Syftet med studien är att studera vilka processer som sker hos människor när de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade människor i gruppbostäder och deras grannkontakter. Första frågeställningen är: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka människor? Andra frågeställning är: Hur är upplevelsen för de psykiskt sjuka när det gäller dessa grannkontakter? Denna studie är kvalitativ. Det empiriska materialet består av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare. Bearbetningen av det empiriska materialet består av ordagranna intervjuutskrifter som jag sedan tolkat och återgett i studien tillsammans med litteratur. Resultatet visar att det ofta förekommer protester vid etablerandet, men att de med tiden klingar av och de psykiskt funktionshindrade upplever sina grannar bra, men känner ett utanförskap i samhället.

Demens är en vanlig diagnos hos äldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur och varför omsorgspersonal på en gruppbostad för personer med demens använder sig av klargörande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Deltagande observation möjliggjorde att fånga omsorgspersonalens agerande under det dagliga omsorgsarbetet för personer med demens. Studiens resultat visar att omsorgspersonalen använder klargörande kommunikation i olika syften. Syftena var att undvika oönskat beteende hos de boende, uppmana till önskvärd aktivitet hos de boende samt för att hjälpa boende som ger uttryck för desorientering. Omsorgspersonalen agerar klargörande genom att hänvisa till situationens kontext och till de aktiviteter som är lämpliga i stunden. Omsorgspersonalen agerar även klargörande genom att ge de boende tydliga instruktioner och information utifrån omsorgspersonalens kontext när de boende ger uttryck för desorientering. Kunskaper från studien för tillämpning i praktisk omsorg inom gruppboende för äldre är att sätta ord på omsorgspersonalens klargörande omsorgshandlingar samt kunskaper om vilka dessa handlingar är. / Dementia is a common diagnosis among elderly people in Sweden. The aim of this study was to examine how and why caregivers at a nursing home for people with dementia use clarifying communication in the daily care. This study has an ethnographic approach, and the data have been gathered by use of participant observation as a method enabled us to capture the caregiver’s actions during daily care for the people with dementia. The results show that the caregivers used clarifying communication in different purposes. The purpose was to stop the persons with dementia from unwanted behaviour, to encourage the persons with dementia to desirable activities and to help the persons with dementia when they express disorientation. The caregivers acted clarifying by referring to the context of the situation and by referring to appropriate activities. The caregivers also acted clarifying by giving the persons with dementia clear instructions and clear information by the caregiver’s point of view when the people with dementia expressed disorientation. Knowledge from this study for implication in care in nursing homes for elderly people is to name the caregivers clarifying actions and knowledge about witch these clarifying actions are.

Bakgrund: Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada. Syfte: Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv. Metod: Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet. Resultat: Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Intresset för förhållanden inom omsorgen ökar. Efter att ha jobbat med personer med funktionsnedsättningar i olika situationer har vi undersökt maktförhållanden på ett gruppboende för människor med vuxen-hjärnskada.</p><p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att belysa maktförhållandet mellan anställda och brukare och hur de anställda resonerar kring makt.</p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Vi har använt oss av Hasenfelds organisationsteori i samband med ett empowermentperspektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Vi har gjort en fallstudie på två gruppbostäder för människor med vuxen-hjärnskada, genom observationer och intervjuer. Denna kombination har varit nödvändig för att få kunskap om anställdas attityder och se hur detta fungerar i det praktiska arbetet.</p><p><strong>Resultat: </strong>Attityderna från de anställda som kommer fram i intervjuerna tonar ner maktaspekten i omsorgen. Omsorgen är emellertid ofta av en paternalistisk art. Vi har undersökt olika omsorgsaspekter för att visa nyanser i maktförhållanden.</p>

