No description available.

Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av betygskriterierna. Till grund för resultaten har 31 enkäter och 6 intervjuer analyserats, varav intervjuerna är fördelade på tre skolor. Resultaten visar på att ett betygskriterium för betyget VG, där eleven skall ge exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden, värderas lägst när det gäller vilken vikt VG-kriterierna har för det betyget. Även ett sådant finns bland MVG-kriterierna där detta kriterium ställer mål på att eleven skall reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv. Detta beror, enligt lärarna själva, på att de slarvar med att ta upp dessa och de anser även att läroböckerna och nationella provet är dåliga på att ta upp dessa kriterier. Informanterna vill gärna ha hjälp men hur man vill ha denna hjälp skiljer sig åt mellan lärarna. Många säger sig redan ha fått hjälp via de nationella provens rättningsanvisningar medan andra vill få hjälp i form av en fysisk person som ger föreläsningar och som kan svara på frågor.

This study has its purpose in examining teachers' perception about digital tools and their competence development in using the tools in their teaching. The method for collecting data about this chosen subject has been by using both quantitative and qualitative methods in forms of surveys and interviews. The teachers in this study are all in elementary school. The main questions in this study have been formed in regards to how teachers view their competence in/about digital tools corresponds to which competence they consider themselves needed, and also which difficulties they see in using digital tools based on their digital competence. The results from the study have been analyzed based on the socio-cultural perspective. The main terms used in the analysis are tools, artefact and mediation in order to interpret the result. The result of the study shows that the majority of the teachers witness that they lack enough digital competence to use digital tools. Several teachers share that they constantly have to ask for help from other teachers. Many teachers also wish to gain more competence in digital tools so they can learn how to use them and also be able to handle any problems that might occur by themselves. Furthermore the results show that every teacher who participated in the study is positive about the use of digital tools in their teaching. Both when used in the classroom and as a planning tool. In conclusion the study shows that teachers wish to get more digital competence in order to more easily and in a more efficient way use digital tools in their teaching.

Syftet med denna studie är att analysera hur grundskollärare diskursivt konstrueras i relation till kön, klass och plats i platsannonser riktade mot glest befolkade kommuner. Urvalet av platsannonser som utgjort datamaterialet är 74 platsannonser som insamlats mellan den 27 mars 2023 till den 26 april 2023 från Arbetsförmedlingens digitala platsbank. Genom Faircloughs tre-stegs diskursiva analys (beskrivande, processande och förklarande) har tre olika konstruktioner av grundskollärare identifierats i datamaterialet. Den första konstruktionen är den relationella läraren vars betoning på relationella egenskaper innefattas både i fråga om arbetsplatsen och i den aktuella kommunen. Den andra konstruktionen är den legitimerade läraren som skapas genom att samtliga platsannonser kräver att den arbetssökande ska ha en lärarlegitimation. Den tredje läraren är den friluftslivs intresserade läraren som skapas genom platsannonsernas presentation av kommunen och arbetsgivaren som en attraktiv hemort och arbetsgivare. Sammantaget bidrar denna uppsats med kunskap om vilka lärare som konstrueras diskursivt i platsannonser i Norrbottens län och hur samtliga konstruktioner förstås intersektionellt utifrån genus, klass och plats. Ytterligare kunskap som uppsatsen bidrar med är hur den lokala sociala kontexten inte utgör den primära påverkande faktorn i hur grundskolläraren diskursivt konstrueras i Norrbottens län. / <p>2023-06-01</p>

En systematisk litteraturstudie har genomförts av forskning om de utmaningar grundskollärare ställs inför när de ska undervisa i naturorienterande ämnen (NO) och hur dessa utmaningar relaterar till lärarens kunskaper och förmågor. För att kunna analysera detta har teorin om pedagogisk ämneskunskap använts, på engelska Pedagogical Content Knowledge (PCK). Studien visar att PCK hos lärare i grundskolan, när det gäller undervisning av NO, generellt är låg och kan ses som en förklaring till att lärare upplever utmaningar med att undervisa i NO. För att öka lärarnas pedagogiska ämneskunskap (PCK) föreslår litteraturen bland annat införande av ett undersökande arbetssätt.

<p>Matematik</p>

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning grundskollärare respektive fritidslärare har om fritidslärares kompetens. Studien syftade också till att undersöka hur grundskollärare respektive fritidslärare uppfattar vilket fritidslärares uppdrag är och hur deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Studien var kvalitativ och genomfördes i två olika fokusgrupper bestående av tre fritidslärare respektive fyra grundskollärare. Data analyserades och kategoriserades genom färgkodning med utgångspunkt i studiens syfte. Resultatet visade att fritidslärares kompetens innefattar mestadels praktiskt och socialt arbete och att den på olika sätt tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Deltagarna menade även att fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen är svårt att precisera i primära uppgifter utan handlar till största delen om att komplettera grundskollärare. Vilket fritidslärares uppdrag egentligen är sågs däremot som svårtolkat vilket dels kunde bero på att det sällan diskuteras, dels att fritidslärare själva är osäkra. I resultatet framgick även olika faktorer som påverkar fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen samt förslag på hur deras kompetens bättre skulle kunna tillvaratas.

<p>Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.</p>

<p>I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. </p><p>Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. </p><p>De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.</p>

<p>Abstract</p><p>In this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls.</p><p>The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves.</p><p>The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology.</p><p>One of the schools has a film project. They also learn the children how to use computers and cameras.The compulsory schools take the children to workplaces, where they can see how technology can be used , in the everyday existence.</p><p>I have studied the workplans for the schools,and found out that there are none,or just a few objectives inscribed,in the compulsory school.The preschools however have their own plans how to reach the objectives in technology.</p><p>From the teachers point of view,all of them think it is important to include technology, in early ages. The children will increase the desire to investigate und understand.</p><p>There is no lack of creative material such as paper,bottles,beads and glue. In constructions and experiments, they use material from the activity or the nature.</p><p>Half of the pedagogues keep their attitude toward boys and girls actively in mind.They are also positive to teach and conduct technology. Insufficient amount of time and resources in order to develop the technology,is however a problem in the compulsory school.</p><p>Keywords: technology, compulsory school, preschool, preschool teachers, compulsory school teachers, local work plan, technology education, genus.</p>