Controversial questions have the potential to awaken strong feelings for students and are common in the civics education. Despite this, research shows that students are not presented with sufficient opportunities to encounter controversial questions. The present study, through semi-structured interviews, examines ten upper secondary school students regarding their experiences with controversial questions. This study aims to contribute knowledge surrounding the experiences of upper secondary school students regarding controversial questions in the civics subject and civics education. The results of this study indicate that topics such as war and gang crime in the civics subject are perceived as controversially loaded based on the students’ classroom situation, as well as the background, opinions, and experiences that the students possess. Furthermore, the results show that some students perceive that they are given certain opportunities to discuss controversial questions, which refutes previous research. At the same time, to a larger extent, the results signify potential limitations regarding students' opportunities to discuss controversial questions in civics education. This is expressed through the students who imply that controversial questions are not presented in certain cases due to the teacher’s approach, the student’s willingness to dare to discuss, but also through the teaching methods that are used. Additionally, multiple students express that their opportunities for sharing opinions regarding controversial questions should be overseen. This is connected to the study’s theoretical framework, the associative agonism by pointing to the necessity of exchanging opinions between students in an open and democratic environment of discourse.

Svenska gymnasieskolor, både kommunala och fristående, har snabbt adopterat en datorbaserad inlärningsplattform. Det här betyder att varje elev får tillstånd att låna en dator från skolan, vars syfte är att effektivisera skolarbetet. Att flytta undervisningen iväg från papper och penna mot ett mer digitalt arbetssätt medför dock vissa risker gällande informationssäkerhet. Denna uppsats syftar att undersöka, genom en surveyundersökning av 4 olika gymnasieskolor i Sverige, kunskapsnivåerna i informationssäkerhet hos studenter mellan 16 och 19 år gamla, samt även hur denna kunskap lärs ut. Studien var uppdelad i en enkätundersökning av studenter, med 163 respondenter, och intervjuer med 3 anställda på 3 av skolorna. / High schools in Sweden, both public and private, have rapidly been adopting a computerbased learning platform. This means that each student is granted permission to lease a laptop from the school, which is intended to effectivize school work. However, moving the educational platform away from paper and pen and towards a digital platform poses certain risks concerning information security. This paper aims to examine, through a survey of 4 different high schools in Sweden, the education levels of students aged 16 to 19 concerning information security, and also how that education has been conducted. The study was divided into a survey of students, with 163 respondents, and interviews were conducted with 3 key members of 3 of the schools.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som kryper allt lägre ner i åldrarna. Trots välfärdssamhällets insatser och möjligheter till ett bra liv är det överraskande med det stora antalet rapporter om barn- och ungdomars försämrade psykisk ohälsa. Hos ungdomar är det framförallt depression, ångest och beroendesjukdomar som ökar. Ett stort hinder för att främja och uppnå psykisk hälsa och välbefinnande är stigmatisering, negativa attityder och felaktiga föreställningar om psykisk sjukdom och ohälsa. Kunskap om psykisk ohälsa har visat sig vara en effektiv metod för att öka medvetenhet om och attityder till psykisk ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka vad gymnasieelever har för kunskap om och attityder till psykisk ohälsa och att undersöka om det fanns någon skillnad i kunskap mellan de som hade egen erfarenhet eller inte. Därtill undersökte studien om gymnasieeleverna hade fått utbildning om psykisk ohälsa och oml de önskade mer av detta. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkäten MAKS. I studien deltog 55 elever i årskurs 3 ifrån två gymnasieskolor i en stad i Mellansverige. Resultat: Det framkom att gymnasieleverna överlag har en god kunskap om och positiva attityder till psykisk ohälsa. Ett stort antal av de tillfrågade hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa och majoriteten var intresserade av mer utbildning inom ämnet. En signifikant skillnad framkom mellan den grupp som hade egen erfarenhet av psykisk ohälsa och de som inte hade det. Denna skillnaden visade sig i påståendet om bipolärsjukdom var en psykisk sjukdom eller ej där den grupp med egenerfarenhet av psykisk ohälsa i större grad svarade att de höll med om påståendet. Ingen signifikantskillnad i kunskapsläge framkom i resterande frågor eller påståenden. Slutsats: Den här studien visar att de tillfrågade gymnasieeleverna överlag innehar en god kunskap och positiv attityd till psykisk ohälsa. / Background: Mental health is a growing public health problem. Despite the social welfare activities and opportunities for a good life, it is surprising the large number of reports of children's and young people's deteriorating mental health. In adolescents, it is particularly depression, anxiety and addiction disorders that increase. A major obstacle to promote and achieve mental health and wellbeing is stigmatization, negative attitudes and misconceptions about mental illness and ill health. Knowledge of mental illness has proven to be an effective method to increase the awareness of and attitudes to mental illness. The purpose of this study was to investigate the upper secondary school pupils knowledge and attitudes about mental illness and to investigate whether there was any difference in knowledge between those who had personal experience or not. In addition, the study investigated whether the high school students had received training on mental illness and if they