81 |
Specialpedagogens verktyg : samtal för att bygga relationer / Tools of the special educational needs coordinator : conversations for building relationshipsPaulsson, Gunilla, Åkerblom, Ing-Marie January 2017 (has links)
Specialpedagogen har etablerat en ny yrkesroll där det förespråkas goda relationer. Vi utgår ifrån mellanmänskliga relationer när vi vill förstå oss själva och varandra. Goda relationer utvecklas och skapas i mötet med andra. Syftet med vår studie är att belysa specialpedagogers upplevelser om hur de genom samtal som verktyg bygger relationer med förskollärare och grundskollärare och vilka förutsättningar de har för att ha samtal. Bubers dialogfilosofi har använts i den teoretiska tolkningen och som en del av definitionen av relation eftersom han ser på vad som händer i möten och samtal mellan människor. Enligt Buber (1997) innebär relation ett speciellt förhållande mellan Jag och Du. I studien genomförs en kvalitativ metod i form av djupintervjuer för att undersöka specialpedagogernas upplevelser utifrån syftet. Vi är inspirerade av en fenomenologisk ansats. En semistrukturerad intervjuguide användes i intervjuerna av sex specialpedagoger. Det vårt resultat visar är att specialpedagogerna har både lika och olika upplevelser om hur de genom samtal som verktyg bygger relationer med förskollärare och grundskollärare. Det är specialpedagogens organisering för samtal; tiden för samtal, närvaron för att kunna samarbeta med förskollärare eller grundskollärare och specialpedagogens samtalskompetens som framkommer i analysen. Vår studie bidrar med nya tankar om specialpedagogens verktyg att genom samtal bygga relationer med förskollärare eller grundskollärare och vilka förutsättningar de har för att kunna göra detta. I tidigare forskning har inte alla dessa tre delar: samtal, relationer och förutsättningar för detta, undersökts som en helhet. Vår analys och våra slutsatser visar att det finns ett behov av ett helhetsperspektiv.
|
82 |
Samverkan mellan förskolan och skolan : En studie om lågstadielärares uppfattningar om samverkan och förskollärarprofessionen / Collaboration between preschool and primary school : A study of primary school teachers´perceptions about collaboration and preschool teacher professionAndersson, Alexandra, Höög Dannberg, Tina January 2019 (has links)
The aim of the study is to increase the knowledge of primary school teacher´s perceptions of collaboration between preschool and school and the profession of preschool teacher. in order to achieve our purpose, we have contucted qualitative semi-structured group interviews. The primary school teacher´s answers were recorded, transcribed, categorized and compiled. A socio-cultural approach were used in order to notice the teacher´s negotations, meaning making and understanding of how they constructed knowledge interacting with each other. The result of the study shows various perceptions. For example, that safety and security in transitions is important for both children, guardians and theacher´s for various reasons. The result show, what promotes and what hinders collaboration between preschool and school. The primary school sees it as desirable that the preschool works whit social competences in front of teaching, which means that an ideal preschool teacher is safe, creative and creates a plesureble learning. The most important conclusion og the study is that the preschool and the school are defined as two different cultural spaces whit separate views, approaches, traditions and working methods. Insufficient transparency in each other´s proffesions, forms the basis for collusions collapses. Knowledge about this contributes to the preschool teachers given prerequisite that enable them to meet primary school teachers on a common platform.
