Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.

Denna studies syfte är att undersöka lärare i fritidshem och grundskollärares upplevelser och erfarenheter kring samverkan på en skola. Studien bygger på intervjuer med fyra lärare i fritidshem och fyra grundskollärare. Studiens resultat visar att lärarna upplever att det inte finns en fungerande samverkan mellan fritidshemmet och grundskolan, men visar samtidigt att inställningen som lärarna har till samverkan i de båda verksamheterna är att det finns en stark vilja och en önskan om att förbättra detta. Undersökningens resultat visar också att på grund av brist på samverkan, finns inte möjligheten att delge och ta vara på varandras yrkeskompetenser på det sätt som lärarna själva önskar. Vidare visar resultatet att mer gemensam planeringstid och gemensamma möten krävs för att kunna skapa och utveckla en större och mer fungerande samverkan mellan varandra. / The purpose of this study is to investigate teachers´ experiences of collaboration at a school inHelsingborg. This study is analysed with the help of selected theories and based on a qualitativemethod. We have had the opportunity to interview four teachers in leisure-time centres and fourprimary school teachers. The result of the study is that teachers feel that there is no collaborationbetween the occupational categories. At the same time the study shows that the teacher’s attitudetowards collaboration is that there is a strong will and desire to improve. Due to the lack ofcollaboration, there is no opportunity to share knowledge and competence. Furthermore, theresults show that more time together are required to be able to develop a functionalcollaboration.

Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet. För att belysa samspelet används fallstudier som forskningsstrategi. I studien ingår tre F-6-skolor med förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Teoretiskt har studien en socialkonstruktionistisk utgångspunkt i betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen. Intresset riktas mot att belysa skolledares och lärares utsagor om hur de förstår varandra och varandras ord och handlingar i det vardagliga arbetet. Resultatet ger anledning att fråga vem som egentligen leder vem. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap är något som skolledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans – därav titeln Samproducerat ledarskap. Studien visar hur sociala, kulturella och politiska dimensioner i samspelet influerar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Konsekvensen blir ett ifrågasättande av den allt populärare bilden av ledaren som med stark hand förväntas styra sin organisation. En förståelse för att skolledarskapet är samproducerat, och att sociala, kulturella och politiska dimensioner har avgörande betydelser för hur det utövas medför en mer realistisk syn på skolledarskapets förutsättningar. / This thesis is concerned with aspects of school leadership. School work is characterised by its complexity, and school leadership requires the ability to deal with many different tasks at different organisational levels. At the same time as school heads and teachers are expected to respond to social expectations, they must also be able to deal with and respond to existing cultural considerations and prerequisites. The present study focuses on the formation of leadership during and as a result of the interplay between school heads and teachers in everyday educational practice. One research question concerns how this is formulated in heads’ and teachers’ statements, and how they perceive, influence and understand each other in their daily work together. Another research question highlights the importance of school contexts in the interplay between school heads and teachers. The underlying research strategy applied in order to illustrate the interplay between school heads and teachers is based on three case studies of so-called ‘F–6 schools’, i.e. three comprehensive schools including years 1–6, as well as pre-school classes, and leisure-time activities. The empirical research material consists of interviews and observations. This study takes a social constructionist point of departure, in the sense that school leadership is regarded as a social phenomenon, and focuses on creating a further understanding of this based on statements by school heads and teachers on how they understand each other and each others’ verbal communications and actions. The results give reason to the question of who is in fact leading who. The thesis clearly shows that leadership is produced and formed by school heads and teachers together – hence the title Co-Produced Leadership. The study shows how social, cultural and political dimensions in the interplay between school heads and teachers influence their actions and the formation of school leadership. This leads to a questioning of the increasingly popular image of the independent leader who is expected to govern her/his organisation with a firm hand. An understanding that school leadership is a product of intimate collaboration, and that social, cultural and political dimensions are vital in the formation of leadership, leads to a more realistic view concerning the possibilities and prerequisites of school leadership.