Denna studie undersöker gymnasieelevers förmåga att tolka grafer inom rörelseläran, och hur denna förmåga utvecklas mellan fysik 1a och fysik 2. Studien baseras på en enkät med frågor från Test of Understanding Graphs in Kinematics (TUG-K), som mäter elevernas förmåga att tolka och analysera kinematikgrafer utifrån fyra aspekter: tolka lutning, tolka area under kurva, relatera grafer till en textbeskrivning, och relatera olika typer av grafer till varandra. Resultaten visar att elevernas generella prestanda var relativt låg, och att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan eleverna i fysik 1a och fysik 2, förutom i frågor som krävde kvantitativa beräkningar. Studien diskuterar även några vanliga missuppfattningar som eleverna uppvisade, såsom att förväxla lutning med höjd, att förväxla intervall med punkt, och att tolka grafer som illustrationer. Studien ger rekommendationer för framtida forskning och praktik för att förbättra elevernas grafkompetens inom fysik. / This study investigates high school students’ ability to interpret graphs in the field of kinematics and how this ability develops between Physics 1a and Physics 2. The study is based on a survey with questions from the Test of Understanding Graphs in Kinematics (TUG-K), which assesses students’ ability to interpret and analyze kinematics graphs across four aspects: interpreting slope, interpreting area under the curve, relating graphs to textual descriptions, and connecting different types of graphs. The results indicate that students’ overall performance was relatively low, and there were no statistically significant differences between Physics 1a and Physics 2 students, except in questions that required quantitative calculations. The study also discusses common misconceptions exhibited by students, such as confusing slope with height, mistaking intervals for points, and interpreting graphs as illustrations. Recommendations for future research and practice to enhance students’ graph literacy in physics are provided.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till användningen av ChatGPT i skolan utifrån följande frågeställningar: - Hur stor andel av de tillfrågade gymnasieeleverna känner till ChatGPT och hur vanligt är det att de använder chattboten i skolarbeten? - Hur använder eleverna ChatGPT i skolarbetet? - Vilka är elevernas attityder till användningen av ChatGPT i skolan? - Vilken inställning har gymnasieelever till användning av ChatGPT i uppgifter som bedöms? Data har samlats in genom en så kallad "mixed-method-design" bestående av en online-enkät och semistrukturerade intervjuer. Som grund för analysarbetet har ett fenomenologiskt perspektiv tillämpats. Resultatet visar på stora olikheter vad beträffar elevers kunskaper om och användning av ChatGPT. Några elever var väl bekanta med teknologin och använde den ofta, medan andra elever hade ytterst liten kännedom om den. Överlag var majoriteten av eleverna positiva till användning av ChatGPT i undervisningen, så länge som det sker på ett sätt som är förenligt med lärande och rättvis bedömning. Däremot menade flera elever att ChatGPT inte bör användas för att skriva hela texter eller i ämnen som svenska där språket bedöms. Det framkom även att elever hade skilda uppfattningar om vad fusk innebär och huruvida det är acceptabelt att ägna sig åt fusk. Under samtalen framkom en distinktion mellan fusk och orättvisa och några elever menade att ChatGPT kan främja likvärdighet och motverka orättvisa.

Skönlitteratur och läsning är bärande delar av skolämnet svenska. Trots det minskar läsningenbland ungdomar i gymnasieåldern. Det gör att frågan kring gymnasieelevers attityder blirintressant att undersöka. Syftet med studien är att se om elevers tillgång till kulturellt kapitalspelar någon roll för attityden till skönlitterär läsning. Genom att använda en mixad metodbestående av enkäter och intervjuer samlade jag in data från 100 enkätsvar och genomfördetre intervjuer. Resultaten visar att elever med högt kulturellt kapital tycker att det är viktigareatt läsa skönlitteratur och också i högre grad läser på fritiden. Dessutom framkommer det attflickor generellt har en mer positiv inställning till vikten av läsning än pojkar. Överraskandenog visade resultaten att pojkar läser oftare än flickor, trots deras negativa inställning tillläsning. Ett begränsat material ledde också fram till resultatet att yngre gymnasieelevervisade sig ha både positivare inställning och fler lästillfällen samt att elever på yrkesprogramtycker skönlitterär läsning är viktigare än vad elever på högskoleförberedande program göroch har dessutom fler lästillfällen. Slutsatsen är att kulturellt kapital har en stark korrelation med attityden till skönlitterär läsning.

