Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka om vägledd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) kan ge symptomreduktion på klinisk perfektionism och relaterade kliniska tillstånd, samt ge ökad livskvalitet. 150 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 73) som fick en åtta veckors lång KBT- behandling mot klinisk perfektionism, och en kontrollgrupp (n = 77) som stod på väntelista. Utfallsmåtten var självskattningsformulär som avser mäta perfektionism (CPQ, FMPS & DAS-SC), ångest (GAD-7), depression (PHQ-9) och livskvalitet (BBQ). ANCOVA användes i de statistiska analyserna med förmätningen som kovariat. Resultaten visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen på samtliga utfallsmått (p < .001) och att effektstorlekarna var måttliga till stora (d = 0.71-1.33). Därmed drogs slutsatsen att vägledd iKBT mot klinisk perfektionism kan vara en effektiv transdiagnostisk behandling mot perfektionism och relaterade kliniska tillstånd.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har mest evidens vid social fobi, och på senare år har även guidad självhjälp baserad på KBT visat goda resultat. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en del av den tredje vågens KBT och har visat lovande resultat vid ångestsyndrom. Företrädare för ACT har varnat för riskerna med tekniker för att utmana negativa automatiska tankar. Studien syftar till att med en single case experimentell design med multipel baslinje (N=9) studera effekterna av kognitiv omstrukturering (KO) och kognitiv defusion (KD) i form av guidad självhjälp på social ångest, socialt undvikande, psykologisk flexibilitet, defusion, samt frekvens av och trovärdighet hos negativa automatiska tankar. Resultaten visade att KO och KD inte enbart påverkade de processer som teorierna predicerar utan även den andra behandlingens processer.

Syftet med studien är att bidra till kunskapsutveckling kring förskolläraresanvändning av lekresponsiv undervisning som stöd för barnens lärande i förskolan.Studien tar avstamp i den nya läroplanen för förskolan, där lekens roll har förstärktsoch förskollärarnas ansvar för undervisning har ökat. Undersökningsinstrumentetsom användes i studien var personliga intervjuer, genomförda i tre olika kommuneri mellersta Sverige. Studien följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Enkvalitativ forskningsansats användes, där sju semistrukturerade intervjuerdokumenterades genom ljudupptagning. Den insamlade datan transkriberades ochresultatet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och tidigareforskning. Författarna strävade efter att beskriva förskollärares upplevelser sånoggrant som möjligt när svar söks på de ställda frågeställningarna. Resultatetstrukturerades kring tre huvudteman, indelade i underkategorier. Den första delenfokuserade på lekens betydelse som metod för undervisning, den andra påförskollärarens roll och deras förmåga att främja barnens lärande och utveckling.Den tredje delen beskrev hur förskollärare planerar och genomför undervisning medleken som metod. Resultatet visade på förskollärarnas tankar kring betydelsen av attvara engagerad och närvarande i barnens lek för att bidra till lärande och utveckling.En utmaning för förskollärarna var att integrera lek och undervisning, betydelsen avatt finna balansen mellan styrda lekar med uppsatta mål och syften samt barninitierade lekar betonades. Resultatet avspeglar också motsättningar kringförskollärarnas upplevelser av hur pedagoger generellt deltar eller avstår fråndeltagande i barnens lek. I diskussionsavsnittet betonas balansen mellan att ha ettmålinriktat arbete och att ge barnen möjlighet att leka ostört. Det framkommer attdetta ofta kräver att förskolläraren utövar en "fingertoppskänsla". Vidare diskuterasatt förskollärarnas deltagande i leken varierar, och det förekommer olika tolkningarav när och hur de bör engagera sig. Det finns även motsättningar och brist påsamsyn kring lekens roll och användning av artefakter. Författarna pekar på behovetav kunskap om hur man stödjer lekens utveckling och betonar vikten av att anpassascaffolding till olika situationer. I diskussionen identifierades olika didaktiskametoder och verktyg som används av förskollärarna. Den pedagogiska miljönsbetydelse lyfts fram. Metoddiskussionen fokuserar på hur den valda metoden kan hapåverkat resultaten i studien.

Bakgrund: Sömnproblem är ett utbrett problem och är oftast en del av vissa livsstilssituationer där jobb, familjeliv och sjukdom kan påverka sömnen negativt. Fysisk aktivitet är en strategi för att förbättra sömnen, men vid tillfällen där aktiv rörelse inte är möjlig kan avslappningstekniker användas. Yoga nidra, även kallad yogisk sömn, är en guidad meditationsteknik som involverar många olika avslappningstekniker. En effekt av yoga nidra tycks vara ökad parasympatisk aktivitet och minskad sympatisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yoga nidras påverkan på sömnen på vuxna individer.                                                                                                          Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar publicerade 2019-2024. Databaserna PubMed och Web of Science användes för litteratursökningen. Resultat: Sex artiklar mötte inklusionskriterierna. Samtliga studier var experimentella. Fem av studierna visade på signifikant förbättrad sömn efter upprepad intervention. En studie gav oförändrad effekt efter en yoga nidra session.                                  Slutsats: Resultatet från litteraturstudien tyder på att yoga nidra kan inverka positivt på sömnen om interventionen utförs kontinuerligt. Dock rådde heterogenitet bland artiklarna gällande studiens kvalitet, population och interventionens längd, vilket försvårar tolkning av resultat. Bättre och mer enhetliga studier samt fler deltagare behövs för att kunna påvisa ett samband. / Background: Sleep problems are widespread and are usually part of certain lifestyle situations where work, family life and illness can affect sleep negatively. Physical activity is one strategy to improve sleep, but relaxation techniques can be used when active movement is not possible. Yoga Nidra, or yogic sleep, is a guided meditation technique that involves many different relaxation methods. One effect of yoga nidra appears to be increased parasympathetic activity and decreased sympathetic activity. Aims: The study aimed to examine the effect of yoga nidra on sleep in adults. Methods: A systematic literature study based on scientific articles published 2019-2024. The literature search was done using Pub Med and Web of Science databases. Results: Six articles met the inclusion criteria and were included in the study. All studies were experimental. Five of the studies showed significantly improved sleep after repeated intervention. One study found an unchanged effect after only one yoga nidra session. Conclusions: The results from the literature study indicate that yoga nidra may have a positive effect on sleep if the intervention is carried out over a period of time. However, there was heterogeneity among the articles regarding the study quality, population and intervention length, making it difficult to assess the results. Better and more unitary studies and more participants are needed to determine a connection.

