<p>Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt.</p><p>Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig.</p> / <p>ABSTRACT</p><p>Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services.</p><p>The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation.</p><p>The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience.</p><p>The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.</p>

Studiens syfte har varit att få kunskap om hemlösa klienters syn på sin boendesituation. Samt att få fördjupad kunskap om klienternas upplevelse av möjlighet till förändring och hur de beskriver att de bemöts och behandlas på Beroendeverksamhetens gruppboenden. En kvalitativ metod har använts för att besvara syftet. Det empiriska materialet består av intervjuer med sju personer som för närvarande bor på ett kommunalt gruppboende. Tolkningsramen har utgjorts av teorier och forskning kring förändringsprocesser och strategier för att motverka hemlöshet. Rollteori har också använts för att ge en djupare förståelse för interaktionen mellan individer och mellan individ och organisation. Resultaten visar att det är svårt att trivas på en institution. Det har mycket att göra med den maktstruktur som präglar en sådan inrättning. I studien framkom att det skapas motståndsstrategier för att värja sig i en sådan situation. Resultatet visar också att motstånd skapas när man inte känner sig delaktig i sin egen förändringsprocess. Det är viktigt för de boende att kunna påverka sin boendesituation. Boende som tycker de får hjälp på boendet anser att de kan använda vistelsen till något positivt. Personalens roll inskränker sig för de boendes del till att vara behjälpliga med praktiska saker, ett slags yttre förändring. Någon tycker att personalen även kan vara ett socialt stöd i en inre mening, att hjälpa de boende med strategier som gör att de kan fortsätta att leva ett drogfritt liv. Studien visar vidare att man både önskar mer av socialt stöd samtidigt som några upplever att man själv är det bästa verktyget i en förändringsprocess. Resultatet visar slutligen att institutionens strikta regler blir en viktig förändringsfaktor i klienternas liv. Kravet på drogfrihet gör att de boende får upp ögonen på ett alternativt sätt att leva. Slutsatsen är att institutionen bidrar till att förmedla känslan av att en förändring är möjlig. / ABSTRACT Title: ”It’s not supposed to be a bloody hangout where you bring people and stuff” A study on how homeless clients feels about living in communal group homes provided to them by the social services. The purpose of this paper has been to gain knowledge about homeless clients view on their housing situation. And also to learn more about how clients perceive the possibility to change and how they feel they are being treated at the social services collective housing facilities. A qualitative approach has been used in order to answer these questions. The empirical material consists of seven interviews with people currently staying at the communal homes mentioned above. The study’s frame of interpretation has consisted of theories and research about changing processes and strategies to counteract homelessness. Role theory has also been used in order to provide a deeper understanding of the interaction between individuals and between individual and organisation. The results in general show that it is hard to feel at home in an institutional setting. This has mainly to do with the unequal power structure that exists in such places. The study shows that under such circumstances oppressed people develop resistance strategies in order to cope. Furthermore the results points to the fact that resistance is more likely to occur when you’re feeling that you have no influence on your own future life situation. It is vital for the residents’ well being to be able to have an active part in their living situation. Those who feel they get adequate help in the institution are most likely to see the stay as a positive experience. The role of the staff is primarily limited to helping out with practical things. This can be seen as a way of helping the residents to adapt to society’s rules. Someone thinks that the staff also can function as a social support that helps them rethink their attitude towards their drug abuse. The results are somewhat ambiguous in that respect. The clients do want more of social support from the staff. At the same time they emphasises that the best agent in a successful changing process is the own self. The results finally show that the strict rules of the institution turn out to play an important role as a changing factor in the lives of the clients. The demand for total abstinence from drugs and alcohol helps in demonstrating for the clients an alternative way to live. The conclusion of this is that the institution contributes in conveying the message that change is in fact possible.