Denna studie är genomförd som en strukturerad litteraturanalys och syftar till att sammanställa undervisningsmetoder lärare kan använda för att för att öka gymnasieelevers self-efficacy inom matematisk problemlösning, samt undersöka hur aktuell forskning beskriver self-efficacy inom just problemlösning. Litteratur har främst sökts i databasen ERIC, men även UniSearch har använts som komplement. De valda artiklarna sammanfattades och undersöktes därefter genom en tematisk analys. Från denna analys identifierades fem övergripande teman samt nio underteman - i form av konkreta undervisningsmetoder - som påverkar elevers self-efficacy positivt. Dessa fem teman är kreativt tänkande, elevinvolvering, metakognitiva strategier, verklighetsanknytning samt icke-rutin-problem. Icke-rutin-problem kopplas även till Skolverkets definition av problemlösning. I relation till dessa teman lyfts tre centrala aspekter av self-efficacy som relevanta inom problemlösning, nämligen: prestation, att se hur andra presterar samt social övertalning. Resultaten leder till slutsatsen att gymnasielärare kan öka elevers self-efficacy genom att använda icke-rutin-problem i verkliga situationer, kreativt tänkande samt elevinvolverande undervisningsmetoder. Några exempel på konkreta metoder som diskuterats i studien är problembaserat lärande, modelleringsuppgifter samt guided discovery learning. / This thesis was conducted as a structured literature analysis with the purpose of compiling teaching methods high school mathematics teachers may use in order to strengthen their students’ self-efficacy in mathematical problem solving, as well as investigating how current research describes self-efficacy in the context of problem solving. The literature was mainly found through the database ERIC, with UniSearch acting as a complement for finding relevant articles. Articles that were selected for analysis were summarized and analyzed thematically. Through this analysis, five themes and nine sub themes - in the form of concrete teaching methods - were identified as positive methods for strengthening students’ self-efficacy. The five themes are creative thinking, student involvement, metacognitive strategies, real-world connection, and non-routine problems. Non-routine problems further mirror Skolverket’s definition of problem solving. Further, three central aspects of self-efficacy are highlighted, namely: mastery, vicarious experience, and social persuasion. The results indicate that high school teachers can increase their students’ self-efficacy by using non-routine problems in real-life situations, fostering students’ creative thinking, and using teaching methods involving and engaging the students. A few practical examples of these teaching methods include problem-based learning, the use of modeling tasks, and guided discovery learning.

Syftet med följande arbete var att skapa en kunskapsöversikt om hur gymnasieelevers prestationer påverkas i matematikämnet när digitala verktyg är närvarande i undervisningen. Termen prestation används som ett samlingsbegrepp för elevernas motivation, inlärning samt prov- och läranderesultat. I strävan om att besvara frågeställningen söktes det efter forskningsartiklar i olika databaser samt att kedjesökning tillämpades. Det som kunskapsöversikten pekar mot är att digitala verktyg har en övervägande positiv påverkan på elevers prestationer i matematik. När det implementeras på rätt sätt ökar motivationen hos eleverna där de upplever undervisningen som mer intressant och givande. Deras inlärning utvecklas där de upptäcker samband och matematiska detaljer de inte upptäckt innan samt att arbetet med matematikuppgifter upplevs behändigare. Prov- och läranderesultaten i olika områden inom matematik förbättras också om digitala verktyg är närvarande.

En god ordförståelse är att betrakta som en förutsättning för att en individ ska kunna verka i samhället och ta del av det offentliga samtalet. Trots detta visar tidigare forskning att ordförståelsen generellt blir allt sämre. Föreliggande studie undersöker gymnasieelevers ordförståelse i årskurs 1 och 3. Totalt deltar 259 elever i ett ordtest som prövar deras receptiva och produktiva ordförståelse. Ordtestet består dels av idiomatiska uttryck, dels av ord från högskoleprovet. Eleverna ska också skriva egna meningar med fem av orden. Resultatet visar att eleverna har relativt god receptiv förståelse av idiomatiska uttryck, mindre god receptiv förståelse för ord från högskoleprovet och mindre bra produktiv förståelse när de ska skriva egna meningar med de aktuella orden. Generellt kan också sägas att eleverna i årskurs 3 presterar bättre än eleverna i årskurs 1 samt att det finns marginella skillnader mellan flickor och pojkar. Därmed är det möjligt att anta att svenskundervisningen borde fokusera mer på ordförståelse för att forma självständiga elever med förmågor att ta del av samhällets ständiga informationsflöde.

Syftet med studien var att undersöka SVA-elevers attityd till läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan, samt i vilken mån meningsskapande sker under läsprocessen. För att besvara detta genomfördes en fokuserad gruppintervju med tre SVA-elever i årskurs två på gymnasiet. Parallellt med fokusgruppintervjun skickades även en enkät ut till en grupp SVA-elever. Det insamlade materialet från fokusgruppintervjun samt enkäten analyserades sedan utifrån Langers teori om litterära föreställningsvärldar, Rosenblatts teori om läsning som en transaktion samt McCormicks sociokulturella modell med fokus på samspelet mellan text och läsare. Resultatet visade att eleverna har en positiv inställning och attityd till läsning av skönlitteratur samt att de ser läsning som en engagerande aktivitet där lärande och utveckling ständigt sker. Meningsskapandet sker i spegling i texten samt igenkänning utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade även på att intresset för skönlitteraturläsning till stor del drivs av språkutvecklande aspekter.

No description available.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på vad gymnasieelver på St Petri skola i Malmö vet om dentala erosioner. Material och metodFör att undersöka detta sammanställdes en enkät med 12 flervalsfrågor och en essäfråga. Enkäten delades ut till 239 elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programet. Data sammanställdes och analyserade sedan i SPSS.Resultat På frågan om orsaksfaktorer till erosionsskador valde 52 % ”syror i t.ex. läsk och juice” och 27 % valde ”sura uppstötningar”. Totalt var det 13 % som valde de båda korrekta alternativen. Drygt 56 % svarade att erosioner är detsamma som ”frätskador”. Andelen elever som svarade helt rätt på frågan om vad en erosionsskada kännetecknas av var mindre än en procent. I övrigt var det mest valda svarsalternativet ”ilningar i tänderna” (26 %). På frågan om hur man kan motverka erosioner svarade 33 % av eleverna ”undvika att dricka läsk” och 22 % att ” inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt”. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt, valde 67 % ”det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt”. Totalt svarade 30 % av eleverna att de fått information om erosionsskador. Det var 66 % av eleverna som ville få information om erosionsskador från tandvården.SlutsatsBland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.