|
83 |
Inkludering – en studie om lärares syn på och erfarenheter av klassrummets mångfaldLennström, Susanne, Lidberg-Wallström, Åsa January 2015 (has links)
The aim with this thesis was to study how primary school teachers perceive their mission in working with inclusive education. The aim was also to study their thoughts and experience of the Special education support. To conduct the inquiry twelve primary school teachers from two different communities in Sweden were asked to give their views of inclusive education. The central issues was how the primary school teachers interprets the concept of inclusion, the opportunities and obstacles they perceived and how the Special education support was formed in the work with inclusion in their schools. The result shows that the majority part of the primary teachers interprets the concept as a spatial or social inclusion. The result also shows that primary teachers are familiar with the values given by national curriculum but to perceive all students as an asset in their daily educational work the primary teachers expressed a feeling of uncertainty. The Special education support was described as compensatory where the students mainly get help to catch up, often in a small group or individually. The conclusion is that the Special education mainly works traditionally and few teachers question the approach. The word inclusion was understood differently by the primary teachers and they perceived inclusion more like an obstacle than as an opportunity. A major reason is the requirement of high effectiveness and fear of not suffice for all students. / Syftet med denna studie var att få kunskap om hur grundskollärare ser på och uppfattar sitt uppdrag att arbeta med en inkluderande skolverksamhet. Syftet var också att undersöka deras tankar kring och erfarenhet av det specialpedagogiska stödet i detta arbete. För att genomföra studien har tolv grundskollärare i årskurserna 1-6 från två olika kommuner i Sverige genom kvalitativa intervjuer fått ge sin syn på verksamheten. Intervjuerna har utgått ifrån forskningsfrågorna hur grundskollärare tolkar begreppet inkludering, vilka möjligheter och hinder lärarna kan se med ett inkluderande arbetssätt och hur lärarna ser på det specialpedagogiska stödet vid inkludering. Resultaten visar på att de flesta lärare tolkar begreppet inkludering som placeringsorienterad, en fysisk placering, och/eller individorienterad, när enskild elev behöver stöd. Våra resultat visar också på att lärare är väl förtrogna med den värdegrundstanke som genomsyrar skolans styrdokument, men när det gäller att se alla elever som en tillgång i klassrummet och möta dem där de är, beskriver de en känsla av otillräcklighet. Det specialpedagogiska stödet beskrivs som kompensatoriskt, där eleven får stöd i att hinna ikapp övriga elever, oftast enskilt eller i liten grupp utanför ordinarie undervisningslokal. Slutsatsen blir att den specialpedagogiska verksamheten främst arbetar traditionellt och få lärare förändrar det arbetssättet. Ordet inkludering uppfattas olika av lärarna och inkludering ses mer som ett hinder än som en möjlighet. En stor anledning till det är kravet på hög måluppfyllelse och rädsla för att inte räcka till för alla elever.
|
84 |
Mjölk och mjölkproduktion iNO-undervisningen : En kvalitativ undersökning om grundskollärares förhållning tilldjurets roll i den naturvetenskapliga undervisningenSelin, Leonora January 2018 (has links)
Ordspråk som “gråt inte över spilld mjölk” är ett tecken på hur mycket mjölken som livsmedel värdesätts i det svenska samhället. I den här kvalitativa studien kommer mjölkens roll i samhället sättas i relation till skolans verksamhet. Fokusgruppen är grundskollärare som undervisar i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs F-9. Utifrån kritisk djurteori analyseras upprätthållandet av maktrelationen mellan människan och djuret genom att undersöka via internetbaserad enkät hur lärare förhåller sig till mjölk och mjölkproduktion i undervisningen för de naturvetenskapliga ämnena.Det sammanställda resultatet visar att människans uppfattning om “mjölk och mjölkproduktion” i undervisningen påverkas av deras syn på kunskap och etikens relevans i undervisningen. Skolan är en institution som påverkas av samhällets gemensamma värderingar. Det finns yttre påverkan såsom ekonomisk stöd från politiker och läromedel från industrier som gynnas av att framställa mjölkens fördelar, vilket skapar förutsättningar och strukturer till att acceptera ett rådande maktförhållande som finns mellan människan och djuret. Lärare som inte har kunskap om mjölkproduktionens alla delar eller kan förhålla sig till etiska perspektiv (som ser på djuret som en individ snarare än objekt) finner oftast inga möjligheter till att ifrågasätta det som framställs på reklam eller mjölkindustrins informationsblad. De djur som representeras på reklam för att marknadsföra mjölkprodukter är oftast en idealisk bild av produktionsprocessen vilket skapar en illusion av att det inte finns något att problematisera. Grundskollärare finner därmed att det inte finns tid eller relevant koppling till kursplanens centrala innehåll i läroplanen för att mjölken ska kunna beröras i undervisningen. Studien kommer däremot fram till förslag på hur lärare kan använda djuretik som ett förhållningssätt i klassrummet för att t.ex. lyfta olika perspektiv och träna på att argumentera för sina personliga ställningstaganden.Den här studien belyser endast en liten del av hur skolans verksamhet bidrar till upprätthållandet av ett maktförhållande mellan människan och djuret. Studien visar även att skolan har potential att bidra med ifrågasättandet av samhällsordningen som legitimerar djurets position i mjölkproduktionssystemet och kan väcka diskussioner ur ett miljö-, hälso- och etisk perspektiv. Däremot krävs det att man har kunskap om, intresse för och viljan att våga ifrågasätta normer som är djupt integrerade i den svenska kulturen. Det krävs fler studier som undersöker sambandet mellan skolans förhållningssätt till djur och hur djur representeras i naturvetenskapliga ämnenas undervisningsinnehåll.
