Träning i olika former har blivit en riktig fluga i dagens samhälle. Gymmen har mer medlemmar än någonsin och du kan överallt i media läsa om hur du ska träna, hur du ska träna för att går ner i vikt, vilka skor du ska ha och så vidare. Ett populärt sätt att träna är genom gruppträning, och vi ville med den här uppsatsen undersöka varför individer väljer gruppträning istället för ensam träning, då det sägs att dagens samhälle blir mer och mer individualiserat. Vi har också valt att fördjupa oss i hur gruppdynamiken tar form i en träningsgrupp. Vår avsikt med den här uppsatsen var att undersöka en organisation och dess medlemmar, hur de själva upplever gruppkänslan, gemenskapen och självklart varför de valt just den här träningsformen. Vi intresserade oss även för instruktörens betydelse för gruppen och hur hon eller han påverkar gruppdynamiken. Den gympaklass vi valde heter "Gymmixpulsen" och finns i Halmstad. Denna grupp består av en instruktör och medlemmar som kommer dit 1-3 gånger per vecka för att träna tillsammans. Genom intervjuer med en del av gruppmedlemmarna har vi fått reda på deras egen upplevelse om att vara en del av den här specifika gruppen. Vi har sedan använt oss av teorier som E. Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth och så vidare för att analysera dessa upplevelser och komma fram till en slutsats gällande gruppdynamiken i just den här gruppen. / Exercising in different forms has become a really big thing in today's society. The gym has got more members than ever and all over the magazines you can read about how to exercise, how to exercise to lose weight, what shoes you should wear and so on. A popular way to exercise is to exercise in groups. With this essay did we want to examine why individuals chose exercising in group instead of self-training when it`s said that today`s society is getting more and more individualized. We`ve also chose to look deeper at how group dynamics shows in group training. Our purpose with essay was to examine an organization and its members, how they experience the group feeling, the community they have and of cause why they choose this type of exercising. We were also interested in the instructors’ significance for this group and how she or he effects the group dynamic. The gymnastics team that we chose is called "Gymmixpulsen" and it`s located in Halmstad. The group consists of one instructor and members of this organization that comes there 1-3 times per week to exercise together. Through interviews with a part of the group members we`ve found out the members own experience of being a part of this specific group.We have used theories like E.Goffman, K. Antons, Thomas J. Scheff, Donelson R. Forsyth and so on to analyze these experiences to get to a conclusion about the group dynamics in this group.

Körsång är idag en populär verksamhet som utövas av många människor i Sverige.Därför var syftet med denna studie att utveckla kunskapen om kördeltagares upplevelser av körsång och om det är så hälsofrämjande som många forskare påstår, eller om kör är en verksamhet som utövas bara för det egna nöjets skull. Om effekter av körsång upplevs, är det då något som följer med deltagarna i andra sammanhang i deras liv eller stannar det under repetitionen. Information kring detta område samlades in genom en kvalitativ studie där tre kördeltagare intervjuades angående deras upplevda effekter av att delta i en körverksamhet. Resultat av studien visade att deltagande i körverksamhet till stor del bidrar till positiva effekter, men att det också kan ge negativa effekter på individen beroende på kören i sig, det vill säga om kören håller rätt nivå för individen. Är nivån fel för deltagaren har det visat sig att en känsla av obehag kan uppstå, som sedan också kan medföra försämrat självförtroende. Är nivån däremot rätt har det visat sig att deltagandet i kör leder till efftekter som glädje, lugn, avslappning, pigghet och gruppsammanhållning samt stärkt självförtroende.

Studiens syfte var att ta reda på vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder barnen till delaktighet. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? På vilket sätt bjuds in barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att få en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två olika förskolor. De medverkande barnen var 4-5 år. Intervjupersonerna bestod av fem pedagoger. Slutsatsen för vår studie är att pedagogerna ansåg att samlingen fungerar som en mötesplats där alla kan känna sig delaktiga i en gemenskap och den är en stund för ett lustfyllt lärande. Pedagogerna menar även att samlingen ett bra tillfälle för att bjuda in barnen till delaktighet.

<p>Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren & Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren & Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.</p>

Sex personer har intervjuats för att ta reda på hur de ser på sin arbetssituation, samt vad skillnaden är mellan deras upplevelser. Vi intervjuade växeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anställning alltså, tillsvidareanställning. Växeltelefonister och fritidsledare är två exempel på yrken som har många timanställda och vikarier. Som timanställd och vikarie lever man under en viss press. Det finns många teorier om vad som krävs för att man ska må bra på arbetet. Deltagande, kontroll, självbestämmande, erkännande, gemenskap och kommunikation är de viktigaste bitarna enligt Dahlgren &amp; Dahlgren (1981). Socialt stöd är en angelägen del för att tillfredsställelse ska uppnås på arbetet (Karasek och Theorell, 1990; Dahlgren &amp; Dahlgren, 1981; Näswall, 2003). Som timanställd och vikarie uppfylls inte alla dessa kriterier. Trots detta skiljer sig dessa två yrken åt. Växeltelefonisterna som är timanställda, känner sig mer utsatta på arbetsplatsen än vad vikarierna som arbetar som fritidsledare gör. Exempelvis genom att de inte kände sig som en del av gemenskapen.

Syftet med vår studie är att förstå hur ett logistikföretag främjar och skapar en god arbetsmiljö genom att arbeta med företagets globala värdepolicys. Genom uppförandekoder i hur företaget ska representeras ställs det krav på medarbetarna hur de ska agera i olika situationer. Empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med en chef och sju anställda på ett och samma logistikföretag. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt då det är medarbetarnas känslor och upplevelser som legat till grund för resultatet. Intervjuerna har analyserats utifrån följande teorier: Organisationskultur av Dag Ingvar Jacobsen och Jan Thorsvik samt Jan Winroth om flexibelt arbete i organisationsdesignen. Sociala band av Thomas Scheff och emotionellt arbete av Arlie Hochschild. Resultatet visade att medarbetarna uppskattar chefens ledarstil och ges stort utrymme i att utföra sina arbetsuppgifter under frihet. Arbetsgruppen har en central roll för de anställda och det är här de finner råd och stöd för varandra när de behöver det. De sociala banden mellan individerna stärks av stolthet i en vänskaplig arbetsmiljö och riskerade att försvagas av skamkänslor och det emotionella arbete de utsätts för vid kontakt med krävande kunder. / The purpose of our study is to understand how a logistics company promotes and creates a good work environment by working with the company's global value policy. Through codes of conduct in how the company is to be represented, requirements are placed on the employees how they should act in different situations. The experience is collected through semi-structured interviews with a manager and seven employees at one and the same logistics company. The study has a hermeneutic starting point as it is the employees' feelings and experiences that formed the basis for the results. The interviews have been analyzed based on the following theories: Organizational culture by Dag Ingvar Jacobsen and Jan Thorsvik and Jan Winroth on flexible work in organizational design. Social Bonds by Thomas Scheff and Emotional Labor by Arlie Hochschild. The results showed that the employees appreciate the manager's leadership style and are given a lot of freedom in performing their tasks. The work group has a central role for the employees and this is where they find advice and support for each other when they need it. The social bonds between individuals are strengthened by pride in a friendly work environment and risked being weakened by feelings of shame and the emotional labor they are exposed to when dealing with demanding customers.