Den klassiska mekaniken är inte helt intuitiv. Det är något som gymnasieelever världen över upplever när du blir undervisade inom det. Det finns viss forskning inom området som undersöker vilka utmaningar som tycks finnas för gymnasieelever världen över. Målet med denna systematiska litteraturstudie är att finna och analysera forskningslitteratur som undersöker vilka utmaningar som eleverna har. Studien är skriven för att svara på följande frågor:  Vad karaktäriserar elevers utmaningar med klassisk mekanik? På vilka sätt beskrivs orsakssambanden mellan utmaningar i klassisk mekanik med elevers förståelse inom området? För att få ett svar på dessa frågeställningar söktes det efter relevant litteratur som kunde analyseras. Detta för att kunna ge några slutsatser till frågeställningen. Efter sökningen var utförd så bedömdes tolv artiklar vara relevanta för denna systematiska litteraturstudie. Litteraturen för studien söktes främst efter i ERIC- och Scopus-databasen men även till viss del med Google Scholar. Studierna visade att eleverna har flera olika utmaningar inom den klassiska mekaniken. Men de olika utmaningarna skiljer sig åt. De största utmaningarna som eleverna möter är deras förståelse av kraft och energiomvandlingar. Något som tycksvara ett genomgående mönster inom de flesta områdena är att eleverna tolkar kraft på ett sätt liknande Aristoteles. Inom vissa områden så sågs det att mer forskning skulle vara relevant att utföra då det tycks saknas inom de områdena.

Elever i gymnasieskolan har fått ökat egenansvar för sina val och sin framtid bland annat därför att vår tidigare kollektivistiska samhälleliga demokratisyn i mångt och mycket har ersatts av en individualistisk. Alla gymnasieutbildningar i dagens Sverige ska erbjuda elever en möjlighet att utbilda sig vidare på högskola eller universitet, med andra ord, högre utbildning prisas och eftersträvas i det svenska samhället. Denna situation korrelerar inte särskilt väl med situationen i skolan, där vi under vår verksamhetsförlagda tid sett att långt ifrån alla elever kan hantera och nyttja de villkor och möjligheter som erbjuds. Vårt syfte med arbetet är att utifrån gymnasielevers bakgrund och sociala villkor försöka få klarhet i hur de ser på sig själva som individer i skolans värld och hur de ser på sin framtida roll i samhället i stort. Utifrån detta växte våra problemformuleringar fram vilka bland annat lyder: På vilket sätt speglas elevers visioner om sin framtida samhällsroll i deras ansvarskänsla och motivation i gymnasieskolan, samt deras sätt att ta tillvara på vad gymnasieskolan erbjuder? För att besvara våra problemformuleringar har vi har utifrån begreppen engagemang, ansvar och motivation genomfört åtta kvalitativa intervjuer med elever inom tre olika program: natur-, estetiska- samt hotell- och restaurangprogrammet. Vårt teoretiska perspektiv är sociologiskt där vi inspirerats av bland annat Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Det framkommer till exempel i vår undersökning att gymnasieskolan misslyckas i att ge ett helhetsperspektiv i undervisningen vilket våra respondenter anser vara viktigt för att vara motiverade och för att ta ansvar. Det visar sig även att elevers sociala villkor ofta förstärks i den svenska gymnasieskolan. Utbildningsväsendet i Sverige förespråkar teoretiska kunskaper och elever med uppväxtvillkor som bidrar till en utveckling av sådana egenskaper som krävs i den teoretiskt inriktade gymnasieskolan. En elev som kan ta ett stort personligt ansvar och känner stor motivation för sina studier, samt har insikten och förståelsen av villkoren som krävs för att nyttja de möjligheter som ges är en elev som passar väl in i dagens gymnasieskola. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut.

Examensarbetets syfte är att undersöka historiemedvetande och föreställningar om genus hos skånska gymnasieelever. Vilka föreställningar har eleverna om kvinnor och män då, nu och sen? Spelar elevernas kön någon roll för hur de uppfattar mäns och kvinnors möjlighet att agera i historien och vad säger detta om deras historiemedvetande? Det material vi analyserat är svar från Skåneprovet, ett gemensamt och avslutande prov i gymnasieskolans kurs Historia A, vilket skrevs 2006. Vi har fokuserat på en fråga som gäller kvinnors ställning och villkor under senare delen av 1900-talet. Med hjälp av en tolkningsmall har vi försökt fånga vilka föreställningar om kvinnors och mäns villkor eleverna har och hur de resonerar kring genusrelationer och människors handlingsutrymme i historien och samtiden. Med hjälp av de teoretiska begreppen historiemedvetande, identitet och genus kopplar vi detta till diskussioner kring elevernas eventuella framtida handlingsberedskap. Svaren visar hur pojkar och flickor beskriver sig själva och konstruerar en genusidentitet i förhållande till dåtiden och nutiden. Två av våra resultat är att dagens flickor identifierar sig med den skam som omgärdat kvinnors sexualitet i historien, samt det sätt som både pojkar och flickor beskrivit utvecklingen mot ett mer jämställt samhälle, nämligen som ett resultat av kvinnors handlingar.