The aim of this study was to acquire a greater understanding and knowledge about how care staff at houses with special services for people with intellectual disabilities think and work (handle situations) regarding sexuality. To achieve our goal we carried out nine semi structured interviews using an interview guide. These interviews took place in two different communities in southern Sweden. The theoretical perspectives that were used to analyze the result were Sense of Coherence, Scope of action and Normalization. The result showed that the staff considered sexuality a part of their work and a natural subject to talk about. However they found some subjects harder to discuss, for example sexual abuse. The only time the subject was discussed was when the residents approached the staff themselves. The staff believed that treating the residents with respect and preserving their integrity was very important. Another consideration was that the residents should be able to decide as many things as possible in their life. The staff also wanted to explain sexuality as a meaningful part of life. There were differences in how much support the staff received from their employer. An essential support for the staff was their colleagues. Guidance meetings and other professionals, for example nurses were also supportive. There were differences in how much education the staff received regarding sexuality. They concluded that their actions were based on their own perspective. They did not feel the need to further educate themselves regarding sexuality but thought that it would be interesting and useful.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i det vardagliga arbetet inom LSS-gruppbostäder, samt på vilka sätt personalen upplever att användningen av AKK kan leda till ökad delaktighet för brukaren. Studien är en kvalitativ ansats med deltagare som är anställda inom LSS-gruppbostäder och omfattar sex stycken informanter. Semistrukturerade intervjuer användes som insamlingsinstrument. Resultatet delas upp i tre olika teman: “I vilka situationer och hur används AKK i det vardagliga arbetet”, “Vilka förutsättningar upplever personalen vara av störst betydelse för ett framgångsrikt arbete med AKK” och “I vilka situationer och på vilka sätt kan brukarens delaktighet ökas med hjälp av AKK enligt personalen”. Resultatet visar att personalen besitter goda AKK-kunskaper, både formellt och praktiskt, men behöver lämpliga förutsättningar för aktivt arbete med AKK. Denna studie belyser AKK:s centrala roll i att främja delaktighet och förståelse för individer med funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetarna i gruppbostäder upplever kunskaps-, emotionellt och instrumentellt stöd från enhetschefen samt att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av stöd. Frånvarande enhetschefer är ett vanligt förekommande fenomen i gruppbostäder som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, vilket i sin tur ofta leder till oönskade kvalitetsbrister och begränsningsåtgärder. En relevant eftergymnasial utbildning bedöms vara högst nödvändig för enhetschefer, trots deras frånvaro, men vad som är en relevant eftergymnasial utbildning framkommer inte. För att lyckas med denna studie har kvalitativa intervjuer använts för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialet har sedan teoretiskt analyserats inom de teoretiska ramarna medarbetarskap och ledarstil. Studiens resultat visade att den eftergymnasiala utbildningen saknade någon större betydelse för medarbetarnas upplevelse av stöd men att detta kan bero på att de eftergymnasiala utbildningarna till stor utsträckning liknade varandra. Däremot visade sig enhetschefens intresse för medarbetarna, medarbetarnas arbetsuppgifter, verksamheten och brukarna ha en avgörande roll i medarbetarnas upplevelse av stöd. Anmärkningsvärt visade sig även enhetschefens förmåga att situationsanpassa sin ledarstil ha en central roll för hur medarbetarna upplever enhetschefens stöd.

Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar personal inom funktionshinderområdet har om begreppet delaktighet, samt att få ta del av vilka framgångsfaktorer och hinder personalen möter i arbetet att skapa delaktighet för personer i behov av stöd. För att kunna svara på dessa frågor har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien har genomförts med fem boendestödjare på gruppbostäder inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Resultatet av studien visar att begreppet delaktighet är ett svårtolkat begrepp som tolkas olika i olika sammanhang och att det därför är viktigt med ett gemensamt språk för att lättare kunna arbeta med delaktighet. I resultatet framkommer även flera framgångsfaktorer som är viktiga i arbetet mot delaktighet. Att ha stor kunskap om funktionsnedsättningarna man möter är av stor vikt, men att ha kunskap om personen man möter är avgörande för att kunna stötta personen i delaktighetsprocessen. Två andra viktiga framgångsfaktorer är att skapa en bra relation till de man möter och att det framförallt ligger hos personalen att vilja skapa en bra relation. För att lyckas med delaktighet krävs ett stort engagemang från organisation och chef, det är de som måste visa vägen. Resultatet i studien visar på att man i arbetet med delaktighet även stöter på hinder som kan påverka möjligheten till delaktighet. Det kan handla om långa processer där förslag och åsikter stannar på vägen och även att det ibland blir viktigare att uppnå resultat än delaktighet. / The study aims at investigating the perceptions of disability staff about the concept of participation, as well as finding out what success factors and obstacles the staff encounter in the work of creating participation for people in need of support. In order to answer these questions, a qualitative research has been conducted. The qualitative method has been conducted through five interviews with staff in group homes under the Support and Service Act for Disabled People (LSS). The results of the study show that the concept of participation is interpreted differently in different contexts, and therefore it is important to have a common language in order to facilitate participation. The result also reveals several success factors that are important in the work towards participation. Having a high level of knowledge about the disabilities you face is crucial, but knowing the person you meet is crucial in order to support the person in the participation process. Two other important success factors are, to create a good relationship with those you meet and to create a good relationship it needs to start with the staff. To success in participation requires a lot of commitment from organization and manager, they are the ones who have to show the way to participation. The result reveals some obstacles that can be encountered in the work.