Elever som stannar hemma från skolan har uppmärksammats allt mer under de senaste åren och trots den svenska skolplikten i grundskolan och frivilligheten på gymnasiet väljer allt fler elever bort skolan. Elevhälsan har en viktig roll i att främja elevers närvaro i skolan, fokus ligger på att sätta in insatser i tidigt skede vid frånvaro. Syfte: Syfte med studien är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Studien baseras på sexton mejlintervjuer med skolsköterskor verksamma på gymnasiet och analyserades med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Fyra innebördsteman framkom som beskriver skolsköterskornas erfarenheter av att arbeta med gymnasieelever som har långvarig ogiltig frånvaro; hälsosamtalet möjliggör att lära känna elever, att skapa en trygg relation till elever, samarbete med andra professioner och vårdnadshavare och betydelsen av rutiner för att främja elevers närvaro. Slutsats: Skolsköterskor behöver bygga upp en förtroendefull relation till elever för att en trygg relation ska uppstå. Det är viktigt att elever blir sedda och hörda på ett respektfullt sätt i mötet med skolsköterskorna så orsaker till den långvariga ogiltiga frånvaron kommer fram. / Students who stay at home from school have attracted increasing attention in recent years. Despite the Swedish compulsory school attendance in primary school and the voluntary nature of high school, more and more students give up school. Students health has an important role in promoting students school attendance, the focus is to put in effort in the early stage at absence. Aim: The aim of the study is to investigate the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism. Method: The study was conducted with a qualitative approach. The study is based on sixteen mail interviews with nurses working in high schools that were analyzed using significance analysis. Results: Four meanings were found describing the school nurses experience of working with high school students who have a long term absenteeism; the health dialogues enables to get to know the students, to achieve a safe relationship with students, cooperation with other professions and guardians and the importance of routines to promote students attendance. Conclusion: School nurses need to build a trustful relationship with students so that a safe relationship can occur. It’s important that students are being seen and heard in a respectful way, in the meeting with school nurses so that the cause of long term absenteeism appears.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan samt hur lika respektive olika deras uppfattning är gällande en statlig litterär kanon. Studien utgick från både en kvalitativ och kvantitativ metod där tre svensklärare deltog i intervjuer och 40 gymnasielever deltog i en enkätundersökning. Studien visar att lärarna är medvetna om att det råder en sorts kanon i den svenska gymnasieskolan, lärarnas attityder spelar roll vid valet av litteratur och att både svensklärarna och gymnasieeleverna har olika uppfattningar om införandet av en statlig litterär kanon.