wanted more of this. Method: Quantitative cross-sectional study. The survey MAKS. The study enrolled 55 students in grades 3 from two high schools in a town in central Sweden. Results: It was revealed that the high school students generally had a good knowledge of and positive attitudes towards mental illness. A large number of respondents had personal experience of mental illness and the majority were interested in more training in the subject. A significant difference was found between the group who had personal experience of mental illness and those who had not. This difference was shown in the statement of bipolar disorder was a mental illness or not, where the group with personal experience of mental ill health to a greater extent replied that they agreed with the statement. No significant difference in the level of knowledge emerged in the remaining questions or statements. Conclusion: This study shows that the surveyed high school students generally possess a good knowledge and positive attitude to mental illness. Proposals for future research is to investigate more deeply the nature of knowledge about mental illness that young people possess and whether there is a need to teach strategies for the young people themselves should be able to pay attention to symptoms and self-care needs in mental illness.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och kartlägga gymnasieelevers smak för idrott (praktiktillhörighet) utifrån Lars-Magnus Engströms praktikuppdelning. Syftet är också att undersöka hur kön, föreningsidrottande, betyg i idrott och hälsa samt socioekonomiskt kapital kan relateras till praktiktillhörighet. Studien ska även undersöka vilket lärande de olika praktikerna bidrar till. – Hur ser praktiktillhörigheten bland gymnasieelever ut? – Finns det en relation mellan praktiktillhörighet och lärande? Metod En enkätundersökning genomfördes på 270 gymnasieelever. Eleverna kom från tre skolor som alla var belägna i Stockholms förorter. Resultaten analyserades i SPSS och signifikansprövades genom Pearson Chi-Squaretest. Studiens teoretiska utgångspunkter var Bourdieus habitusbegrepp, Vygotskijs sociokulturella lärandeteori samt Hirdmans och Fagrells tolkning av genussystemet. Resultat Utmaning, fysisk träning samt tävling och rangordning var de praktiker som de flesta kände stark tillhörighet med. Färdighetsträning var en praktik som killar i större utsträckning tillhörde än tjejer och rörelse till musik var en praktik som tjejer i större utsträckning tillhörde än killar. De elever som fick ett högre betyg i idrott och hälsa hade en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik samt samvaro med djur. Det fanns inga signifikanta resultat mellan ekonomiskt kapital och praktiktillhörighet. De med högt eller medelhögt utbildningskapital kände en stark praktiktillhörighet med alla praktiker förutom rörelse till musik, samvaro med djur samt tävling och rangordning. De elever som var föreningsidrottare kände starkare tillhörighet med alla prestationspraktiker samt fysiskt träning och färdighetsträning än de som inte var föreningsidrottare. Resultaten i jämförelsen mellan praktiktillhörighet och lärande visade att de med stark praktiktillhörighet i större utsträckning instämde med påståendena kopplade till praktikens lärande. Slutsats Det tycks finnas skillnader i praktiktillhörighet beroende på vilket kön man tillhör. Ens praktiktillhörighet kan också skiljas åt beroende på utbildningskapital och förenings-idrottande. Det tycks finnas vissa praktiker som i större utsträckning leder till högre betyg i idrott och hälsa. Resultaten tyder också på att det finns ett lärande inom varje praktik. / Aim The purpose of this study is to research and map Swedish secondary school students’ taste for sports (practice belonging) based on Lars-Magnus Engström’s practice division. The purpose is also to explore how gender, participation in organized sports and socioeconomic capital might be related to practice belonging. The study will also explore what type of learning the different practices contributes to. – How is the practice belonging among Swedish secondary school students? – Is there a relationship between practice belonging and learning? Method A survey was conducted on 270 Swedish secondary school students. The students went to three different schools, all located in the Stockholm suburbs. The results were analyzed in SPSS and significance levels were tried through Pearson’s Chi-Square test. The study’s theoretical base consisted of Bourdieu’s concept of habitus, Vygotsky’s sociocultural learning theory as well as Hirdman’s and Fagrell’s rendering of the gender system.  Results Challenge, physical training as well as competition and ranking were practices who most felt a strong belonging to. Skill training was a practice that boys to a larger extent than girls belonged to and movement to music was a practice that girls in a larger extent than boys belonged to. The students who had a higher grade in PE felt a strong practice belonging to all practices but movement to music as well as interaction with animals. There were no significant results between economic capital and practice belonging. Those with a high or semi-high educational capital felt a strong practice belonging for all practices but movement to music, interaction with animals and competition and ranking. The students who were participating in organized sports felt a stronger belonging to all performance practices as well as physical training and skill training than those who weren’t participating in organized sports. The results in the comparison between practice belonging and learning showed that those with strong practice belonging to a greater extent agreed with the assertions connected to the practice’s learning. Conclusions There seems to be differences in practice belonging depending on which gender one belongs to. One’s practice belonging can also differ depending on educational capital and participation in organized sports. It seems to be some practices that to a greater extent lead to a higher grade in PE. The results also indicate that there is learning within each practice.