|
85 |
Bedömning av naturvetenskapliga kunskaper genom ett undersökande arbetssätt : En enkätstudie om lärares bedömningspraktik vid arbete genom konceptet NTA / Assessment of scientific knowledge using an inquiry-oriented teaching approach : A survey study of teachers’ experience of assessing scientific knowledge through the NTA conceptKvick, Lina, Kjellstrand, Molly January 2020 (has links)
Konceptet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) bygger på ett undersökande arbetssätt, vilket förespråkas för att väcka elevers intresse för NO ämnena. För att säkerställa lärande behöver elevers kunskaper bedömas, vilket tidigare forskning påvisar som problematiskt. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring lärares bedömningspraktik gällande elevers naturvetenskapliga kunskaper då undervisningen utgår från ett undersökande arbetssätt genom NTA-konceptet. Hur upplever lärare bedömning genom NTA? Vilka faktorer upplever lärare som viktiga för att bedöma elevers kunskaper vid undersökande arbete genom NTA? Hur förhåller det sig mellan olika lärarkategorier gällande hur bedömningen upplevs? För att få svar på detta har vi i denna studie använt oss av enkät som metod. Totalt samlades 104 digitala enkätsvar in ifrån lärare runt om i landet.Resultatet visar att majoriteten av lärarna upplever bedömningen som övervägande lätt, men trots detta uppger de att de saknar en rad olika faktorer för att göra en god bedömning. Vilka faktorer lärarna anser vara viktiga för att göra en god bedömning och vilka de saknar har genom studien kunnat utläsas och ställas mot varandra. Lärare med få yrkesverksamma år fokuserar huvudsakligen på de praktiska aspekterna i klassrummet medan lärare med fler yrkesverksamma år tenderar att fokusera på bedömningsaspekterna. Vidare är den rekommendation vi vill ge till verksamheten, att inte undervärdera bedömningens betydelse för att säkerställa att undervisning och lärandemål harmonierar samt att NTA inte reduceras till att elever skapar intresse för görandet framför ämnesinnehållet. / The concept Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) is an inquiry-oriented teaching approach, which is advocated as means to increase curiosity among pupils. To assure the pupils’ knowledge, their progress needs to be evaluated and assessed. Previous research has shown this to be problematic, depending on how inquiry is approached in teaching. The aim of our study was to investigate how compulsory school teachers that use NTA practice the assessment of pupils’ scientific knowledge. How do the teachers experience assessment through NTA? What factors do the teachers perceive as important when assessing the pupils’ knowledge through NTA? How do different teacher categories experience the assessment? A survey was used to answer these questions. In total, 104 digital questionnaires were collected from teachers around the country. The results reveal that the majority of teachers experience the assessment of the pupils as mostly easy, but they, however, express that factors are missing that could improve their assessment. Factors that the teachers view as important or are missing are then compared with each other in the study. The findings show that less experienced teachers mainly focus on practical aspects in the classroom, while more experienced teachers tend to focus on aspects of assessment. We recommend practitioners not to underestimate the importance of assessment to assure the alignment between learning experience and learning goals, and that the use of NTA should not be reduced to just a doing science approach to attract interest, at the expense of the learning of scientific content.
|
86 |
Svårigheter och utmaningar med problemuppgifter med text för elever med svenska som andraspråkShabbir, Sana January 2020 (has links)
Sammanfattning Idag finns det i de flesta skolor i Sverige elever med svenska som andraspråk. Matematik är ett av kärnämnena i skolan och kräver att eleverna behärskar det svenska språket för att kunna lösa problemuppgifter som innehåller text. Det är därför intressant att undersöka hur grundskolelärare i årskurs 1-3 arbetar med problemuppgifter med text med elever som har svenska som andraspråk. Frågeställningen som studien utgår ifrån är hur arbetar lärare med elever som har svenska som andraspråk med problemuppgifter som innehåller text. Vilka svårigheter och utmaningar beskriver lärare att de har om arbete med elever med svenska som andraspråk vid undervisning av problemuppgifter med text. Data inhämtades genom fyra semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med legitimerade grundskolelärare i årskurs 1-3 som hade många andraspråkselever i sina klasser. En tematisk analysmetod tillämpades för databearbetningen. Studiens resultat visar att språket har stor betydelsen för att kunna lösa problemuppgifter med text. Elever med brister i svenska språket kan därför uppleva svårigheter med att kunna läsa texten och avkoda dess mening. Slutsatsen av studiens resultat är att det är utmanande för lärare att undervisa elever som har ett annat modersmål än svenska i problemuppgifter som innehåller text. Men om eleverna bland annat ges tydliga instruktionerna, får texten uppläst högt för sig och får olika begrepp och svåra ord förklarade underlättas arbetet för elever med svenska som andraspråk. Modersmålslärare, bilder som stöd till texten, olika laborativa och konkreta material samt digitala verktyg kan lärare också använda till hjälp för att underlätta arbetet med problemuppgifter med text.