Studiens syfte var att undersöka hur elever med diagnosticerade läs- och skrivsvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter uppfattar det stöd de får på gymnasieskolan. Vidare undersöktes likheter och skillnader mellan elever som har läs- och skrivsvårigheter och elever som har koncentrationssvårigheter. Även genusaspekten studerades vad gäller likheter och skillnader i uppfattningar. En fenomenografisk ansats och kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Respondenterna läste alla sitt tredje och sista år på sina yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Resultaten visar att inga respondenter, vare sig flickor eller pojkar, är helt nöjda med det stöd de har fått och att respondenterna saknar individualisering vad gäller sina läs- och skrivsvårigheter och/eller sina koncentrationssvårigheter. De saknar samtal med lärare gällande sina svårigheter och vilket stöd de behöver. De saknar struktur i form av genomgångar som kännetecknas av en röd tråd, anteckningar på tavlan och utdelade anteckningar på papper. För att kunna ta till sig kunskap söker de en arbetsmiljö som kännetecknas av lugn och ro. De söker motivation i att kursmoment är ”på riktigt”. De vill se funktion och syfte med sina studier, ha en jämn arbetsbörda och möjlighet att själva påverka när de ska få arbeta hos specialpedagogerna. Respondenter med läs- och skrivsvårigheter har lättare att föreslå vilken sorts stöd de behöver jämfört med respondenten med koncentrationssvårigheter. Skillnader beroende på genus kunde inte fastställas. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eleverna söker begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet genom individualisering och inkludering.

Elever ifrågasätter ofta betydelsen av matematik och dess relevans i vardagen. Detta arbete utforskar utvalda elevers syn på matematikens betydelse och hur ofta de tror att de använder matematik i sin vardag. Arbetet undersöker också frågan "Skapar deras matematiklärare kopplingar mellan klassrumsmatematik och elevens vardag?”. Lärarens intentioner undersöks i förhållande till elevernas uppfattning. Kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever och deras matematiklärare har genomförts i syfte att undersöka hur viktigt eleverna tyckte matematik var, baserat på betydelsen i deras liv. Intervjuerna har visat att eleverna inte förstår hur de tillämpar klassrumsmatematiken i vardagen och att anslutningen bryts i klassrummet. Intervjuerna visar också att eleverna ofta uppfattar undervisningen annorlunda jämfört med lärarens intentioner. Resultaten bekräftar tidigare forskning, att eleverna inte ser sambandet mellan klassrumsmatematik och vardagen. En slutsats vi kan dra är att lärarna har misslyckats med att relatera matematiken till studenternas ”riktiga liv”.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasieelevers intresse för historia som skolämne med utgångspunkt i didaktikens grundfrågor (vad och varför). Detta för att jag vill bilda mig en uppfattning om elevernas inställning och syn på historieämnet och ämnesinnehållet som en inledande del av ämnesplaneringen och historiekursens upplägg. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring historieintresse och historiedidaktik samt forskningsresultat från liknande större undersökningar. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag studera elevernas intresse för historieämnet och vad de intresserar sig för bland ämnesinnehållet samt varför de är intresserade av historia. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att eleverna har ett någorlunda stort historieintresse och att de anser ämnet som viktigt att läsa i gymnasiet. Innehållsmässigt intresserar de sig allra mest för 1900-talshistoria och då främst världskrigen. Killarna intresserar sig mest för "action", eller krigshistoria och tjejerna för "mjuka värden" såsom familjens historia. Jag kan dessutom konstatera att eleverna till största delen läser historia i skolan för att de är intresserade, men också för att de söker allmänbildning och spänning/avkoppling. / The purpose of this paper is to examine grammar school student's interest for history as a school subject. The paper takes its starting point from two of the history didactics main questions, namely what and why.The paper gives a fairly wide overview of previous research around history interest and history didactics. With the help of inquiry questionnaires I studied the student's interest for history, what they they´re interested in based on contents and why they are interested in history.The results show that the students have a fairly high history interest. They also think that history is important to study in grammar school. Their interest based on content shows that they generally prefer 2000th century history and more specific the world wars. The boys participating in the paper are mainly interested in action based history and war history. The girls are on the contrary more interested of social history and the history of their family. The results lastly show that the students are interested in history, but that they also seek general knowledge and excitement/relaxation through the subject.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden.Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A. Undersökningen, som var en kvalitativ enkätundersökning, gjordes vid två olika tillfällen i samband med lektionen. Vid båda tillfällen deltog 27 elever. Vid det första tillfället fick eleverna under ca 10 minuter skriftligt svara på frågan ”Vem är Gud?”. Vid det andra undersökningstillfället fick de se en bild om ondska och svara på frågan ”Vad tänker du när du ser den här bilden?” Under lektionen som följde behandlades teodicéproblemet och lektionen avslutades med att eleverna fick se bilden igen och svara på frågan ”Har du förändrat ditt sätt att tänka om bilden?”.Resultatet av mina undersökningar visar att elevernas gudsbild kan innebära att Gud är påhittad, att Gud är i allt, att det finns flera definitioner av vem Gud är och att Gud har de klassiska attributen (allsmäktig, allvetande etc.). En stor del av eleverna, framför allt tjejer, ger dock ingen definition av vem Gud är. När det gäller reflektionen kring bilden om ondska och lidande visade det sig att eleverna främst reflekterar kring vad lidandet, som de ser i bilden, beror på. Majoriteten av de elever som reflekterar över orsaken till lidandet menar att det är vi, omvärlden och västvärlden som bär ansvaret. Därmed ser de ondskan och lidandet i bilden främst som moralisk ondska och inte naturlig. Några elever anser även att det är Gud som bär ansvaret. När eleverna reflekterar efter lektionen funderarar de främst kring lidandets mening och kring orsaken till lidandet.