Syfte och frågeställningar: Studien har syftat till att få en djupare förståelse kring varför det finns gymnasieelever som har negativa känslor och upplevelser av att bli filmade i ämnet idrott och hälsa. Studien har också ämnat ta reda på hur dessa elever med negativa känslor och upplevelser tycker att filmning i undervisningen bör användas. Studiens frågeställningar var följande: 1) Vilka negativa känslor och upplevelser kan filmandet framhäva hos elever? 2) Vilka faktorer, såväl inre som yttre, kan orsaka elevers negativa känslor och upplevelser av att bli filmade? 3) Vad händer med elevernas beteende enligt dem själva när de filmas i undervisningen? 4) Hur föredrar elever att lärare jobbar med filmning i idrott och hälsa? Metod: För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna gjordes en flermetodsstudie bestående av en enkät samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever. Totalt samlades 134 enkäter in varpå fem intervjuer utfördes. Enkäten analyserades deskriptivt och intervjuerna analyserades genom kodning och tematisering utifrån teorin om reciprok determinism. Resultat: De mest frekvent använda uttrycken för känslor och upplevelser bland de intervjuade eleverna i samband med att de blivit filmade i undervisningen var ”jobbigt”, ”nervös” och ”obekväm”. Inre faktorer handlade om elevernas bristande förmåga och självsäkerhet i den specifika aktiviteten, prestationsbehov samt att fokus tenderade hamna på att de blev filmade och inte uppgiften i lika stor utsträckning. Yttre faktorer bestod av lärarens sätt att arbeta med filmning, hur tydligt syftet med filmningen framgår enligt eleverna samt vilken relation den som filmas har till den som filmar och de som ser filmen. Filmandet verkar också kunna påverka elevernas beteende, bland annat prestation, både positivt och negativt. Det framgick även att eleverna föredrar ett visst inflytande kring hur läraren ska arbeta med filmning. Slutsatser: Det finns elever som upplever det negativt att bli filmade och detta tycks främst vara en följd av en brist på förmåga i den aktivitet inom vilken de filmas. Genom att låta elever ha inflytande över hur filmningen används tycks lärare kunna underlätta filmandet för eleverna. Elever verkar även känna ett behov av att prestera inför kameran vilket kan påverka deras beteende enligt dem själva. Teorin om reciprok determinism har visat sig vara användbar för att få en djupare förståelse för vad som kan ge upphov till negativa känslor och upplevelser hos elever av att bli filmade inom idrott och hälsa. / Aim: The purpose of this study was to get a deeper understanding of why there are upper secondary school students who have negative emotions and experiences of being filmed in physical education. The purpose was also to find out how students with these negative emotions and experiences think that filming should be used in educational purposes. The research questions that guide the investigation are: 1) What negative emotions and experiences can filming bring out in students? 2) What factors, both inner and outer, can cause students to have negative emotions and experiences of being filmed? 3) What happens to students’ behavior according to themselves when being filmed during class? 4) How do students prefer the teacher to work with filming in physical education? Method: To address the research questions a mixed method research design has been used which contains a survey and semi-structured interviews of upper secondary school students. In total, 134 surveys where collected whereafter five interviews were executed. The surveys were analyzed descriptively and the interviews were analyzed through coding and thematisation based on the theory of reciprocal determinism. Results: The expressions for emotions and experiences that were used most frequently by the students in combination with them being filmed, were ”hard”, ”nervous” and ”uncomfortable”. Inner factors consisted of the students’ lack of capability and self-confidence in the specific activity, the pressure to perform and a main focus on filming rather than the task itself. Outer factors consisted of the way the teacher works with filming, how clear the purpose of filming is and the relation between the one that is being filmed and the people who are watching the film. The filming also seems to be able to affect behavior, including performance, both positively and negatively. It also appeared that the students prefer a certain influence on how the teacher should work with filming. Conclusions: There are students that have negative emotions and experiences and these seem to mainly be a consequence of students’ lack of ability within the specific activity that is being filmed. There also seems to exist a pressure to perform well in front of classmates and teachers. By allowing students to influence how filming is used, teachers seem to facilitate filming for the students. Students also seem to feel pressured to perform well in front of the camera, which according to themselves can affect their behavior. The theory of reciprocal determinism has proved to be useful for gaining a deeper understanding of what can cause negative emotions and experiences among students when being filmed in physical education.

<p>Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna?</p><p>Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.</p>

<p>Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt.</p><p>Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet.</p><p>Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.</p>

<p>Arbetet handlar om de resultat jag fått fram av min empiriska studie i form av en enkätundersökning bland ett antal elever ur år 9 och gymnasieelever. Eleverna har fått beskriva vad de helst läser när de gör egna fria val. Viktiga slutsatser är att 84 % av eleverna är positivt inställda till att läsa det de själva väljer men är däremot negativt inställda till det som de läser i skolan. Läsningen i skolan beskriver de som tvångsmässig och tråkig medan det de läser på fritiden beskrivs som lättsamt, intressant och frivilligt.</p>

<p>Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor</p><p>Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''.</p><p>Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas.</p><p>Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.</p>

<p>Arbetet är en studie om hur gymnasieelevers självkänsla påverkar deras syn på skolan inom ämnen som inlärning och kunskap. Ungdomar mår idag inte bra och det beror dels på identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hämma elevernas skolutveckling. Att förbättra elevernas hälsa och kunskaper genom att aktivt förbättra elevernas självkänsla i skolan kan bidra till att elever minskar rädslan för att misslyckas men även att eleverna minskar pressen från samhället. Detta kan i sin tur påverka klassrumsklimatet till det bättre. Undersökningen består dels av enkätundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring självkänsla.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är <em>kritiskt tänkande</em>, <em>slutledningsförmåga</em> och <em>referenshantering</em>. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.</p>