Arbetets syfte är att försöka skapa insikt i hur det kan se ut i svenska skolor vad det gäller religiösa attityder avgränsat till utvalda kristna minoriteter i Sverige samt att bidra till en förståelse för hur olika grupper kan påverka varandra och hur fördomar fungerar. Detta görs genom en pilotstudie i form av en enkätundersökning bland förstaårselever på gymnasiet angående deras uppfattningar av utvalda svenska kristna minoriteter. Resultatet analyseras genom de gruppsykologiska teorierna ”Social Identity Theory” (SIT), ”Self Categorization Theory” (SCT) och ”Common Ingroup Identity Model” (CIIM) samt i förhållande till forskning om religiösa trender i Sverige. Det enkätsvaren presenterar är en allmän neutralitet mot de utvalda rörelserna med undantag för Jehovas vittnen som istället ses primärt negativt. I diskussionen sätts de gruppsykologiska teorierna, undersökningens resultat och den nuvarande läroplanen för grundskolan i gemensam kontext.

Tidigare forskning förklarar att elevers misslyckande handlar om bristande fysiska, sociala och pedagogiska skolmiljöer. Syftet med denna studie är att undersöka några specialpedagogers uppfattningar kring lärmiljön för elever i gymnasieskolan, med utgångspunkt i SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av nio specialpedagoger från två olika kommuner. Resultatet har analyserats tematiskt med stöd av ovan nämnda tillgänglighetsmodell, och studien visar att det råder bristande kunskap om NPF hos lärare. Även om det finns vissa uttalade riktlinjer kring anpassning, visade studien att dessa inte alltid efterföljs. Det framkommer att det finns utvecklingspotential i några av skolorna gällande elevperspektiv utifrån informanternas utsaga. Enligt resultatet uttrycker samtliga specialpedagoger en önskan om att få mer resurser i form av tid för att kunna handleda och utbilda lärarna så att en tillgänglig lärmiljö kan bli ännu bättre. En av studiens slutsatser är att en systematisk utbildning av lärare om NPF skulle ge grunden till en mer anpassad lärmiljö i gymnasieskolan.

Med förhoppningen att främja arbetet med skönlitteratur i skolan syftar studien till att undersöka gymnasieelevers förväntningar på litteraturundervisning, syn på skolkanon och dennas påverkan på likvärdighet mellan olika gymnasieutbildningar. Materialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med elever som går första året på gymnasiet och analyseras utifrån fenomenografins ramar och Kathleen McCormicks teorier om allmänna och litterära repertoarer. Med hjälp av dessa teorier analyseras de resultat som framkom under fokusgruppsamtalen och visar att elever eftersträvar litteraturundervisning som bland annat innefattar meningsfulla textmöten. Analysen påvisar även vilken litteratur och vilka arbetsmoment som kan generera flest utmaningar för verksamma lärare och understryker vikten av att lärare är medvetna om elevers repertoarer. Diskussionen innefattar fortsättningsvis lärarens roll, vilken eleverna legitimerar genom att exempelvis framhålla förtroende för lärares förmåga att skapa likvärdig undervisning. Slutligen tar eleverna avstånd från en eventuell skolkanon och efterfrågar alternativet att få vara med och välja vilken skönlitteratur de ska få läsa i samråd med läraren.

En faktor för gymnasieelevers musikaliska utveckling är deras motivation, såväl yttre som inre. Denna uppsats söker att förstå fyra gymnasieelevers motivation genom att leta efter faktorer som bidrar till den, samt undersöka huruvida tecken på autonom eller kontrollerad motivation i förhållande till deras musikaliska utveckling kunde upptäckas. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyseras utifrån två olika motivationsteorier, Self Determination Theory och Maslows Hierarchy of Needs. Informanterna studerar på estetiska programmets musikinriktning vid två olika gymnasier i Stockholmstrakten och har trumset som huvudinstrument. I resultatet framgår att eleverna upplever sig motiverade av såväl yttre som inre motivationsfaktorer. Bland de yttre motivationsfaktorerna så hittades bland annat konkurrens, sociala aspekter och bekräftelse. Bland de inre faktorerna så kunde bland annat musikglädje och bilder av framtida jag urskiljas. Eleverna uppvisade tecken på både kontrollerad och autonom motivation.