Syftet med denna studie är att undersöka hur delaktigheten ser ut på särskilda boenden vilka regleras genom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagstiftningen omfattar personer med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar som är i störst behov av samhällets stödinsatser för att kunna erhålla en god livskvalitet. Verksamheternas riktlinjer utgår från LSS-lagstiftningen och dess värdegrund och villkorar bland annat självbestämmande och inflytande för personer i gruppbostäder. Studiens avgränsning är personer med intellektuella funktionsnedsättningar boende i gruppbostad. Syftet är att undersöka arbetssätt och metoder personalen i sitt dagliga arbete använder för att främja boendepersonernas självbestämmande och inflytande. Tidigare forskning visar att delaktighet och inflytande påverkas av stödets utformning. Forskning visar även att personalens arbete är komplext och präglas av en ständig balansakt i det att de ska både kunna rama in och ge handlingsutrymme till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. För denna studie har den kvalitativa intervjuformen använts. Resultatet visar att en viktig förutsättning för delaktighet är personal som är flexibel och empatisk och som vill möta den andre personen som en jämlike. Personal som bryr sig och är lyhörd har då också en möjlighet att bli delaktig i den andre personens livssituation, en så kallad omvänd delaktighet. Delaktighet och inflytande är dock i hög grad beroende av att det mellan boende och personal finns en fungerande kommunikation. I grunden handlar delaktighet inte om att få välja mat eller kläder själv utan om att bli sedd som en hel och komplex person. En person med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare. / The purpose of this study is to investigate how participation is based on special housing, which is regulated by the Act on Support and Service to Some Disabled People (LSS). The legislation covers persons with intellectual and mental disabilities who are in greatest need of society's support efforts in order to obtain a good quality of life. The guidelines of the operations are based on the LSS legislation and its core values and conditional on, among other things, self-determination and influence for persons in group housing. The delimitation of the study is people with intellectual disabilities living in group homes. The purpose is to investigate the working methods and methods the staff use in their daily work to promote the residents' self-determination and influence. Previous research shows that participation and influence are influenced by the design of the support. Research also shows that the work of the staff is complex and is characterized by a constant balance sheet in that they must both be able to frame and give room for action to persons with intellectual disabilities. For this study, the qualitative interview form has been used. The result shows that an important prerequisite for participation is staff who are flexible and empathic and who want to meet the other person as an equal. Personnel who care and are responsive then also have the opportunity to participate in the other person's life situation, a so-called reverse participation. Participation and influence, however, depend to a large extent on the fact that there is a functioning communication between residents and staff. Basically, participation is not about choosing food or clothing itself but about being seen as a whole and complex person. A person with the same rights and obligations as any other citizen.

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar sexuell hälsa som individens rätt till sitt eget sexuella uttryck och att njuta av sin sexualitet. Till detta räknas möjligheten att njuta av säkert sex fritt från tvång, diskriminering och våld. Alla människor behöver få möjlighet att uppleva sexualitet på flera sätt, både utifrån könsidentitet och roller, sexuell läggning, njutning och intimitet. Precis som alla andra har även personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) sexuella rättigheter, vilket förtydligas i FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Trots detta så finns det inte några formuleringar kring just sexuella rättigheter i LSS. För personer med IF blir på så vis personalens förhållningssätt och syn på sexualitet viktigt för de möjligheter som ges när det kommer till att uppleva sin sexualitet. Det är ur detta som denna studie har sin utgångspunkt. Studiens syfte är att belysa och identifiera förhållningssätt bland personal inom gruppbostäder enligt LSS, när det kommer till intellektuell funktionsnedsättning och sexuell hälsa. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med vinjettfrågor som sedan analyserats. Resultatet tyder överlag på normkritiska och tillåtande förhållningssätt. Personalen uttrycker en öppenhet som motsäger den tabu som annars kan antas omge ämnet. Av resultatet framkom även att fördomsfrihet förespråkas, allas rätt till sin egen sexualitet och att stöd ska ges utifrån varje individs behov. Vidare framkom även en osäkerhet angående verksamhetens riktlinjer kring sexuell hälsa, där personal menar att det snarare är det egna engagemanget som skapar öppenheten. / The World Health Organization (WHO) defines sexual health as the individual's right to their own sexual expression and to enjoy their sexuality. This includes the possibility of enjoying safe sex free from coercion, discrimination and violence. All people need the opportunity to experience sexuality in several ways, both based on gender identity and roles, sexual orientation, pleasure and intimacy. Like everyone else, people with intellectual disabilities (ID) also have sexual rights, as clarified by the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities. Despite this, there are no wordings on sexual rights in LSS. For people with ID, the staff's approach and view of sexuality becomes important for the opportunities that are given when it comes to experiencing their sexuality. This is where this study is based. The aim of the study is to highlight and identify attitudes among staff within group homes in accordance with LSS, when it comes to intellectual disability and sexual health. The material for the study has been collected through semi-structured interviews with case descriptions that have since been analyzed. The results indicate norm-critical and permissive approaches. The staff expresses an openness that contradicts the taboo that might otherwise be assumed to surround the subject. The results also showed that open-mindedness is advocated, everyone's right to their own sexuality and that support should be given based on each individual's needs. Furthermore, uncertainty arose concerning the guidelines regarding sexual health, where staff believe that it is rather their own commitment that creates transparency.

