<p>Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna. Ur ett didaktiskt perspektiv är studien intressant eftersom eleverna från det mer utpräglade dialektområdet Gotland är mer medvetna om sitt sätt att tala, vilket går att koppla till det faktum att de har haft mer undervisning i skolan om de svenska dialekterna i allmänhet samt den egna dialekten.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift på nationella provet i svenska B. Vad är viktigast när de gör sitt val och vad får detta för skrivpedagogiska konsekvenser? Könsmässiga skillnader i elevernas resonemang tas också upp och diskuteras. De teoretiska utgångspunkterna belyser elevers skrivande på gymnasiet och deras inställning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas. Underlaget för undersökningen utgörs av en enkät som genomfördes bland 138 elever i åk 2 och 3 på en gymnasieskola i en liten svensk stad. Enkäten består av två delar. Eleverna har först fått rangordna olika alternativ efter vad de tycker är viktigast när de väljer uppgift på nationella provet och kommentera denna rangordning. Därefter har de fått välja mellan ett antal fiktiva uppgifter och motivera detta val. Undersökningens resultat visar att eleverna är mycket betygsorienterade när de väljer uppgift. Det är också viktigt för eleverna att uppgiften möjliggör en anknytning till egna erfarenheter och till ett mer personligt och fritt skrivande. De anser att uppgiftstypen krönika passar detta bäst. Artikeln och krönikan är de mest populära uppgifterna i enkätundersökningen, medan manusuppgiften är minst populär. Krönikan tycks på grund av sina mer personliga drag därmed ha tagit över de nu avlägsnade berättande uppgifternas popularitet. Det har också framkommit att de fiktiva kontexter som anges i de olika uppgifterna på nationella provet, i många fall avgör elevernas val. Situation och mottagare tycks följaktligen betyda mycket för eleverna i deras textproduktion medan genreangivelser har relativt liten betydelse.

This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments. The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic. The first place the students look for information is the Internet. Half of the stu­dents think they have been trained in information seeking. More boys than girls believe they have been trained. Three quarters of the students do not think they need more training in information seeking. Two thirds of the students think they have been sufficiently trained in source evaluation and more boys than girls believe they have been sufficiently trained. Just over half of the students do not think they need more training in source evaluation. A good half of the students think the school library is quite important and almost half of the girls and one third of the boys visit the library once or twice per month. The cooperation between the teachers and the librari­ans does not work as well in the schools as the teachers and librarians wish but is improving. The majority of the teachers and librarians think their cooperation needs to be improved. The majority of the teachers think there is a correlation between information seeking and learning outcomes. All the librarians think the library is a resource that ought to be integrated in the students' education. My conclusion is that the majority of the students are not information literate. To be information literate, the students need to have the ability to locate and evaluate the required information. Information seeking as scruti­nizing and analysing is a pre-requisite for lifelong learning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever översätter mellan tre matematiska språkformer (symbolspråk, matematiskt språk och vardags-språk). Studien använde ett slags test, en kunskapsdiagnos, för att undersöka detta. Gymnasieelever från samma program i tre olika årskurser fick möjlighet att delta i studien. Diagnosen var uppdelad i tre översättningsområden: från matematiskt språk till symbolspråk, från symbolspråk till matematiskt språk och till sist från symbolspråk till vardagsspråk. Resultatet visar att gymnasieeleverna, oavsett årskurs, har problem med översättningarna. Bland annat använde eleverna fel operationstecken, missade att sätta ut väsentliga parenteser och blandade i vissa fall de olika språkformerna i samma mening. Eleverna lyckades bäst med översättningen från symbolspråk till matematiskt språk, och de allra flesta kände till symbolen för ”mindre än”. / The purpose of this study was to investigate how upper secondary school students translate between three mathematical language forms (symbolic language, mathematical language and everyday language). The study used a test (a diagnosis), to investigate this. Upper secondary school students belonging to the same program in three different grades were given the opportunity to take part in the study. The diagnosis was divided into three translation areas: from mathematical language to symbolic language, from symbolic language to mathematical language and finally from symbolic language to everyday language. The result shows that upper secondary school students, regardless of grade, have problems with the translations. Among other things, the students used the wrong operation signs, missed writing crucial parentheses and in some cases, they mixed the various language forms in the same sentence. The students were most successful with the translation from symbolic language to mathematical language, and the vast majority had knowledge of the "less than" - symbol.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hållbar utveckling tolkas av lärare och elever i gymnasieskolan. De frågeställningar som används är Vilka miljöpolitiska diskurser går att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hållbar utveckling? samt Finns det någon dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om och uppfatta begreppet hållbar utveckling? För att svara på frågeställningarna har den kritiska diskursanalysen använts som metod och begreppet hållbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hållbar utveckling är vagt definierat och innehåller inga tillvägagångssätt som behövs för en hållbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och därför är det fruktbart att se begreppet som en diskurs. Genom min studie har det visat sig att gymnasielärare och gymnasieelever har olika syn på vad hållbar utveckling är vilket framträder genom olika diskurser samt att det finns en dissonans mellan lärare och elevers sätt att tala om begreppet hållbar utveckling. Utifrån mitt resultat drar jag slutsatsen om att förväntningarna på eleverna från lärarnas sida skulle kunna påverka elevernas resonemang gällande hållbar utveckling i undervisningen. Detta eftersom att lärarna tror att eleverna har ett annat sätt att uppfatta och tala om begreppet hållbar utveckling än vad eleverna faktiskt har. / The aim of this study is, through qualitative interviews and focus group interviews to examine how the notion sustainable development is construed by teachers and pupils in upper secondary schools. What environmental policy discourses can be discerned in the different interpretations of the concept of sustainable development? and Is there a dissonance between teachers and pupils way to talk about and understand the notion sustainable development? These are the questions that are asked in this study. To answer the questions, the critical discourse analysis has been used as a method and the notion sustainable development as a theoretical framework. Sustainable development refers not to any accomplishment, still less to a precise set of structures and measurements to achieve collectively desirable outcomes. Rather, it’s a discourse. The results showed that upper secondary school teachers and pupils have diverse ideas about sustainable development which appears through different environmental discourses. Based on my results, I conclude that expectations of pupils from the teacher´s side could affect the pupil´s reasoning regarding sustainable development during education. This is because the teachers believe that the pupils have other way to perceive and talk about the notion sustainable development then what the students actually have.