|
87 |
Utformandet av det särskilda stödet för barn och elever med språkstörning : en jämförelse mellan förskolans och grundskolans olika professioner i dess organisationsledBauch, Janet, Karlsson, Marianne January 2020 (has links)
Språkstörning är en relativt okänd funktionsnedsättning som kan medföra stora konsekvenser för barn/elever både socialt och i inlärningssituationer. För att motverka dessa konsekvenser är det av stort vikt att barn och elever får bäst möjliga stöd i förskolan och skolan. Studiens syfte var att genom intervjuer med rektorer, specialpedagoger, förskollärare och grundskollärare undersöka hur det särskilda stödet för barn/elever med språkstörning utformas i förskolan och grundskolan. Specifikt undersöktes organiserandet, genomförandet, kompetensen, förutsättningarna och samverkan kring det särskilda stödet. Läroplansteorin användes för att analysera hur yrkesgrupperna tolkar och realiserar styrdokumenten om det särskilda stödet. Studiens resultat visade att det saknas kompetens angående språkstörning i samtliga organisationsled både i förskolan och grundskolan och att det behövs ett samarbete mellan de olika yrkesgrupper samt andra spetskompetenser för att kunna realisera stödet. Resultaten visade också på gemensamma uppfattningar om att resurser i form av tid, kompetens och utbildad personal saknas. I studien framkom att specialpedagogisk kompetens är av vikt för att kunna organisera och i förlängningen genomföra det särskilda stödet. Resultaten visade även på skillnader mellan grundskolan och förskolan i hur de realiserar det särskilda stödet. Det framkom vilken syn förskolan och grundskolan har på specialpedagogens roll som en stödfunktion i arbetet med att utforma en tillgänglig lärmiljö eller individuella insatser. Studien visade också på att specialpedagogens kompeten behövs vid kartläggningarna av barn/elever med språkstörning både i förskolan och i grundskolan och att ansvariga rektorer ansåg att deras uppgift var att organisera detta.
|
88 |
Pedagogiska ämneskunskaper om proportionella samband / Pedagogical Content Knowledge about Proportional RelationshipsBogren, Gustav January 2022 (has links)
Forskning om de särskilda matematikkunskaper som lärare behöver för att undervisa om proportionella samband är begränsad. Därav är syftet med denna studie att bidra med insikter om pedagogiska ämneskunskaper inom proportionella samband. Det görs med utgångspunkt i två frågeställningar, som utgår från två kategorier av pedagogiska ämneskunskaper i matematik som Ball et al. (2008) beskrivit: (1) Vilka kunskaper om proportionalitet och elever visar lärare? (2) Vilka kunskaper om proportionalitet och undervisning visar lärare? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som arbetar i grundskolan och undervisar i matematik. Resultatet visar på flera exempel på vad som är kunskap inom de båda kategorierna. Bland annat beskrivs olika representationsformer och hur de kan användas för progression av undervisning som exempel på kunskaper om proportionalitet och undervisning. Sådana kunskaper är av stor betydelse att lärare besitter eftersom förståelse för proportionella samband framhålls som viktigt inom flera områden i matematiken. / Research about the special kind of mathematical knowledge that teachers need to teach proportional relationships is limited. Therefore, the aim of this study is to contribute with insights into pedagogical content knowledge about proportionality. To study this, two questions were posed: (1) What can knowledge of proportionality and students be? (2) What can knowledge of proportionality and teaching be? The two questions are based on two different categories of pedagogical content knowledge in mathematics that Ball et al. (2008) have described. This study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work with students in the ages of 10-13 and teaches mathematics. The result of the study shows several examples of pedagogical content knowledge in both categories that has been studied. For example, different representations and how they can be used to progress the teaching are described as examples of knowledge of proportionality and teaching. It is of great importance that teachers possess such knowledge considering understanding of proportional relationships has been described as a key to many areas of mathematics.