In Sweden there is a limited research about adults with intellectual disabilities and their sexuality through a social work perspective. This study aims to study how workers in group homes and their managers describes the residents sexuality and describes how they approaches their sexuality at work. And if there’s any facilities or hindrance that affects the sexual space. 5 semi-structured interviews with managers and coordinators, and 3 focus groups with carers where made. For analysis script theory and the charmed circle have been used. The result shows that people who works at group homes has no guidance or collective ways to approach sexuality in their work. They talk about an open approach but often describes the residents as asexual and connects sexuality with the level of disabilities. The respondents acknowledge that they need more knowledge. The conclusion is that there’s a need for more knowledge and guidance for people who work at group homes to extend the space for sexuality for adults with intellectual disabilities.

Previous research shows that people with severe disabilities often are neglected in the work of enhancing user participation. It is shown that even though professionals increase the possibility for user participation in their work, it is not necessary that the users receive it. This study aims to show how professionals working for people with disabilities applies user participation in their everyday work. We used a qualitative exploratory method and interviewed ten social workers within service administration and supportive housing, located at three different municipalities in the region of Stockholm. Using Shier’s participation model in combination with theory of recognition we got similar results as previous research. The social workers have a great intention in enhancing user’s participation in their work, though organizational structures stand in their way. That drives them to use what is known as “silent knowledge”, a combination of their personality, previous experience and their ingenuity.

Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning har i förhållande till övrig befolkning en lägre grad av delaktighet. De individer sin får stöd inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) hamnar i en beroendeställning till den personal som utför insatserna. I syfte att öka brukares delaktighet används Delaktighetsmodellen, vilken bygger på professionellt ledda dialogmöten mellan brukare och habiliterare. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskaper från rollen som vägledare inom Delaktighetsmodellen har kommit till användning i habiliterares ordinarie arbete. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex habiliterare, en man och fem kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer. Utöver spridning i kön fanns också en spridning i ålder, utbildning och specifik yrkeserfarenhet. Resultat: Respondenterna upplevde att de erfarenheter och kunskaper de fått i och med sin vägledarroll har lett till reflektioner kring hur ens egna värderingar och attityder påverkar delaktigheten hos brukare samt vilken betydelse dessa insikter har för den professionella utvecklingen. Vidare visade resultatet att vägledarrollen har uppmärksammat respondenterna på maktförhållanden som råder mellan deras habiliterare och brukare samt vilken roll vägledaren kan fylla när det kommer till att skapa förutsättningar för en ökad delaktighet hos brukare. Slutsats: Vägledarutbildningen har lett till att habiliterarna reflekterat kring yrkesrollen samt fått insikt i hur värderingar och attityder påverkar brukares delaktighet. Habiliterarna har även fått en ökad känsla av meningsfullhet och förståelse för uppdraget och därmed en större trygghet i yrkesrollen. Studien belyser även komplexiteten i habiliteraruppdraget och vikten av kompetensutveckling och kontinuerlig reflektion kring uppdraget. / Background: People with disability report a lower level of social participation than others. Getting support through the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) lead to a dependency towards the support-staff. The Involvement Model is meant to increase the level of involvement among people with disabilities, with the guidance from trained facilitators. Aim: The aim of the study was to describe how the experience from being a facilitator in The Involvement Model have come into use in the support- staff’s ordinary occupation in-group homes. Methods: A qualitative interview with an inductive approach was used. There were six participants in the study, one male and five female. All of them where support-staff in-group homes. Apart from the variation in gender, there was also a difference in age, level of education and professional experience among the participants. Results: The participants reported that their role as a facilitator had led to awareness about how values and attitudes effect the involvement among people with disabilities. The participants describe their experience as professional development. They also report that they see their occupation from a new perspective and have realized their role in facilitating involvement for people with disabilities. Conclusions: This study has showed that the experience the support-staff gained, through the facilitator-education, led to an awareness about their role in empowering involvement. They also reported an increased meaning and understanding in their professional role. This study can also contribute to show the complexity of the support-staffs role.

