Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter. Våra resultat visar att lärarna var relativt tillfredställda med lärandeprocessen som är skriven i Lgr 11. Lärarna upplevde dock att de saknar möjligheter att skapa lärande för varje elev på grund av all den dokumentation som de måste hinna med.

Syftet med föreliggande uppsats är att skapa en större förståelse för hur lärare uppfattar förmåga att resonera och kommunicera med fokus på algebra. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomfördes åtta fokusgruppintervjuer med 22 grundskollärare. Resultatet formuleras i fyra kategorier uppfattningar av resonemang (Resonemang som motivering och argument, Resonemang som ett jämförande, Resonemang genom olika typer av uppgifter och Resonemang kommuniceras), två av kommunikation (Att kommunicera med representationsformer och Mottagare och sändare i kommunikationen) samt fem om vad som påverkar undervisning som ger möjlighet till resonemang och kommunikation (Ett gott klassrumsklimat, Klassrumsorganisationen, Styrande läromedel, Att utgå ifrån elevernas kunskap samt Relationen mellan resonera och kommunicera). De olika aspekterna i uppfattningarna analyseras i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och Analysguide för identifiering av resonemang och kommunikation (Säfström, 2013). Slutsatser är att uppfattningarna uttrycker skilda möjligheter att utifrån utmanande uppgifter, gemensamt konstruera och värdera resonemang som underbyggs av relevanta matematiska kunskaper samt kommunicera med algebraiska uttryck och gemensamt konstruera mening av det algebraiska innehållet. Det som påverkar uppfattas vara tillräckligt med tid, att mål är tydliga som i sin tur skapar ett tillåtande klassrumsklimat och att lärare kan uttrycka vad som särskiljer förmåga att resonera och kommunicera.

Syftet med denna undersökning var att studera ifall det fanns någon skillnad i stressnivå mellan lärare i olika undervisningsämnen. Tidigare forskning visar att lärare i olika ämnen lägger ner olika mycket tid i undervisningsprocessen (planering, undervisning, dokumentation och bedömning/återkoppling). De lärare som undervisar i praktiska ämnen lägger ner 4% mindre tid på undervisningsprocessen i jämförelse med ämneskategori 5 (kategoriöverskridande ämneskombinationer). Studien involverar 139 grundskolelärare från södra Sverige som fick besvara frågeformuläret. Resultatet i studien visar på att det inte finns någon signifikant skillnad i stressnivå hos lärare beroende på undervisningsämne. Slutsatsen är således att ingen hänsyn behöver tas till undervisningsämne för att minska stressnivåerna inom skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärarna erfar arbetet med konflikter samt konflikthantering vid undervisningssituationer. Poängteras bör att konflikterna nödvändigtvis inte behöver starta i en undervisningssituation, utan även kan påbörjas under rast eller utanför skolan.  Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sju stycken grundskollärare från tre olika skolor som för tillfället undervisar i årskurs ett till fem. Studien utgick från fyra frågeställningar som formulerades utifrån studiens syfte: vad definierar grundskollärare som en konflikt, vilka utmaningar upplever grundskollärarna i arbetet med konflikthantering i undervisningssituationer, vilka konflikthanteringsstrategier beskriver grundskollärarna att de använder sig av i den pedagogiska verksamheten ocharbetar grundskollärarna med konflikthantering med eleverna och sådana fall på vilket sätt. Den empiriska data sammanställdes genom en tematisk analysmodell för att upptäcka lämpliga teman för studien. Därefter sammanställdes empirin i relation till studiens teoretiska utgångspunkter Cohens konfliktpyramid och konflikthanteringsstrategier enligt Maltén.   Vidare visar resultaten att samtliga lärare definierar begreppet konflikt på ett liknande sätt även då formuleringarna skiljer sig åt. Samtidigt uttrycker lärarna att konflikter är vanligt förekommande i skolan men understryker att lärande kan ske om eleverna vägleds i hur eleverna bör hantera konflikter. Däremot urskiljer lärarna olika aspekter av utmaningar som de finner i samband med konflikter i undervisningssituationer. Slutligen poängterar lärarna att de på olika tillvägagångsätt arbetar mot Lgr11 för att ge eleverna de konflikthanteringsverktyg som krävs för att hantera konflikter på egen hand.