Aim and research questions The over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players. More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team’s two coaches? Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Apart from the twenty-one original coaching behaviours of the CAIS, this specific modification also included two training forms with related training activities. These training forms are called training form and playing form. Results: The analysis showed that they utilized the teaching methods, specifically the TGfU and EGD, both when planning and executing practice sessions. The most common kinds of feedback that were used were specific positive and general positive feedback. The coaches frequently relied on questioning as an educational technique during practice, with open questions being the most commonly used type. The observations revealed several similarities and some differences in behaviour between the coaches. Conclusion: The methods that the two coaches employ when training their players correspond to the methods laid out in TGfU and EGD. Both coaches rely heavily on questioning and feedback as behavioural techniques, with open questions and specific positive feedback being among their most common teaching behaviours. The study shows that the practical behaviour of the coaches is firmly based in theories of learning and long-term athletic development. In this way, the coaches have managed to create a learning environment that is successful over time. / Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att, genom observationer av en manlig huvudtränare och en manlig assisterande tränare för ett specifikt fotbollslag, samla kunskap om hur tränarna beter sig i träningsmiljö i avseende att ut-veckla sina spelare. Syftet är även mer specifikt att undersöka om, och i så fall hur tränarnas beteenden är kopplade till inlärningsmetoderna Teaching Games for Understanding (TGfU) och Enhanced Guided Discovery (EGD). Studiens frågeställningar var: (1) Arbetar fotbollstränarna med de metoder och riktlinjer för inlärning som står skrivet i föreningens spelarutbildningsplan? Hur arbetar de i så fall? (2) Hur arbetar dessa två fotbollstränare med feedback och frågeteknik till sina spelare? (3) Finns det någon/några likheter och/eller skillnader i beteende för de två fotbollstränarna för samma lag? Metod Metoden för att samla in data till denna studie var genom observationer. Deltagarna i studien bestod av två fotbollstränare på ungdomselitnivå (U17). Observationerna av tränarna skedde i deras träningsmiljö, på fotbollsplan under fem träningstillfällen. Observationsinstrumentet som användes i studien var en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS). Studiens observations-instrument innehåller 21 ursprungliga tränarbeteenden. Denna modifiering av CAIS innehåller även två träningsformer med tillhörande träningsaktiviteter. Dessa träningsformer är training form och playing form. Resultat Observationerna visade att tränarna använde sig av de två inlärningsmetoderna TGfU och EGD när de strukturerade sina träningar, samt när de agerade under träningarna. Vanligast förekommande feedback som användes var specifik positiv- och generell positiv feedback. Tränarna använde sig ofta av frågeteknik under träning, den vanligaste typen av frågor var öppna frågor. Det fanns många likheter i beteende mellan tränarna, men även vissa skillnader. Slutsats Sammanfattningsvis är analysen att tränarna använder sig av metoderna för inlärning; TGfU och EGD i träningsmiljö med sina spelare. Frågeteknik i form av öppna frågor, samt specifik positiv feedback var bland de vanligast använda beteendena hos båda tränarna. Resultatet av observationerna påvisar en nära anknytning mellan tränarnas praktik och teorier kring inlärning och långsiktig idrottslig utveckling. Sålunda lyckas tränarna med tiden forma ett inlärningsklimat som är hållbart över tid.

Abstract - Which abilities are the students training in the subject of physics? The purpose of this study was to examine teachers' plans, LPPs (Local Educational Planning) to see which abilities are trained and how. I have created a content analysis of the teachers' plans, LPPs and how the teachers practice the abilities of the students in the subject of physics. I analysed two LPPs in the grade 5 and two LPPs in the grade 6. The LPPs are from two different schools and two teachers' one in each grade. My first purpose was to examine which abilities, prescribed in Lgr 11 students are training and if the abilities create a common thread between grade 5 and grade 6 in the subject of physics. My second purpose was to examine what kind of teaching the students are training the abilities which can be found in Lgr 11. The study addresses three different kinds of teaching which are more open, more guided or in a combined way of teaching. My study answered the following questions: Which abilities in Lgr 11 are the students training in the subject of physics in grade 5 and 6? What kind of teaching are the students training the abilities in Lgr 11? The study was based on a content analysis of the LPPs and the theory I used to analyse was The Big 5. I also used interview by email with the teachers who gave me the LPPs. Based on the results and the analysis of the study, I came to the conclusion that all four LPPs in the two different schools were practicing the abilities prescribed in Lgr 11 and that they used The Big 5 to clarify the abilities that the topic addresses. All four LPPs have a common thread between grade 5 and 6 where some abilities are recorded again others are excluded and supplemented with new ones. Based on the results and the analysis, I came to the conclusion that both teachers teach the skills prescribed in Lgr 11 in the subject of physics in an open way of teaching, i.e. when students are active participants in the teaching. Combined teaching was used several times when the students e.g. had to try out for a given topic. Guided teaching was used only once in all four LPPs e.g. when the teachers prepare a list of concepts.