Examensarbetet syftar till att undersöka gymnasiala yrkesverksamma matematiklärares uppfattningar om matematikångest, dess orsaker och de strategier de använder för att motverka elevers matematikångest. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in från åtta matematiklärare. Metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och har sammanfattats i svar på de tre forskningsfrågorna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna anser att elever med matematikångest saknar självförtroende och undviker matematik på grund av rädsla för att misslyckas. Matematikångesten tros vara en följd av dåliga erfarenheter i tidigare skolår, kunskapsbrister och negativ påverkan från lärare, föräldrar och samhället. Lärarna anser också att matematikångest är vanligare på vissa gymnasieprogram än andra. När det gäller strategier för att motverka matematikångest varierar svaren mellan lärarna, men det framkommer att det är viktigt att eleverna börjar arbeta med matematik i små steg för att stärka deras tro på sin förmåga. Andra strategier inkluderar att skapa en positiv och stödjande lärandemiljö, använda olika undervisningsmetoder, ge feedback och uppmuntran samt erbjuda extra stöd och hjälp till elever med matematikångest. Slutligen konstateras att varje lärare har unika strategier och att det inte finns några generella strategier som anses varade mest effektiva för att motverka matematikångest. / The aim of this thesis is to investigate the perceptions of mathematics anxiety held by working secondary school mathematics teachers, including its causes and the strategies they use to alleviate students' mathematics anxiety. Data has been collected from eight mathematics teachers through a qualitative interview study. The data collection method utilized semi-structured interviews. The results have been analyzed using qualitative content analysis and have been summarized in response to the three research questions. The findings reveal that the majority of teachers believe that students with mathematics anxiety lack self-confidence and avoid mathematics due to fear of failure. Mathematics anxiety is believed to be a result from negative experiences in previous school years, gaps in knowledge, and negative influences from teachers, parents and society. Teachers also perceive mathematics anxiety to be more prevalent in certain programs than others. Regarding strategies to alleviate mathematics anxiety, responses vary among teachers, but it is evident that it is important for students to engage with mathematics in small steps to strengthen their belief in their abilities. Other strategies include creating a positive and supportive learning environment, use different teaching methods, providing feedback and encouragement, and offering additional support and assistance to students with mathematics anxiety. In conclusion, it is noted that each teacher possesses unique strategies, and there are no universally recognized strategies considered to be the most effective in combating mathematics anxiety.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur 21 verksamma svensklärare på gymnasiet ser på relationen mellan mängden skönlitterär läsning och utveckling av läsförmågan hos gymnasielever. Mot bakgrund av larm om att unga läser allt mindre samtidigt som läs- och kunskapsresultat i svensk skola sjunker har verksamma svensklärare tillfrågats för att nå syftet. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och fördjupande enskilda intervjuer med sex svensklärare. Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att lärarna använder läsmängd som ett medel för att utveckla elevernas läsförmåga. Vidare visar resultatet att lärarna upplever att läsmängden gällande skönlitteratur har stor betydelse för elevernas läsförmåga och deras vidare lärande. Resultatet ställs i relation till tidigare forskning och kopplas till det sociokulturella perspektivet som utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet diskuteras därefter utifrån hur lärarna upplever att förutsättningarna för läsning ser ut idag och relateras till aspekter som läsförmåga, tid, styrdokument och fritidsläsning. Slutsatserna vi drar är att läsning och lärande går hand i hand, samt att svenskundervisningen snarare bör tvinga eleverna att läsa än att vädja till deras läslust.