Bakgrund: Sjukvården är i ständigt behov av blod och bloddonation har under senaste åren minskat. En viktig uppgift för blodcentraler är att rekrytera nya blodgivare. Forskning på gymnasieelevers inställning till blodgivning saknas. Syfte: Att undersöka gymnasieelevers inställning till blodgivning och deras anledningar till att donera och att inte donera. Könsskillnader ska också utredas. Syftet är också att utreda vad dem vet om blodgivning. Metod: Etthundra fyrtiofem gymnasieelever från Uppsala och Stockholm besvarade en enkät inriktad på bloddonation. Resultat: Endast 22,1% visste vad som krävdes för att donera blod. Majoriteten av gymnasieeleverna ansåg att det var bra med bloddonation. Hälften ville donera blod (52,4%). Den främsta anledningen att donera blod var att vilja hjälpa andra. Stick- och blodrädsla var den främsta anledningen till att inte donera blod. Främsta anledningen att inte donera blod för männen var ointresse (21,8%). Medicinska skäl var en viktig anledning för kvinnor att inte donera blod (19,1%). Slutsats: Kunskapen hos gymnasieelever angående bloddonation är bristfällig. Gymnasieelever anser att bloddonation är bra. Gymnasieelever vill donera blod för att hjälpa andra, och väljer att inte donera blod på grund av att de har stickrädsla och är rädda för blod. Anledningar till att donera blod är liknande mellan män och kvinnor, medan anledningarna till att inte donera blod har stor spridning. / Background: Health care is in constant need of blood and blood donation during the last few years has declined. An important task for blood centers is to recruit new donors. There’s a lack of research on high school students' attitudes towards blood donation. Objective: To examine high school students' attitudes towards blood donation and their reasons for donating and not donating. Gender differences will also be investigated. The aim is also to investigate what they know about blood donation. Method: One hundred forty-five high school students from Uppsala and Stockholm answered a questionnaire focused on blood donation. Results: Only 22.1% knew what was required to donate blood. The majority of high school students felt that it was good with blood donation. Half wanted to donate blood (52.4 %). The main reason to donate blood wanted to help others. Needle phobia and fear of blood was the main reason not to donate blood. Main reason for not donating blood for men was lack of interest (21.8 %). Medical reasons were an important reason for women not to donate blood (19.1 %). Conclusion: The knowledge of high school students about blood donation is flawed. High school students believe that blood donation is good. High school students want to donate blood to help others, and chooses not to donate blood because of their needle phobia and fear of blood. Reasons to donate blood are similar between men and women, while reasons for not donating blood is widespread.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp. För att undersöka om så var fallet genomfördes ett experiment med tre olika gymnasieklasser. Deltagarna fick genomföra ett grupparbete och därefter svara på en enkät som mätte deras upplevelse av arbetet. I nästa steg fick en grupp, experimentgruppen, lyssna på en föreläsning om socialpsykologiska begrepp för att därefter återigen genomföra ett grupparbete och besvara samma enkät igen. En annan grupp, kontrollgruppen, fick inte lyssna på föreläsningen men göra allt övrigt experimentgruppen gjorde, ett grupparbete med enkät samt ett grupparbete till med enkät.De teoretiska begrepp som använts för att analysera resultatet är bland annat, definition av situationen, priming och Hawthorneeffekten. Resultatet tyder på att en förändring i upplevelsen av grupparbete skett hos både experimentgruppen och kontrollgruppen, dock var den större hos experimentgruppen. / AbstractTitle: If individuals get an information about how to work in a group, could that change their experience about cooperation?Authors: Hayat Ashkar and Görgen JanssonMentor: Ilkka Henrik MäkinenSeat of learning: Uppsala UniversityDate: 5/1 2014The background to this study is based on studies that have shown that if a patient while waiting for a doctor's appointment gets help to self-help, the patient will assimilate more of the treatment than a patient who only has to wait for their doctor’s appointment. That can then be interpreted as any kind of stimuli (self-help) before treatment is favourable.That led to a wonder if the same principle might apply to work in groups. If individuals who are going to do cooperation receive information about working in groups, in terms of social psychology concepts, could that improve their ability to work in a group? The purpose of this paper is to examine whether knowledge in social psychological concepts can be seen to give any impact on students' experiences and attitudes towards working in groups. To examine this, an experiment with different high school classes was conducted. In the experimental group the students implemented a group project and then answered a questionnaire that measured the students' experience of the work. In the next step they had to listen to a lecture about social psychological concepts. After that they did another group project and answered the same questionnaire again. In the control group the students did just the same except listening to the lecture about social psychological concepts.The theoretical concepts used include social negotiation, definition of the situation and priming. The results of this study show that the experimental group showed a consistently higher average current experience of group work. That indicates that a process of change begins in the participants. It can be explained by priming.

