Hållbar utveckling är ett begrepp som flitigt används i läroplanen, utan att närmare definieras. Syftet med denna studie var att ta reda på om det finns någon skillnad på förståelsen av och inställningen till begreppet hållbar utveckling mellan de två grupperna bestående av etablerade och nyexaminerade lärare. Dessa grupper valde jag att studera då jag ville se om förståelsen för begreppet skiljer sig beroende på när i tiden lärarna studerade eller om arbetserfarenheten har betydelse för förståelsen. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ intervjustudie där respondentens egna tankar om begreppet kommer fram på ett tydligt sätt. Materialet har sedan analyserats via en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om det finns återkommande teman i de inhämtade materialet. I studien framgår att miljöperspektivet i begreppet hållbar utveckling främst lyfts fram både när det kommer till förståelsen samt prioriteringen av begreppet. Det ekonomiska perspektivet i begreppet är det perspektiv som i störst grad är osynligt och då främst hos de etablerade lärarna. Lärarens egna förståelse är av stor vikt för hur undervisningen av nästkommande generation bedrivs.

Att arbeta som lärare kräver att du erhåller vissa kunskaper. Du ska ha tillräckliga ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper. Du ska även ha kunskaper om hur planering, utförande och utvärdering av undervisningen sker. Att skapa en lektionsplanering och integrera alla nödvändiga delar av en undervisning är komplext. Därför utvecklade Shulman (1987) sex processdelar undervisningen följer. Frågan är om dagens lärare använder dessa kunskaper. Syftet är därför att bidra med förståelse om vilka kunskaper lärare besitter samt hur planering av undervisning sker. Detta genom att låta lärarna planera en undervisning inom ämnet volym. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem stycken lärare. Resultatet av studien visar att alla lärarna följde processdelarna. Det var emellertid mycket som skiljde sig mellan lärarna. Forskning säger att erfarenhet, utbildning och fortbildning har betydelse för lärares planeringsförmåga. Resultatet av studien visar att detta i viss utsträckning har betydelse och att lärares förmågor är olika. Dock visar egen analys att det mer beror på att alla lärare är olika individer.

Syftet med studien var dels att undersöka 4–6-lärares användning av läromedel och barnlitteratur i engelskundervisningen, dels att ta reda på om lärarna såg några fördelar med att använda barnlitteratur i engelskundervisningen. Dessutom genomfördes denna studie för att undersöka om det finns någon koppling mellan användandet av barnlitteratur och lärares utbildning, läsvanor och språkvanor. Data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av 4–6-lärare från flera kommuner i Sverige. Resultatet visade att majoriteten av informanterna använder barnlitteratur i någon utsträckning i engelskundervisningen och ser flera fördelar med det, såsom variation i undervisningen samt ökad motivation hos eleverna. Barnlitteratur i klassrummet används mest genom högläsning och självständig läsning. Dessa arbetssätt bidrar, enligt informanterna, till ökad läsförståelse och större ordförråd. För det mesta används barnlitteratur inte enbart utan som komplement till läromedel. Det går även att se kopplingar mellan lärares läs- och språkvanor och användningen av barnlitteratur. Undersökningen är av betydelse främst för blivande grundskollärare i engelska men kan även intressera verksamma grundskollärare som vill prova att använda barnlitteratur i undervisningen.

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.

