Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar: • Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa? • Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning? • Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning? Metod Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika. Resultat Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar. Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet. Slutsats En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap om och förståelse för sömnstörningar bland gymnasieelever. De forskningsfrågor som varit centrala i studien är; Hur beskriver ett urval av intervjupersoner sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever? Vad nämner intervjupersonerna som tänkbara orsaker till sömnstörningarna? Vilka eventuella konsekvenser nämner intervjupersonerna att sömnstörningar kan ha? Vad tror intervjupersonerna eventuellt behövs för att eleverna som lider av sömnstörningar ska kunna komma till rätta med sina problem? Uppsatsen har haft en kvalitativ design och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört fyra teman: skolan, familj/hemsituation, fritid/kompisar och självbild. Tre elever, en skolkurator, en studievägledare och en lärare har berättat om sina erfarenheter av sömnstörningar bland gymnasieelever. Resultatet har presenterats utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk position. Analysen har haft sin grund i det systemteoretiska/interaktionistiska, kognitiva samt biologiska perspektivet, vilket gett den ett multidimensionellt perspektiv. Uppsatsens resultat har visat att flera av intervjupersonerna uppfattade problemet som vanligt förekommande, vilket överensstämmer med resultaten av tidigare forskning. Vidare upplevde samtliga intervjupersoner att sömnstörningar var förknippat med stress. Meningarna skiljde sig dock i frågan om vad stressen beror på. Några av de bidragande faktorer som nämndes var hemsituationen, skolans krav, egna krav och relationer.

Sammanfattning Titel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljö Författare: Sofia Jovannelli Handledare: Monica Naeser Syftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation. Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö? Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation. För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning. Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet. I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier. Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet. Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen. / Abstract Title: A-Level students’ perspective on their own health and motivation in their college environment. Author : Sofia Jovannelli Supervisor : Monica Naeser The purpose of this essay was to gain a deeper understanding of how A-level students perspective is on their own health and motivation. Which different factors does the A-Level students´ consider affect their own health and motivation in their college environment? Through the use of qualitative interviews with six A-level students their view on their own health and motivation was investigated. To gain a deeper factual and theoretical basis to the research questions, I also investigated some earlier studies. The central frame of interpretation of this study is the theory about KASAM, and earlier research in this field. In the writing of this essay it has emerged that the people´s health is influenced in both a positive and a negative way during their school years depending on factors such for example stress related to school work. It has emerged in the interview process that students view their college time and their college work as meaningful despite the stress some of the students can feel.. Furthermore the interviews have shown that all whom were interviewed were satisfied with their time at A-level college on the whole. This research’s findings directly matches those of the earlier studies about health and motivation, as the interviews show that a predisposition for psychological well-being and a positive development is that you live in a comprehensible environment with appropriate demands on the students, and the possibility to influence one’s own situation.