<p>Sammanfattning</p><p>Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.</p><p>Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller.</p><p>Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga.</p><p>Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor.</p><p>Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information.</p><p>Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.</p>

<p>Under min sista termin på lärarprogrammet har fokus bland annat legat på betyg. Vanligtvis är det politikers syn på betyg som framkommer i betygsdebatten. Syftet med min undersökning är att lyfta fram elevperspektivet i betygsdebatten. Detta ledde fram till min huvudfråga om vilken syn gymnasieelever har på betyg. För att få reda på detta ställde jag delfrågor om betygens rättvisa, betygens existens och upplevelsen av betyg. Metoden jag använde för att besvara frågorna var intervjuer med gymnasieelever på Karlbergsgymnasiet i Åmål. Resultatet av intervjuerna sammanställdes genom ad hoc-metoden, vilket innebar att jag försökte finna mönster i elevernas svar.</p><p>Det jag kom fram till i min undersökning är att majoriteten av gymnasieeleverna tycker att betygen inte är rättvisa. Men de anser att betyg behövs eftersom de fungerar som urvalsinstrument till högre studier och jobb och ger information om hur eleven ligger till. Flera elever vill ha fler betygssteg, för att betygen ska bli mer rättvisa. Vissa elever tycker betyg är dåligt för att de jämför sig med andra och får dåligt självförtroende av det. De negativa känslorna som ett dåligt betyg kan frambringa gör att vissa elever ger upp skolarbetet. Men andra elever motiveras av betyg och studerar mer på grund av dem. Detta visar på komplexiteten i fenomenet betyg. Gymnasieeleverna har både en positiv och negativ syn på betyg.</p> / <p>During my last term of teacher training the syllaby content, among other subjects, have been focused on school grades. Commonly the debate concerning school grades reflect the opinions of party politicians. The purpose of my research is to enhance the perspective of pupils´ opinions in this same debate. This very purpose brought on my main issue concerning the idea about grades among upper secondary school pupils. In order to investigate this issue I have formulated questions, put to upper secondary pupils, about the apprehension of fairness or justice in school grades, their opinion about the presence of school grades and their personal experience of them. The research method choosen to answer my questions was interview. Upper secondary pupils in a community of southern Sweden were interviewed.</p><p>The answers were analysed and structured according to the ad-hoc method, indicating that I tried to reveal patterns among the expressions given by the pupils.</p><p>The findings from my study imply that a majority of the students interviewed do consider grades to be unfair. They do think though that grades are needed as a means of selection for higher education as well as employment and that grades do inform about the level of achievement of the pupils. Several pupils in my study advocate an increased number of grade levels to promote more justice in the use of school grades. Some pupils think that grades are bad because they use to compare themselves to other schoolmates, a behaviour that tends to lower their ego. The negative feelings that may be accomplished by low grades tend to make some pupils give up school. Other students find grades motivating and grades make them study more earnestly. These answers do reveal the complexity in the issue of school grades. Upper secondary pupils do hold positive as well as negative attitudes towards school grades.</p>