“Många bäckar små blir en administrativ å” is a bachelor thesis in sociology authored by Molly Jannerman and Lina Sjöberg. In light of the fact that Swedish schools has been subject to a series of reforms which has stimulated an increase of administrative work, this study aims to offer an insight in how elementary school teachers experience the administration and how it is dealt with.  The study takes a qualitative approach and is based on semi structured interviews with six elementary school teachers. The analytical framework of the study is made of Lipsky’s theory of street level bureaucracy, Tummer’s theory of policy alienation, Hodson’s model of workers behaviors, and parts of new institutionalism and legitimacy theory. The result indicates that the teachers’ experiences of the administrative work are complex. As well as they view it as relevant and important, they also find some of the tasks overwhelming and stressful. The administrative work is also found to be a way to create legitimacy in the teaching role; it becomes a tool to justify their decisions against the surroundings.The teachers develop strategies to deal with the administration, which tends to relate closely to how it’s experienced, and therefore includes touches of both compliance and resistance. The identified strategies are made up of simplifying of tasks, shortcuts, procrastination and avoidance, and the goals are mainly to create time for the students and make their working hours sufficient. / ”Många bäckar små blir en administrativ å” är en kandidatuppsats i sociologi författad av Molly Jannerman och Lina Sjöberg. Mot bakgrund av att den svenska skolan varit föremål för en mängd reformer som bidragit till att det administrativa arbetet i skolan ökat, är studiens syfte att ge en inblick i hur grundskollärare upplever det administrativa arbetet samt hur det i praktiken hanteras. Studien utgår från en  kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Studiens analytiska ramverk utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Tummers teori policy alienation, Hodsons typologi över organisatoriska beteendemönster samt delar av nyinstitutionell teori och legitimitetsteori. Resultaten visar att lärarnas upplevelse av administrationen är komplex, i vissa avseenden upplevs den relevant men i andra som övermäktig och som en bidragande faktor till stress. Utmärkande är att administrationen fyller en legitimitetsskapande funktion och fungerar som ett verktyg för att rättfärdiga sina beslut och sin lärarroll gentemot omgivningen. De strategier lärarna utvecklar för att hantera administrationen står i nära relation till hur den upplevs och visar således drag av både samtycke och motstånd. Strategierna som identifierats handlar om att skapa förenklingar, ta genvägar, skjuta upp och prioritera bort administrationen och används främst i syfte att skapa tid till eleverna och få arbetstiden att räcka till.

Det finns en ständigt pågående digital utveckling i Sverige och världen vilket medför ett krav på skolor och lärare att anpassa undervisningen och implementera digitala verktyg. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka digitala verktyg grundskollärare använder sig av i sin naturorienterande ämnesundervisning och vilken digital kompetens de bör ha för att kunna använda dessa. Litteraturstudien baseras på åtta olika artiklar som kommer från olika delar av världen och behandlar olika sorts urval. Det de har gemensamt är att de på något sätt undersökt det digitala genomförandet och kompetens som lärare inom naturorienterad ämnesundervisning har. Studiernas resultat visade att de digitala verktyg som används är både fysiska, såsom interaktiva whiteboardtavlor, datorer, iPads och digitala mikroskop, men även mjukvaror som anteckningsböcker och e-böcker. Resultatet visade även att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning behöver en god digital kompetens och kunskap om hur de använder digitala verktyg där Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) kan vara ett bra ramverk. Slutsatsen är att lärare överlag behöver mer digital kompetens om hur de ska kunna implementera det digitala i sin undervisning på ett givande sätt. Vi kommer ej fram till ett svar på vad för mer specifik digital kompetens lärarna behöver. Dock visar artiklarna att lärare inom naturorienterad ämnesundervisning som kan hantera det digitala på ett bra sätt och har rätt resurser skapar en bättre miljö för lärande och ett större engagemang hos eleverna.

Tidigare forskning har visat att pojkar innehar det största talutrymmet i klassrummet och att flickor tenderar att socialiseras in i rollen som ordningsskapare. Senare forskning har visat att flickor tar mer plats i klassrummet än tidigare, men fortfarande kvarstår traditionella könsmönster där pojkar tillåts dominera talutrymmet. Syften med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors talutrymme i klassrummet och lärarens roll i förhållande till detta. Studien är kvalitativ och bygger på strukturerade observationer som utförts i årskurserna 1–2 och 4 vid två skolor i Sverige. Resultatet av denna studie går i linje med det tidigare forskning påvisat som rör den rådande pojkdominansen i skolan. Pojkar tar och får mer uppmärksamhet av lärare än flickor, samt att de dominerar talutrymmet i klassrummet. Vidare visar resultatet att läraren har den största påverkan på talfördelningen i klassrummet, då de flesta händelser som observerats kan knytas till lärarens ledning och stimulans, men även till elevens eget ansvar. Dessa påverkansfaktorer på flickors talutrymme, som vi kopplat till lärarens ledning och elevens ansvar, är faktorer som vi inte har funnit i tidigare forskning.