Att lära sig flera språk utöver sitt modersmål är viktigt idag för att det är främjar kommunikationen mellan människor från olika delar av världen. Idag i Sverige studerar många gymnasieelever ett eller flera moderna språk och på så vis får de chansen att utveckla sig språkmässigt. Men frågan i detta examensarbete är, vilka strategier använder sig gymnasieeleverna av för att lära sig ett modernt språk enligt gymnasieeleverna själva? Vad har de för minnesknep för att memorera glosorna och grammatikreglerna? Vilka delmoment av språkinlärningen tycker de är svåra respektive lätta när de lär sig ett språk? Det är svaren på de här frågorna som besvaras här via en enkätundersökning som gjorts med elever i franska steg 4 och 5, samt en referensenkätundersökning med elever i tyska steg 3. Vidare belyses tre språkforskares teorier om språkinlärning, en annan aspekt som tas upp är en aktuell forskning som har gjorts på gymnasieelevers inlärningsstrategier i moderna språk och vad det gav för resultat. Här diskuteras även Skolverkets information om de viktigaste strategierna i undervisningen i moderna språk. Avslutningsvis analyseras mina resultat i enkätundersökningen utifrån de teoretiska aspekterna och Skolverks information om språkstrategier.

Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett  högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 
Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär. Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.

Den senaste PISA-studien (Skolverket 2010) visar på en försämrad läsförmåga bland svenska elever jämfört med tidigare studier. I föreliggande examensarbete intervjuades sex gymnasieungdomar om de lästraditioner som förekom under uppväxten, sina läsvanor, samt sin syn på läsning idag. De intervjuade var alla pojkar som läste på El-programmets andra år. Intervjuerna har varit halvstrukturerade och de har relativt fritt fått berätta vad som har påverkat deras läsning eller brist på läsning under uppväxten. Jag har utifrån transkriberat material analyserat deras svar med utgångspunkt i det socio-kulturella perspektivet. Jag har försökt att identifiera literacy-händelser som påverkat deras syn på läsning, samt diskutera skolans roll. I studien framgick det att de elever som hade en förälder/föräldrar som var aktiva läsare med egna aktiva liv smittade av sig till sina barn med en kunskapsmässig bredd som även omfattade hur de tog till sig texter av olika slag. Förekom så kallade ’viktiga andra’ som stöttade i textläsningen så hade även det en positiv effekt på hur de tog till sig texter samt den syn som medföljde upp på gymnasienivå. En annan faktor som visade sig kunna skapa ett intresse för texter var den dragningskraft populärkultur, digitala medier och dataspelande utövade på ungdomarna.