<p>The main purpose of this bachelor’s thesis is to examine how Swedish upper secondary school librarians and related staff relate to the online encyclopaedia Wikipedia. The research is placed in the all-embracing context of information literacy and source criticism on the Internet. The study was carried out in the form of qualitative interviews and based on two theoretical bases: firstly, the concept of cognitive authority stipulated by Patrick Wilson, and secondly the idea that Wikipedia has a draw towards late modern epistemological assumptions. The latter theory was also associated with the perceptions of knowledge among the library staff interviewed. According to the results, there seems to be a connection between a) the library staff’s perceptions of knowledge, b) the library staff’s actual knowing about Wikipedia, c) the library staff’s attitudes toward Wikipedia and d) the teaching performed by the library staff about Wikipedia. The results also suggest the cognitive authority of the traditional encyclopaedia to be strong, especially among those within the library staff not very familiar with Wikipedia. Those positive to Wikipedia possibly represent perceptions of knowledge with a draw towards the late modern. Finally, possible solutions regarding the improvement of information literacy and of Wikipedia usage among the upper secondary school pupils are discussed.</p>

Kroppsideal är något vi möter konstant i vår vardag, både män och kvinnor, pojkar och flickor. I skolan är detta något som enligt ämnesplanen för idrott och hälsa ska lyftas och diskuteras som en del i undervisningen. Denna studie syftade till att undersöka hur elever konstruerar och resonerar kring kroppsideal. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 elever (fyra flickor och nio pojkar) från gymnasieskolans årskurs två och tre på en skola i södra Sverige. Med hjälp av diskursanalys analyserades resultatet och där framkom att elevernas kroppsideal handlar om att vara smal för kvinnor respektive vältränad för män och att elevernas föreställningar om kroppsideal är lika de som figurerar i media. I resultatet återfanns också att kroppsideal påverkar i ämnet idrott och hälsa, och främst inom simundervisning och omklädningsrum, men också i elevernas prestationer i ämnet. Undersökningen visade att media är en stark påverkansfaktor och att kroppsidealen riskerar bidra till att elever känner sig otillräckliga. Utöver detta så visade det sig även att eleverna upplevde att man beroende på hur man ser ut riskerar social utfrysning, kränkande kommentarer, dåligt självförtroende och psykisk ohälsa som anorexia och självmordstankar till följd.

Ett mått på hur väl ett skolämne definierar sig i förhållande till de övriga är klassifikation. Den ämnesdidaktiska forskningen tyder på att svenskämnet, bland annat genom en låg tillämpning av ämnesspecifik terminologi, kännetecknas av en svag klassifikation. Tre svensklärare vid gymnasiet intervjuades angående deras uppfattning om sitt eget ämnes­relaterade språkbruk och observerades vid två lektionstillfällen var. Resultaten ger vid handen ett språkbruk som till största del präglas av termer som är ämnesrelaterade men inte hämtade från språk- eller litteraturvetenskapen. Detta indikerar en klassifikation av varken alltigenom svag eller stark grad. De uppfattningar som lärarna ger uttryck för i intervjuerna motsvaras endast delvis av den observerade undervisningen.

Skolelevers sociokulturella och språkliga bakgrund har en stor påverkan på skolresultatet. En lösning på det problemet kan vara att använda sig av språkutvecklande arbetssätt i klassrummen, något som enligt forskning tycks gynna alla elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasieelever upplever språkutvecklande arbetssätt. För att besvara detta används kvalitativa intervjuer med två lärare, deltagande observationer i lärarnas klassrum och gruppintervjuer med ett antal elever. Resultatet visar att eleverna upplever att de språkutvecklande metoderna ger en tydlighet vilket underlättar läsning och skrivning vilket i sin tur möjliggör en språkutveckling för alla elever. Eleverna är med andra ord medvetna om att deras lärares arbetssätt är språkutvecklande. Eleverna är positiva till att saker får ta tid även om ett allt för långt arbete med samma text upplevs som frustrerande.