|
89 |
Samverkan som en förutsättning : En studie om skolan och fritidshemmets samverkansuppdrag och dess betydelse för att bedriva undervisning / The Possibilities of collaboration : A study on the Swedish school and Leisure-time Center´s collaborative assignment and its importance for educationAringskog, Tim, Hedlund, Mathilda January 2022 (has links)
Grunden till samverkan mellan grundskolan och fritidshemmets verksamheter består avriktlinjer i förhållande till samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterandeuppdrag gentemot skolan (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att utforska hursamverkansuppdraget påverkar förutsättningarna för att bedriva undervisning i skolaoch fritidshem, samt undersöks fritidslärares och klasslärares perspektiv påsamverkansuppdraget. Utifrån detta syfte utformades en enkätstudie med öppna ochslutna frågor. De respondenter som söktes var verksamma lärare inom F-3 ochfritidshemmets verksamheter. Enkätstudien gjordes tillgänglig online och enkätenskickades med ett informationsbrev till 30 rektorer i olika kommuner samt på grund avlågt deltagarantal även i en Facebook-grupp. Enkäten möjliggjorde en inblick i hursamverkan ser ut i respondenternas verksamheter samt hur den skulle kunna förbättrasutifrån respondenternas perspektiv. Resultatet från de slutna frågorna i studien påvisaratt samverkan mellan lärare inom F-3 och fritidshemmets verksamheter gynnar samtmöjliggör undervisningen i skolan och i fritidshemmet. Resultat från de öppna frågornaindikerar också att samverkan mellan verksamheterna sker mestadels från fritidslärarnassida vilka påpekar hur en ensidig samverkan negativt kan påverka undervisningen ideras verksamhet. En röd tråd mellan verksamheterna och att arbetet från skolanslektioner fortsätter in på fritids menar dock både lärare inom F-3 och fritidshemmetsverksamhet kan gynna undervisningen. Utifrån ramfaktorteori samt styrdokument såkunde även andra faktorer som möjligtvis förbättrar eller försämrar grund- ochfritidslärarnas samverkan samt undervisning undersökas.
|
90 |
Digitala verktyg i ämnet svenska : En kvalitativ intervjustudie om hur digitala verktyg kan uppfattas och användas av F–3-lärare / Digital tools in the subject of Swedish : A qualitative interview study of how digital tools can be perceived and used by primary school teachersThorsen, Jennifer, Nilson, Malin January 2024 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskollärare i lågstadiet arbetar med digitala verktyg i svenskundervisningen. Studien undersökte vilka uppfattningar som finns kring digitala verktyg samt vilka möjligheter och utmaningar lågstadielärare anser sig möta samt vilket stöd de får för att implementera digitala verktyg. Metoden som användes för att samla in data till denna undersökning är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, totalt intervjuades nio lärare. Resultatet av denna studie visar att lärare använder digitala verktyg dagligen för att underlätta sin och elevernas skolvardag. I svenskundervisningen använder lärarna främst de digitala verktygen för att förstärka sitt undervisningsinnehåll medan eleverna oftast får använda dem samband med skrivinlärning. Resultatet visar också att det finns flera möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i svenskundervisningen. De digitala verktygen erbjuder lärare fler metoder för att individanpassa sitt undervisningsinnehåll och därmed tillgodose elevernas behov. En av de främsta utmaningarna handlar om avsaknad av kompetensutveckling inom digitala verktyg för lågstadielärare. / The purpose of this study is to investigate how teachers in elementary school work with digital tools in Swedish teaching. The study investigated what perceptions exist around digital tools, what opportunities and challenges elementary school teachers believe they face in addition to what kind of support they receive in order to implement digital tools into their teaching. The method used to collect data for this survey is qualitative semi-structured interviews and a total of nine teachers were interviewed. The results of this study show that teachers use digital tools on a daily basis to facilitate their and their students' school days. In Swedish teaching, the teachers mainly use the digital tools to reinforce their teaching content whilst the students usually use them in writing activities. The results also show that there are several opportunities and challenges with digital tools in the teaching of Swedish. The digital tools offer teachers more methods to individually adapt their teaching content and thereby meet the students' needs. One of the main challenges concerns the lack of chances for teachers to further develop their skills in digital tools.
|
Page generated in 0.0646 seconds