The purpose of this bachelor thesis is to explore experiences of the secondary school librarians' use of educational resources in their teaching and how educational resources can be applied in school libraries. In addition to recognize the challenges school libraries face with educational resources. As well if the chosen six criteria for the educational resources is accomplished by the interviewed secondary school libraries. The study applies six chosen criteria from the educational resources of the National Library of Sweden, that's revealing the important role for the school librarians to support students and teachers with different resources than previously. Not only that, but school librarians have more opportunities to avail educational resources because of the renewal for the educational act, which is that every school must have access to a school library. This opportunity led to school librarians being available to work extensively with educational resources. With these six chosen criteria from the educational resources for this study focus on the teaching in information retrieval, teaching in source criticism, arrange reading promotion activities, planning media buying together with the teacher, participate in annual meetings with teachers and assist with level adapting material for schoolwork. These six chosen criteria have been an important factor to analyze with the help of sociocultural theory, which is to understand how physical and cognitive cooperation with individuals and groups could be managed. The study uses four concepts from the sociocultural perspective to analyze the results from the interviews, which are communication, learning, artifact and mediation. The method for this study is qualitative research which is a semi-structured interview. The interviews were recorded with five school librarians from secondary school through Zoom, due to the pandemic which occurred during the study.  The result shows the different experience for the five secondary school librarians with the educational resources. The participants consider that the use of the educational resources is an important tool to support students as well as teachers. Even school librarians can appear with or without teachers in the classroom to offer support in students education. The result shows the value of collaboration between school librarians and teachers, especially planning activities and teaching students information retrieval. In that lesson, a school librarian's duty is to demonstrate how to efficiently manage different tools when students are searching. Another significant aspect is that the four concepts from sociocultural theory show different ways that the school librarian can support with educational resources by adjusting the students needs for schoolwork. This can improve school librarians qualifications in work which to support student and teacher. The result of this study indicates the significant role for school librarians to make use of their qualification and support with educational resources to students.

Det här arbetet är en litteraturstudie som syftar till att sammanfatta gymnasieelevers svårigheter med det matematiska området kombinatorik och undervisningsstrategier för att undvika dessa. Studien visar att elever har flera svårigheter inom området kombinatorik. Eleverna har främst svårt med att skilja på när de ska använda sig av formler för permutationer eller formler för kombinationer samt svårighet att lista antalet utfall vid försök i kombinatoriska problem. Det förekom dock även andra svårigheter, som att eleverna hade problem med att förstå frågan, svårighet med att generalisera fram svar, svårt med omskrivningar av de kombinatoriska formlerna samt att använda multiplikation och addition på ett korrekt sätt. De strategier för att undvika svårigheter som lyfts i är ”märkningsstrategin” och ”småproblemstrategin”. ”Märkningsstrategin” är en strategi som löser kombinatoriska problem utan användning av begreppen permutation och kombination då de orsakade svårigheter för eleverna. ”Småproblemstrategin” används främst vid stora kombinatoriska problem för att undvika svårigheter som ”överräkning” och för att hitta mönster. Vetskapen om dessa svårigheter och strategier kan bidra till att lärare använder sig av mer framgångsrika sätt att bedriva undervisningen på för att minska risken för elevers svårigheter. / This study is a literature study which summarizes Upper secondary students’ difficulties regarding the mathematical field of combinatorics, and teaching strategies to avoid those. The study shows that the students’ have multiple difficulties within the field of combinatorics. The students’ main difficulties are to distinguish between which formula to use regarding permutation or combination, and also difficulties listing the number of outcomes when trying to solve a combinatorial problem. Other difficulties also occurred like students’ struggling to understand the question, difficulties generalizing answers, difficulties with paraphrases of combinatorial formulas as well as to use multiplication and addition in a correct way. The strategies mentioned in the articles, to avoid these difficulties, are “the labeling strategy” and “the strategy of using smaller problems”. “The labeling strategy” is a strategy which solves combinatorial problems without the use of the concepts permutation and combination since they cause difficulties for the students. “The strategy of using smaller problems” are especially used in big combinatorial problems to avoid difficulties like overcounting and finding patterns. The knowledge of these difficulties and strategies to avoid them can contribute to teachers using more successful ways of teaching and to reduce the risk of students having difficulties.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Syftet med uppsatsen är att på vetenskaplig grund problematisera hur en lärare skulle kunna arbeta med Selma Lagerlöfs novell Bortbytingen i en gymnasieklass i vår tid. Studien är en kvalitativ undersökning där en analys av Lagerlöfs novell ligger till grund för urvalet av didaktiska metoder. Valet av forskningsbaserad litteratur har grundats på valet av gymnasieelever som målgrupp. Genom att ta del av läroplanen i svenska för gymnasieskolan 2011 sammanfogar jag i uppsatsen styrdokumenten, den forskningsbaserade litteraturen och Lagerlöfs novell. Vidare jag genomför en analys där jag plockar fram teman och olika beröringspunkter som jag funnit i texten. Förhoppningen är att min uppsats ska vara till hjälp för olika lärare och elevgrupper. De slutsatser jag drar är att ingen tolkning kan vara fel och att det måste tillåtas att finnas lika många tolkningar som det finns elever. Elevernas egna erfarenheter och intressen måste få spela in för att kunna göra novellen relevant.