Sammanfattning Varje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund. Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier. För att nå ut till de rätt målgrupp är kommunikationen mellan Karlstads universitet och gymnasieelever med utländsk bakgrund avgörande och därför har vi valt att titta närmare på olika kommunikationsmodeller. Vår undersökning består av både kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Den kvalitativa bestod av intervjuer med både gymnasieelever med utländsk bakgrund och representanter från Karlstads universitet. Resultatet av intervjuerna utgjorde grunden till den kvantitativa undersökningen som utfördes i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett antal gymnasieskolor i Stockholm och till en skola i Karlskoga. Resultaten från empirin visar att skillnaderna inte är så stora mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Båda grupperna har likartade preferenser och behov när det gäller valet till högre studier. De skillnader som finns, återfinns i anledningarna till val av en viss studieort och vissa universitet/högskolor. Elever med utländsk bakgrund utgav att närhet till familjen är en avgörande faktor vid valet av studieort i större utsträckning än studenter med svensk bakgrund. För dessa är stadens kultur och studentlivet viktigare. Vid val av universitet/högskola är kursutbudet viktigt för studenter med svensk bakgrund medan studenterna med utländsk bakgrund angav närheten till familjen som en viktig faktor. Eftersom elever med utländsk bakgrund anger att familjen är det viktigaste vid både val av studieort och universitet bör det av Karlstads universitet utformade meddelandet anknyta till detta. Meddelande kan vara att i en bild visa att Karlstad trots allt inte ligger så långt från exempelvis Stockholm som man kanske tror. Universitetet bör fortsätta att satsa på internet och kurskataloger som informationskällor eftersom det är i dessa medier som eleverna hämtar det mesta av sin information. Avslutningsvis ger vi förslag till vidare forskning eftersom vi har upptäckt att det skulle vara intressant att fortsätta att fördjupa sig i frågor som har fallit utanför ramen för vårt arbete.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolor Då jag ämnat att karaktärisera fenomen – i detta fall vad eleverna upplever – har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod. Denna metod är värdefull för forskning kring individers spontana tankar och den ger stor frihet för reflektion. Utifrån denna metod har eleverna fått skriva varsin uppsats på temat ''Stress inom skolan''. Med den kvalitativa undersökningsmetoden, samt genom textanalys av varje enskild text, har jag uppnått en bättre förståelse och medvetenhet för hur olika elever upplever stress i relation till sin skolsituation. Dock för att analysen ska bli meningsfull har den satts i ett teoretiskt sammanhang så att betydelsen av min uppfattning kan granskas. Utifrån innehållet i uppsatserna har jag analyserat och fått fram ett antal stressrelaterade kategorier som är tydliga och vanligt förekommande i elevernas uppfattningar. Mina slutsatser från resultatanalysen är att eleverna uppfattar ovisshet, otydlighet och oklara gränser, egna krav, överkrav från lärare och föräldrar, osocialt klimat samt betygshets och konkurrens som de främsta stressfaktorerna i deras skolmiljö. Detta har jag även kunnat bekräfta i tidigare stressforskning som vanligt förekommande stressfaktorer i skolmiljön.

Betygen är en självklar och ofrånkomlig del i skolans vardag och diskussioner förs hela tiden kring dess utformning, genomförande och betydelse i samhällsdebatten. Ofta är det politikers åsikter man får höra när det gäller betyg och bedömning. Men de som påverkas mest av betygen, eleverna som går i skolan just nu, hur tänker de? Syftet med undersökningen är att genom kvalitativa intervjuer ta reda på hur gymnasieelever upplever betyg och bedömning i bild- och medieämnen. Vi kan se att det finns en uppdelning i elevernas svar. Å ena sidan finns den individuella upplevelsen å andra sidan den upplevelse som knyts till kontexten – skola, lärare, kamrater och framtid. En elev kan ha både positiva och negativa erfarenheter och därigenom ha ett brett spektra av upplevelser. Det visar på en komplexitet i upplevelsen av att bli bedömd och betygsatt. Detta är en del av ett så kallat alternativt examensarbete där den första delen är denna uppsats och den andra består av en tidning som utformats som diskussionsunderlag för skolan i ämnet. Tidningen finns i digital form på http://www.estet.umu.se/alt.exarb/ men även som bilaga i detta arbete.