<p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.</p><p>Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.</p><p>Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.</p><p>Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.</p><p>Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper. De anser att eleverna ofta särskriver och gör satsradningar men det största problemet anser de vara bristen på motivation och arbetslust hos eleverna.</p></p>

Syftet med denna studie är att se om det finns någon skillnad hos gymnasieelever med eller utan nationellt godkänd idrottsutbildnings (NIU) upplevda psykiska ohälsa och stress. Syftet var också att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa och stress. En elektronisk enkät besvarades av 104 gymnasieelever i åldrarna 17-20 år ifrån fyra olika skolor i Mellansverige. 58 avgymnasieleverna hade ingen nationell idrottsinriktning i utbildningen och 46 elever hade således valt gymnasieutbildning med NIU. Upplevd psykisk ohälsa mättes med en svensk version av General Health Questionarie (GHQ-12) och upplevd stress mättes med en svensk version av Percieved Stress Scale(PSS-14). Studien fick inte stöd för sin hypotes att gymnasielever med idrottsinriktning (NIU) upplevde mer psykisk ohälsa och stress än de utan idrottsinriktning. Studien fann en positiv korrelation mellan stress och psykisk ohälsa. Kvinnor upplevde mer psykisk ohälsa och stress än män.

The aim of this essay is to examine students view on religion as a phenomenon in upper secondary school. The aim has been examined through 8 semistructured interviews and a survey consisting of 64 responses. The conclusions drawn from these methods is firstly that students consider religion to have a role in conflicts. Some students consider religion to be a cause of conflicts and some consider religion to be used as a means in conflicts. At the same time religion is also viewed as a source of solidarity, peace, moral and meaningfulness making students view on religion very complex and nuanced. Furthermore, the students thought of religion as faith and beliefs in one or several gods rather than religious actions and participation in religious institutions. The students therefore think of religion in the terms of orthodoxy rather than orthopraxy. There is also a comprehension that religion may be interpreted and expressed in various different ways making students view on religion very individualistic.