Syftet med min studie är att få kunskap om hur grundskollärare i årskurs 1 – 3 undervisar i taluppfattning genom olika strategier i matematik. Resultat av nationella prov och sammanställningar från skolverket samt tidigare forskning visar att elever inte besitter de kunskaper som krävs för en god taluppfattning. Tidigare forskning visar att en god taluppfattning är väsentligt för elevernas utveckling i matematik och elevernas fortsatta skolgång, därför är det intressant att i denna studie få en inblick i vilka kommunikativa strategier och arbetssätt grundskollärare använder sig av i sin undervisning kring taluppfattning när det kommer till introduktion, vilka exempel och modeller som används, undervisning i helklass och frågeteknik. / <p>Matematik</p>

<p>Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka matematiklärares användning av betygskriterierna och hur denna användning påverkar betygsättningen vid ett VG- eller MVG-betyg. Syftet var även att undersöka om lärarna upplevde att de ville ha eller behövde hjälp med att använda sig av kriterierna och hur de önskar att detta skulle gå till. För att undersöka detta användes digitala enkäter, där användningen av betygskriterierna undersöktes. Dessa skickades ut till matematiklärare i grundskolans senare år i Sverige. Även intervju användes som metod när det undersöktes varför viktfördelningen såg ut som den gjorde och ifall lärarna skulle vilja ha hjälp med användning av betygskriterierna. Till grund för resultaten har 31 enkäter och 6 intervjuer analyserats, varav intervjuerna är fördelade på tre skolor. Resultaten visar på att ett betygskriterium för betyget VG, där eleven skall ge exempel på hur matematiken utvecklats och använts genom historien och vilken betydelse den har i vår tid inom några olika områden, värderas lägst när det gäller vilken vikt VG-kriterierna har för det betyget. Även ett sådant finns bland MVG-kriterierna där detta kriterium ställer mål på att eleven skall reflektera över matematikens betydelse för kultur- och samhällsliv. Detta beror, enligt lärarna själva, på att de slarvar med att ta upp dessa och de anser även att läroböckerna och nationella provet är dåliga på att ta upp dessa kriterier. Informanterna vill gärna ha hjälp men hur man vill ha denna hjälp skiljer sig åt mellan lärarna. Många säger sig redan ha fått hjälp via de nationella provens rättningsanvisningar medan andra vill få hjälp i form av en fysisk person som ger föreläsningar och som kan svara på frågor.</p>

Under en period har myndigheter, forskning och skolpolitiker talat sig varma för begreppet inkludering och en skola för alla. Även i vår utbildning till specialpedagoger på lärarhögskolan i Stockholm har inkluderingsbegreppet varit frekvent förekommande. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och skolledare definierar inkluderingsbegreppet samt försöka ta reda på hur de, med fokus på detta begrepp, uppfattar sin nuvarande verksamhet. Vi vill också undersöka vilka vinster och svårigheter som finns med inkludering enligt pedagogerna och skolledarna samt försöka ta reda på hur de anser att den optimala organisationen skulle kunna se ut med fokus på inkludering. Finns det likheter och skillnader mellan yrkesgrupperna i dessa frågor? Undersökningen genomfördes med två olika metoder, enkäter och intervjuer. Enkäterna, som lämnades ut på två olika grundskolor, besvarades av 40 pedagoger. 35 av dessa är grundskollärare. Intervjuerna besvarades av fyra skolledare från fyra olika grundskolor. Tre av skolorna är F-6-skolor och en skola är en F-9-skola. Denna undersökning visar huvudsakligen att majoriteten av pedagogerna och samtliga skolledare anser att inkludering innebär att skolan är organiserad så att alla elever får studera efter sina förutsättningar. Pedagogerna anser att de i dagens verksamhet försöker att sträva efter just detta medan skolledarna använder sig av flera olika strategier för att arbeta för en inkluderande verksamhet. Den största vinsten med inkludering är, anser både pedagoger och skolledare, en större acceptans av elevers olikheter. Svårigheterna med inkludering är enligt pedagogerna personalresurser samt organisation och arbetssätt. Även tre av skolledarna anser att organisation och arbetssätt är en svårighet. Två skolledare nämner dessutom ekonomin som ett hinder. I den optimala organisationen tar pedagogerna upp personalrelaterade frågor, främst i form av fler vuxna i skolan, men även arbetssätt och gruppstorlek nämns. Även skolledarna berör personalrelaterade frågor, men för dem handlar det mer om vikten av rätt kompetens.

Sammanfattning Förskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr 11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett bra samarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersöka samverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För att uppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnå studiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter till förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet är baserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter. Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och att det har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva. Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå. Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta till sig ny kunskap. Den möjlighet som dock förs fram mest enligt respondenterna är att samverkan ger möjlighet för barnen att lära känna sin blivande verksamhet och därmed känna en trygghet inför sin övergång till en ny verksamhet. Den svårighet som uppmärksammats är organisatoriska brister vid samverkan.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.