I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder. Däremot arbetar de inte i enlighet med vad litteraturteoretiker uttrycker om skönlitterär läsning. Elevernas enkätsvar visar att deras uppfattning inte alltid överensstämmer med vad lärarna berättat under intervjuerna. Trots att lärarna använder sig av skönlitteratur i undervisningen önskar majoriteten av eleverna ändå mer av detta.

Abstract In this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls. The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves. The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology. One of the schools has a film project. They also learn the children how to use computers and cameras.The compulsory schools take the children to workplaces, where they can see how technology can be used , in the everyday existence. I have studied the workplans for the schools,and found out that there are none,or just a few objectives inscribed,in the compulsory school.The preschools however have their own plans how to reach the objectives in technology. From the teachers point of view,all of them think it is important to include technology, in early ages. The children will increase the desire to investigate und understand. There is no lack of creative material such as paper,bottles,beads and glue. In constructions and experiments, they use material from the activity or the nature. Half of the pedagogues keep their attitude toward boys and girls actively in mind.They are also positive to teach and conduct technology. Insufficient amount of time and resources in order to develop the technology,is however a problem in the compulsory school. Keywords: technology, compulsory school, preschool, preschool teachers, compulsory school teachers, local work plan, technology education, genus.

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor. För de yngre eleverna är läxans funktion att skapa vanor och självreglering. Litteraturstudien belyser viktiga beståndsdelar till skapandet av lustfyllda och meningsfulla uppgifter, och med rätt kunskap hos lärare och vårdnadshavare kan läxan berika eleven. Interaktiva läxor har visat sig ge eleven större akademiska framgångar, särskilt i multietniska klasser. Genom elevens erfarenheter från familj och omgivning utvecklas eleven att kunna fokusera på det väsentliga i olika sammanhang, så som förmågan att kunna förmedla erfarenheter i tal och skrift. Det fordras mer omfattande forskning på nationell nivå, som är knuten till aktuell läroplan. Vidare behövs fler internationella opartiska studier som problematiserar alla läxans ansikten.

I takt med samhällets utveckling och människans alltmer stillasittande vardag har motivation visat sig ha stor betydelse för huruvida människan engagerar sig inom fysisk aktivitet eller inte. Denna studies syfte har varit att undersöka idrottslärares syn och uppfattning gällande motivation och dess betydelse. De frågeställningar studien utgått från är följande:- Hur definierar idrottslärare förmågan att kunna motivera?- Vilka egenskaper anser idrottslärare är viktiga för att kunna motivera?- Vilka metoder/verktyg använder sig idrottslärare av i arbetet med att motivera elever till fysisk aktivitet?Studien har utförts genom en kvalitativ ansats där metoden var halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av fyra idrottslärare verksamma inom grundskolans senare år. Lärarna arbetar i Uppsala med omnejd och har varierande erfarenhet med minst två år inom yrket.Resultatet visar att lärarna har svårt att definiera begreppet motivation. Däremot kan samtliga lärare förklara förmågan att kunna motivera. Gällande egenskaper upplevs förmåga att kommunicera, att vara en förebild/bra ledare, kunna avdramatisera, skapa relationer och miljön som viktiga kvaliteter i motivationsarbetet. Som verktyg i arbetet att motivera eleverna till fysisk aktivitet nämns individanpassning, kommunikation samt valmöjligheter.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan uppfattar samverkan med varandra i undervisningen. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsverktyg. I analysen användes Kvale & Brinkmanns teori om kodning. I studien intervjuades sex lärare på tre olika skolor, varav tre lärare i fritidshem och tre lärare i den obligatoriska skolan. Resultatet visade att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska undervisningen beskriver att de har olika sätt att organisera och planera undervisningen. Båda yrkeskategorierna var överens om att gemensam tid för planering är en avgörande faktor för att bedriva en god samverkan. Däremot visade resultatet att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan inte helt är överens om hur undervisningen bör vara organiserad. Det är vanligt att lärarna vill ha hela huvudansvaret för undervisningen i den obligatoriska skolan, samtidigt som fritidshemslärarna används som resurspersonal. Fritidslärare ville istället se en växling mellan vem som har ansvaret för klassen och vem som sitter i mindre grupper. Det hinder båda lärarkategorierna var överens om är att planeringstiden för deras samverkan inte är tillräcklig. Fritidshemslärarna såg även ett hinder i att samverkan allt för ofta sker på den obligatoriska skolans villkor, och att fritidsverksamheten får för lite tillbaka av lärarna. De möjligheter båda yrkeskategorierna såg var utnyttjandet av varandras kompetenser och att de kan gynna elevernas lärande genom att integrera verksamheterna och på så sätt kunna se på elevernas skoldag som en helhet.

En förutsättning för att en elev ska lära sig är att eleven känner motivation till lärandet. Successivt med att barn och elever blir äldre börjar intresset och motivationen för skolan försvinna. Matematik är ett av grundskolans kärnämnen. Elever har och kommer alltid att ha olika inställningar till detta ämne. Lågpresterande elever har generellt sämre inställning och motivation till matematikämnet. Studien syftar till att undersöka vilka metoder lärare uppger sig använda i sin matematikundervisning för att motivera lågpresterande mellanstadieelever. Vi undersöker hur dessa metoder kan karaktäriseras utifrån Self Determination Theory ́s begrepp yttre- och inre motivation. För att besvara studiens forskningsfrågor har sju verksamma och behöriga matematiklärare på mellanstadiet från tre olika skolor inom en kommun i norra Sverige intervjuats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De resultat som undersökningen visar på är bland annat en rad olika metoder som används i matematikundervisningen för att motivera de lågpresterande eleverna. Vidare visar undersökningen vilken typ av yttre- eller inre motivation dessa olika metoder kan frambringa hos lågpresterande elever.

Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Syftet med studien är att utifrån ramfaktorteorin undersöka grundskollärare arbetssituation och granska vilka faktorer lärarna prioriterar på deras arbetsplatser. Studien utgår från två forskningsfrågor: 1) Vilka ramfaktorer upplever grundskollärarna som viktigast på sin arbetsplats? 2) Hur ser grundskollärararna på sin arbetssituation utifrån ett fokus på ramfaktorer?  Teorins används som ett analysverktyg för att identifiera ramfaktorer som har effekt på grundskollärares arbetsplatser och arbetssituation. Resultatet grundas på en kvantitativ enkätundersökning, där enkäten skickades ut i Facebook-grupper med främst verksamma grundskollärare (F-6) som målgrupp. Studiens resultat visade att grundskollärare generellt sett har en positiv inställning till sin arbetssituation men att vissa ramfaktorer kan möjliggöra eller begränsa på delar av deras arbetsvardag i större utsträckning. Utifrån resultatet framkom det att en av de faktorer som har störst inverkan på grundskollärarnas arbetsplatser och arbetssituation är tidsramar då de begränsar grundskollärarnas arbets- och planeringstid. Vidare framkom det att de organisatoriska ramar har en positiv inverkan då kollegor och rektor/rektorer upplevs som viktiga på deras arbetsplatser.