I läroplanen för grundskolan kan utläsas att elever ska få möta och använda drama i undervisningen samt att drama ska vara ett inslag i skolans verksamhet (Skolverket, 2019, ss. 9, 262). Syftet med denna studie är att undersöka grundskollärares uppfattningar om pedagogiskt drama, samt hur de använder sig av pedagogiskt drama som metod i svenskundervisningen. Studiens undersökningsfrågor har levt under arbetets gång och funnits i åtanke under varje kapitel och avsnitt som skrivits. I uppsatsens inledning förs en argumentation kring den praktisk-estetiska kunskapen i skolan som inte värderas lika högt som den teoretiska kunskapen, vilket är ett skäl till att pragmatismen och Deweys syn på lärande används som en av de två teoretiska utgångspunkter i denna uppsats. Den andra teoretiska utgångspunkten är Sternudds teoretiska konstruktion av fyra dramapedagogiska perspektiv (Sternudd 2000). Uppsatsen är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie där insamlade data har analyserats med inspiration av fenomenografin. Resultatet presenteras såväl i diagram som i löpande text och sorteras under beskrivningskategorier i avsnittsrubriker. Det framkommer att pedagogiskt drama uppfattas som en lustfylld metod i undervisning men som kräver tid och engagemang av lärare. Denna studie visar att pedagogiskt drama främst används för att utveckla elevernas muntliga språkfärdigheter i ämnet svenska men också för att ge dem möjlighet att utveckla ett demokratiskt tänkande och för att stöda och stärka deras samarbetsförmåga.

Med hjälp av skönlitteratur har ämnet svenska möjlighet att fungera som en del av det demokratiska uppdraget i skolan för att uppfylla alla elevers rättighet att utveckla en stark språklig identitet i och genom allt lärande i skolan. Detta styrker undersökningens syfte att öka förståelsen för hur lärare i årskurs F–3 väljer högläsningsböcker, och hur de då förhåller sig till mångfald och normkritik. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer, där även bibliotekarier har intervjuats, eftersom all personal på skolan ska stödja elevernas läsutveckling vilket därmed inkluderar lärare och skolbibliotekarier. De besvarade forskningsfrågorna i undersökningen är: (1) Vilka faktorer påverkar lärares bokval? (2) Hur samarbetar lärare med andra när de gör val av högläsningsböcker och vilken stöttning kan de få i detta? (3) Arbetar lärare med att främja mångfald och normkritik i undervisningen, och i så fall hur? Resultatet visar att lärare gör både medvetna och omedvetna bokval, vilka påverkas av bokutbud och lärarens egna kunskaper. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om yttre och inre ramar för lärares bokval, läslust, bibliotekssamverkan och autentiska skildringar i barnlitteratur. Slutsatsen är att lärare behöver reflektionstid för att göra medvetna bokval, representerade av ett brett och varierat utbud. Om högläsningsböckerna innehåller bredd och variation ökar sannolikheten att alla elever får möjlighet till igenkänning och perspektivtagande, vilket är en del av arbetet för att främja mångfald och normkritik.

Digitala verktyg och digital kompetens är områden som tar mer plats i “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr 11, 2019) och kräver mer av lärarna som ska undervisa. Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen och bidra med mer kunskap kring utmaningen som lärarkåren idag kan möta kring digitaliseringen och dess utökade plats i Lgr 11 (2019). Examensarbetets teoretiska ramverk är Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som skapats av Mishra och Koehler (2009). Empirin bygger på en enkätundersökning där enkäten skickats ut till sammanlagt 74 rektorer (som ombads att skicka den till sina NO-lärare), där vi fått svar av 63 lärare, varav 58 genomförde hela enkäten. Analysen av empirin skedde genom en tematisk analys där de olika frågornas svar kodades till olika teman, men även genom en kvantitativ analys då resultatet även redovisas genom frekvenstabeller och diagram. Resultatet visar att det är en stor mängd olika digitala verktyg som används i respondenternas undervisning, både hård- och mjukvaror. Exempelvis används datorer, iPads, digitala mikroskop, Kahoot, Minecraft, Mentimeter och Quizlet. Vi anser att respondenterna till största del uppvisar en hög eller medel digital kompetens när de får bedöma sig själva utifrån vad Lgr 11 (2019) kräver. Majoriteten av lärarna (50 av 58) anser sig ha tillräcklig digital kompetens att genomföra en digitaliserad undervisning i relation till Lgr 11 (2019). De som inte anser att de har tillräcklig digital kompetens (8 av 58) skriver att de saknar den teknologiska kunskapen i själva användningen av verktygen. De efterfrågar även tydligare förklaring kring vad Lgr 11 (2019) menar.