<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande, slutledningsförmåga </em>och <em>referenshantering. </em>Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljö</p><p>Författare: Sofia Jovannelli</p><p>Handledare: Monica Naeser</p><p>Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.</p><p>Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?</p><p>Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.</p><p>För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.</p><p>Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.</p><p>I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.</p><p>Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.</p><p>Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen.</p> / <p>Abstract</p><p>Title: A-Level students’ perspective on their own health and motivation in their college environment.</p><p>Author : Sofia Jovannelli</p><p>Supervisor : Monica Naeser</p><p>The purpose of this essay was to gain a deeper understanding of how A-level students perspective is on their own health and motivation.</p><p>Which different factors does the A-Level students´ consider affect their own health and motivation in their college environment?</p><p>Through the use of qualitative interviews with six A-level students their view on their own health and motivation was investigated.</p><p>To gain a deeper factual and theoretical basis to the research questions, I also investigated some earlier studies.</p><p>The central frame of interpretation of this study is the theory about KASAM, and earlier research in this field.</p><p>In the writing of this essay it has emerged that the people´s health is influenced in both a positive and a negative way during their school years depending on factors such for example stress related to school work.</p><p>It has emerged in the interview process that students view their college time and their college work as meaningful despite the stress some of the students can feel..</p><p>Furthermore the interviews have shown that all whom were interviewed were satisfied with their time at A-level college on the whole.</p><p>This research’s findings directly matches those of the earlier studies about health and motivation, as the interviews show that a predisposition for psychological well-being and a positive development is that you live in a comprehensible environment with appropriate demands on the students, and the possibility to influence one’s own situation.</p>

<p>This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.</p><p>The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic. The first place the students look for information is the Internet. Half of the stu­dents think they have been trained in information seeking. More boys than girls believe they have been trained. Three quarters of the students do not think they need more training in information seeking. Two thirds of the students think they have been sufficiently trained in source evaluation and more boys than girls believe they have been sufficiently trained. Just over half of the students do not think they need more training in source evaluation.</p><p>A good half of the students think the school library is quite important and almost half of the girls and one third of the boys visit the library once or twice per month. The cooperation between the teachers and the librari­ans does not work as well in the schools as the teachers and librarians wish but is improving. The majority of the teachers and librarians think their cooperation needs to be improved. The majority of the teachers think there is a correlation between information seeking and learning outcomes. All the librarians think the library is a resource that ought to be integrated in the students' education.</p><p>My conclusion is that the majority of the students are not information literate. To be information literate, the students need to have the ability to locate and evaluate the required information. Information seeking as scruti­nizing and analysing is a pre-requisite for lifelong learning.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:</p><p>Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?</p><p>- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?</p><p>Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?</p><p>Metod</p><p>En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test.</p><p>Resultat</p><p>Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen</p><p>Slutsats</p><p>Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans?</p> / <p>Aim</p><p>The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are:</p><p>What do students in upper secondary school know about health?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades?</p><p>- Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs?</p><p>How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy?</p><p>Method</p><p>A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed.</p><p>Results</p><p>The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs.</p><p>Conclusions</p><p>The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:</p><p>• Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?</p><p>• Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?</p><p>Metod</p><p>Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika.</p><p>Resultat</p><p>Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar.</p><p>Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet.</p><p>Slutsats</p><p>En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Studiens syfte har varit att kartlägga gymnasieelevers motivationstyp, allsidiga rörelsekompetens samt grad av fysisk aktivitet i fem klasser på en skola i centrala Stockholm. Frågeställningarna var följande: Finns det skillnader i grad av fysisk aktivitet hos gymnasieeleverna med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Finns det skillnader i typ av motivationen till idrott och hälsa hos elever med hög respektive låg allsidig rörelsekompetens? Hur ser gymnasieelevernas allsidiga rörelsekompetens ut?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Metoderna som använts i studien är observation samt en kvantitativ enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes. Urvalet innehöll fem gymnasieklasser i år två bestående av 138 elever på en kommunal skola i centrala Stockholm. Det externa bortfallet var 54 procent och det interna bortfallet 0 procent. Elevernas allsidiga rörelsekompetens mäts med NyTidstestets version för skolår nio, genom att elevernas utförande av olika rörelsemoment observeras och bedöms av testets funktionärer. Elevernas motivation och grad av fysiska aktivitet mäts med en enkät. De 35 procent lägsta resultaten har jämförts med de 35 procent högsta på NyTidstestet för att undersöka de eventuella skillnaderna hos grupperna. Resultaten har bearbetats statistiskt i SPSS med korstabeller. Den teoretiska utgångspunkt som använts i studien är Robert J Vallerands modell Hierarchical Model of Intrinsic and Extrensic Motivation. Modellen redogör för de olika typerna av motivation, vilka konsekvenser olika typer av motivation får för individen, vilka faktorer som påverkar motivationen samt på vilka nivåer motivationen existerar.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Studien visar att eleverna med högst resultat på NyTidstestet var i större utsträckning måttligt fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan. Studien visar inga signifikanta skillnader i motivationstyp hos eleverna. Enligt NyTidstestet har majoriteten av eleverna en motorik som klassificeras som tillfredställande enligt bedömningskriterierna för NyTidstestet.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Studien visar ett signifikant samband mellan graden av måttlig fysisk aktivitet och hög respektive låg allsidig rörelsekompetens hos eleverna.</p><p>  </p><p>De flesta elever i studien var inre motiverade till idrott och hälsa i första hand och väldigt få var amotiverade i första hand oavsett låg eller hög allsidig rörelsekompetens. De olika typerna av yttre motivation visar att elever med hög allsidig rörelsekompetens i större utsträckning motiveras av identifierad reglering än de med låg samt i lägre utsträckning av introjicerad reglering och yttre reglering. Skillnaderna var inte signifikanta.</p><p> </p><p>Elevernas motorikprofil visar att de som grupp presterar bättre än eleverna i skolår nio i en referensstudie vilket följer den trend som referensstudien fann att elever presterar bättre på NyTidstestet efter hand som de blir äldre, men det höga bortfallet innebär att resultaten istället skulle kunna vara lägre.</p>

Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.

The main purpose of this bachelor’s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed. According to the results, there seems to be a connection between a) the library staff’s perceptions of knowledge, b) the library staff’s actual knowing about Wikipedia, c) the library staff’s attitudes toward Wikipedia and d) the teaching performed by the library staff about Wikipedia. The results also suggest the cognitive authority of the traditional encyclopaedia to be strong, especially among those within the library staff not very familiar with Wikipedia. Those positive to Wikipedia possibly represent perceptions of knowledge with a draw towards the late modern. Finally, possible solutions regarding the improvement of information literacy and of Wikipedia usage among the upper secondary school pupils are discussed.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är: Vad kan elever på gymnasiet om hälsa? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna? - Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen? Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen? Metod En kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa. Resultaten har därefter analyserats i både Excel och statistikprogrammet SPSS, där även reliabilitetstestet av provet utförts. Efter reliabilitetstestet skapades ett nytt index ”Sammanfattande kunskap” och resultat beräknades även utifrån detta test. Resultat Medelvärdet för samtliga elever låg på 11,61 antal rätta svar av tjugo möjliga på kunskapsprovet, med standardavvikelsen 2,89. En viss tendens till högre kunskap inom området kost kunde urskiljas. Inga direkta skillnader kunde ses mellan vare sig de olika årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen. Dock kan en tendens till en högre kunskapsnivå på entreprenörsprogrammet ses. Efter utfört reliabilitetstest visade sig reliabiliteten på kunskapsprovet som helhet endast uppgå till 0,525. Det nya indexet ”Sammanfattande kunskap” gav en reliabilitet på 0,669 och dess resultat visade inte heller på några direkta skillnader mellan årskurserna eller de olika gymnasieprogrammen Slutsats Resultaten av denna undersökning och även tidigare forskning visar att kunskapen om hälsa generellt är relativt låg. Forskning visar olika svar gällande sambanden mellan kunskap och verkligt beteende, där en del menar att kunskap direkt kan påverka beteenden medan andra menar att andra faktorer också måste in för att en beteendeförändring skall kunna ske. Oavsett vilket samband som finns mellan kunskap och verkligt beteende kan det konstateras att folkohälsan är ett stort problem i samhället och något måste göras åt det, frågan är vad som bör göras och vem som bör göra det. Är det verkligen kunskap det är brist på eller ligger problemet någon annanstans? / Aim The aim of this study is to investigate what knowledge students in upper secondary school have within the field of health. In addition to that the aim is to check the reliability of the test, which has been designed and used in the investigation. Problems to be answered are: What do students in upper secondary school know about health? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different grades? - Do any differences in knowledge occur between the students in the different programs? How high is the reliability of the test used in this investigation, i.e. are the results in this investigation trustworthy? Method A test at the upper secondary school of John Bauer in a municipality of a big city has been accomplished, where 219 students in year one and year two have contributed. Out of these 141 students answered a test consisting of twenty questions of knowledge within the fields of physical activity, nutrition and general health. The results were analyzed in both Excel and the statistic programme SPSS and there has the test of reliability also been performed. After the test of reliability a new index “Summary of knowledge” was created and new results from this index were computed. Results The mean for all students was 11,61 number of right answers out of twenty possible on the test, with a standard deviation of 2,89. A tendency to a higher level of knowledge within the field of nutrition could be seen. No clear variances between the different grades or the different programs could be seen, although a trend to a higher level of knowledge in the programme of contractors could be seen. The test of reliability for the entire test showed a reliability of only 0,525. The new index “Summary of knowledge” gives a reliability of 0,669 and its results neither show any clear variances between the grades or the different programs. Conclusions The results from this investigation, together with previous research, shows that the knowledge of health is relatively low. Research shows different answers within the correlation between knowledge and actual behaviour, where some people means knowledge directly can affect behaviour, and some means other factors are needed as well to create a change of behaviour. No matter which correlation can be seen between knowledge and actual behaviour, it can be stated that the public unhealthy is a big problem in the society and something has to be done. The question is what shall be done, and who shall do it. Is the lack of knowledge the actual problem or is the problem something else?

Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar. Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg. / During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed. The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils. The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.