Introduktion: En god handhygien utgör grunden för att minska smittspridning av smittsamma sjukdomar. Vårdrelaterade infektioner kostar samhället mycket rent ekonomiskt och i lidande för den enskilde. Individer med funktionsnedsättning som bor på gruppbostad riskerar att drabbas om inte vårdpersonalen tillämpar de basala hygienrutinerna och är relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte: Att analysera en befintlig självskattningsenkät avseende efterlevnad av basala hygienrutiner gällande handhygien som genomförts under våren samt hösten 2020 bland kommunanställd omvårdnadspersonal på gruppboenden inom en kommun i Stockholm. Metod: En upprepad tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ analys av en befintlig självskattningsenkät. Analysen baseras på enkätsvar med en svarsfrekvens på 78 % från personal inom kommunens 15 gruppboenden och bestod av 80 deltagare på våren respektive 81 deltagare på hösten2020. Resultat: Mellan 69 - 97,5 % av deltagarna ansåg att de följde hygienrutinerna avseende basal handhygien under år 2020. I jämförelse mellan vår och höst sågs en signifikant förbättring av användning av handsprit före omvårdnadsmoment. I studiens kvalitativa del framkom deltagarnasupplevelse av hinder i tillämpningen och dessa utgjordes bland annat av; varierad användning av handskar, ovetskap, glömska, tidsbrist, tillgänglighet samt praktiska hinder i verksamheten. Slutsats: En stor del av omvårdnadspersonalen ansåg att de följde de basala hygienrutinerna avseende handhygien men kravet på att all personal skall arbeta efter hygienrutinerna avseende handhygienuppfylls inte. Hygienutbildningen som omvårdnadspersonalen erbjuds behöver utvecklas för att främja utveckling av health literacy vilket kan bidra till en ökad förståelse för varför tillämpningen är viktig. Detta kan förbättra följsamheten till de basala hygienrutinerna. / Introduction: Good hand hygiene is the basis for reducing the spread of infections. Healthcare-related infections cost society a great deal financially and in suffering for the individual. Individuals with disabilities who live in group housing are at risk if the care staff does not apply the basic hygiene routines. Aim: Analyze an existing self-assessment survey regarding compliance with basic hygiene routines regarding hand hygiene that was carried out during the spring and autumn of 2020 among municipally employed nursing staff in group housing. Method: A repeated cross-sectional study with quantitative and qualitative analysis of an existing self-assessment survey. The analysis is based on questionnaire responses from staff with a response rate of 78%, within the municipality's 15 group homes and consisted of 80 participants in the spring and 81 participants in the autumn of 2020. Results: Between 69-97.5% of the participants considered that they followed the hygiene routines regarding basic hand hygiene during the year 2020. In a comparison between spring and autumn, a significant improvement was seen in the use of hand alcohol before nursing. The qualitative part of the study also revealed the participants' experience of obstacles, and included use of gloves, ignorance, forgetfulness, lack of time, accessibility and practical obstacles. Conclusion: A large part of the nursing staff believed that they followed the basic hygiene routines regarding hand hygiene. The hygiene training offered by the nursing staff needs to be developed to promote the development of health literacy. This can improve compliance with the basic hygiene routines.