ovissheten kring uppdraget som fritidslärare har under timmarna i skolans verksamhet. Utbildningen har ändrats genom åren vilket kan vara bidragande till de olika uppfattningar personal i fritidshem har, kring uppdraget som hör till deras yrke. Det empiriska materialet består till största delen av intervjuer med både lärare i grundskolan och lärare i fritidshem. Vi har även valt att intervjua studenter som går på olika lärarutbildningar med olika inriktningar. En student från högskolan i Malmö som läser grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem och en student från högskolan i Halmstad som läser till grundskollärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Syftet med intervjuerna har varit att försöka förstå vilken syn och förväntningar de har på det kommande samarbetet mellan grundskollärare och fritidslärare. Vi har även utfört observationer på två skolor som gav oss olika perspektiv på hur fritidslärare kan arbetar i skolans verksamheter. Det finns inga fasta riktlinjer för hur fritidslärare ska arbeta under de schemalagda skoltimmarna vilket gör att uppdraget blir otydligt. Fritidslärare kan därför ofta få rollen som resurs till en klass eller till enskilda elever. / AbstractA teacher in leisure spending a large part of their working day in school activities. Some work with a topic during the scheduled school hours and some work as a resource to a class that they follow during the day. As students and future teachers in the school center brought a curiosity for the coming and complex mission and why it looks different in different schools. Aim of the study was to examine how the time teachers work in schools with their skills. We also examined how teacher and recreational teachers reason about time teachers work in school activities. There is quite a bit of research on the leisure educational field, making education more or less unformulated in writing. There may be contributing to the uncertainty about the assignment that teachers have time during the hours of school activities. The training has changed over the years, which may be contributing to the different perceptions staff in leisure has, on assignment related to their profession.The empirical material consists largely of interviews with both teachers in primary schools and teachers in the school centers. We have also chosen to interview students who go to different teacher education programs with different orientations. A student from the University of Malmo reading because teacher education with a specialization in recreation centers and a student from the University of Halmstad reading to elementary school teachers with specialization in pre-school and primary school grades 1-3. The purpose of the interviews was to try and understand the views and expectations they have on the future cooperation between primary school teachers and leisure teacher. We have also conducted observations at two schools that gave us different perspectives on how recreational teacher can work in school activities.There are no fixed guidelines for recreational teachers to work during the scheduled school hours, which means that the mission is unclear. Leisure Teachers can often get the role as a resource to a class or to individual students.

Titel: Går ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollärares kompetensutveckling. Nivå: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie Bäckström.Utgivningsår: Våren 2014.Handledare: Anna Henningsson Yosif.Problemområde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollärare i många fall inte leder till att lärarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bättre organiserande av lärares kompetens-utveckling samt till att en förbättrad fortbildningskultur på grundskolor ska skapas. Metod: Jag har intervjuat nio personer som deltar i Matematiklyftet: rektor, handledare och sju lärare. För att ha ett bra underlag för intervjuerna har jag utgått från forskningslitteratur inom området kompetensutveckling för grundsskolärare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fem viktiga områden jag identifierat i facklitteraturen. Resultat: Min studie bekräftar att de i forskning identifierade fem viktiga områdena kollegialt lärande, rektor, extern person, organisationskultur och förväntningar är av stor betydelse för att kompetensutveckling ska bli framgångsrik. Min studie visar även att lärare, rektor och handledare upplever glädje men även frustration och oro i samband med Matematiklyftet. Min studie visar att samtliga faktorer ovan måste tas hänsyn till för att ett fungerande projekt ska ha möjlighet att leda till en utvecklad fortbildningskultur på skolan på längre sikt. / Title: Does the equation work? A study of Matematiklyftet as a model for compulsory school teachers professional development. Level: Master's Thesis in Educational Science. Author: Marie Bäckström.Release: Spring 2014.Adviser: Anna Henningsson Yosif.Problem: Research shows that professional development of compulsory school teachers in many cases does not lead to teachers increasing their professional skills and that students do not benefit from it. In my study, I want to contribute to a better organization of teachers' professional development and work for an improved training culture in compulsory schools.Method: I have interviewed nine people involved in Matematiklyftet: principal, supervisor and seven teachers. In order to have a good basis for the interviews, I based my interview guide from research literature in the area of professional development for compulsory school teachers. The empirical data have been analyzed according to five key areas I have identified in the literature.Result: My study confirms that the -in research identified- five key areas: peer learning, principal, external person, organization culture and expectations are all of great importance if professional development is to be successful. My study also shows that teachers, principal and supervisor experience joy but also frustration and anxiety associated with Matematiklyftet. My study shows that all the factors above must be taken into account if a professional development project is to lead to a developed training culture at the school in the long run.

Syftet med denna undersökning är att titta på grundskollärares 1–3 uppfattningar av matematikläxor och dess syfte och effekt i undervisningen. Denna undersökning har en fenomenografisk utgångspunkt och använder sig av både intervjuer och enkät som metod. Deltagarna är utbildade grundskolelärare som undervisar årskurserna 1–3 på lågstadiet i Sverige, totalt deltog 31 lärare i undersökningen. Alla 31 lärare deltog i enkäten och från detta urval intervjuades tre av lärarna. Resultatet visar att majoriteten av lärarna i undersökningen använder sig av matematikläxor och uppfattar att syftet med matematikläxor är att de är användbara i situationer där man vill repetera och förstärka ett lektionsinnehåll. Det visar även att lärarna uppfattar matematikläxor som något positiv med en lagom/mittemellan effekt på elever inlärning. Slutsatsen för denna undersökning är att de flesta lärarna uppfattar matematikläxor som något positivt men inte någonting som skall används som något mer än repetition för eleverna. Majoriteten anser också att man skall ha ett syfte med läxan, på grund av de många problem som medföljer användningen av läxor. Dessa problem kan bland annat vara att de påverkar eleverna på ett negativt sätt både mentalt och emotionellt och orättvisan när inte alla elever har en likvärdig möjlighet att utföra läxan och få hjälp hemifrån.

Studiens syfte var att undersöka signifikanta skillnader i arbetsrelaterad stress baserat på kön och ålder. Studien utgick från en psykologisk definition av arbetsrelaterad stress och den teoretiska bakgrunden i studien var krav, kontroll och stödmodellen. Tidigare forskning om ålders- och könsskillnader beaktades för att ytterligare fördjupa förståelsen av deras effekter på arbetsrelaterad stress. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik med en webbaserad enkätundersökning. Vid insamlingen av data användes Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ). Respondenterna bestod av N=107 legitimerade grundskollärare inom den kommunala sektorn. Av respondenterna var 63% kvinnor, med en åldersspridning från 18 till 68 år. En tvåvägs ANOVA utfördes för att analysera data från respondenterna. Resultaten visade en signifikant huvudeffekt av ålder på arbetsrelaterad stress, men ingen signifikant huvudeffekt för kön. Det identifierades en signifikant interaktionseffekt av kön och ålder, vilket indikerade att ålderns effekt på arbetsrelaterad stress varierade beroende på kön. Studiens resultat diskuterades i förhållande till tidigare forskning, där diskussionen betonade komplexiteten med att undersöka arbetsrelaterad stress.