Sammanfattning Föreliggande fenomenografiska studie har som syfte haft att undersöka elevers uppfattningar av fenomenen utbildning och arbete och hur de kopplar det till sin framtid. Studien har genomförts som enskilda intervjuer med sex elever vid gymnasiets Introduktionsprogram individuellt alternativ våren 2013. Efter analysarbetet av intervjuerna har Malows behovs- och motivationsteori kopplats till beskrivningskategorierna. Vid intervjuutsagorna framträder att utbildning uppfattas som något för framtida behov, mot ett yrke där betygen är biljetten in. Vad gäller utbildning i grundskolan kan tre beskrivningskategorierna urskiljas. Betygen uppfattas som det mest centrala, därefter behovs- och motivationsfaktorer som identifierats som relationer till lärare och kamrater samt till inlärningsmiljön- med fokus på hur undervisningen organiseras. Eleverna erfar att utbildningen på Introduktionsprogrammet jämställs med grundskolan men med större fokus på betyg. Arbete uppfattas som ett utbildningsresultat där de personliga behoven tillfredsställs vad gäller självständighet och oberoende genom egen försörjning men också de personliga behoven av social gemenskap och självförverkligande uppfattades som betydelsefulla aspekter av ett arbete. Efter att ha analyserat intervjuerna erfars mig elevernas oerfarenhet att reflektera över sina erfarenheter, vilket är viktigt i ett samhälle där man skall göra egna val och kunna se dess konsekvenser. Nyckelord: Gymnasieelever, introduktionsprogrammet, utbildning, arbete, fenomenografi. / Abstract The purpose of this phenomenografic study has been to examine the thoughts of six pupils in Upper Secondary school, Individual alternative, concerning the phenomenon education, work and their future. Maslow´s theory of needs and motivation was the background of the analysis. The result of this study is that what pupils find most significant in education is the marks. Education is something for the future, and the marks are the tickets to vocational training. Studies in Primary school also focus on the marks. Education in Primary school is also apprehended to Needs and motivation where the relationship to teachers and classmates is important. Also the environment of teaching was in focus. The pupils experience Primary school and Upper Secondary school as being the same but with a larger focus on the marks in Upper Secondary school. Work is apprehended as a result of education where the personal needs such as independence, social community and self-fulfillment are important aspects of one´s work. After my work with the analysis, my thoughts are that the pupils are inexperienced in verbalizing their thoughts. It is important in a society built on individual choice to be aware of the consequences of one´s choices. Keywords: Upper Secondary school pupils, Introduction Program, education, work, phenomenografy.

Eleverna i denna studie går naturbruksprogrammets hundinriktning. Denna studie fokuserar på elevernas berättelser om hundens betydelse för dem personligen och för studierna. Studiens syfte är att visa på den betydelse hunden kan ha för gymnasieelevernas självkänsla, självförtroende och sociala utveckling, hur hunden kan påverka elevernas delaktighet i undervisningen och i deras eget lärande. Studiens syfte är att belysa om gymnasieungdomar på naturbruksprogrammet kan ha stöd av umgänget med sina hundar. Genom umgänget med djur blir många fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Att lyfta fram de positiva delarna av vad umgänget med djuren för med sig, är viktigt för att kunna ge alla elever en möjlighet att nå de uppsatta målen inom skolan. Resultatet av den genomförda intervjustudien visar på att hunden har en förmåga att vara ett stöd för många unga. Genom att använda hunden i skolan kan eleverna motiveras att vilja delta i undervisningen även om den känns svår för dem.  De elever som umgåtts med djur visar en större empati för andra människor. De unga som under sitt liv umgåtts och tagit hand om djur har ett större ansvartagande än de som inte har haft djur omkring sig. Förmågan att kunna skapa och behålla sociala relationer, kan utvecklas på olika sätt med hjälp av djurkontakt.

Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation. Our study showed that it is not clear that students learn by experimenting. Several students expressed that an initial discussion did contribute to an instructive laboratory sessions and claimed that the preparation had helped them to articulate their knowledge and that it helped them to focus on the right things during the experiment. The students who had prepared themselves communicated in a more scientific manner during the laboratory work. / Laborationer är en stor del i kemiundervisningen i gymnasiet. Under vår VFU, verksamhetsförlagd utbildning, har vi noterat att laborationer inte utnyttjas fullt ut för att utveckla elevernas kunskaper. Denna problematik gjorde att vi ville undersöka hur laborationer i kemi kan utformas för att bli mer betydelsefulla för elever. Vi undersökte i vilken utsträckning eleverna erfar att laborationer bidrar till förståelse för kemi. Vi introducerade två förberedelsemetoder och undersökte vilket inflytande dessa hade på elevernas lärande och deras tillägnande av kemikunskaper. Detta undersöktes både genom enkäter och observationer. Vår studie visade att det inte är självklart att eleverna lär sig genom att laborera. Flera elever uttryckte att en inledande diskussion hade bidragit till en lärorik laboration och menade att förberedelsen hade hjälpt dem att sätta ord på deras kunskaper samt att den hjälpte dem att fokusera på rätt saker under laborationen. De studenter som hade förberett sig kommunicerade på ett mer vetenskapligt sätt under laborationer.