Syftet med denna studie var att kartlägga 13 gymnasieelevers uppfattningar om problemlösningsuppgifter i matematik. I studien användes individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Frågorna rörde elevernas syn på matematiska problem i stort samt deras syn på om uppgifterna i deras läromedel var problem eller ej. Detta ledde till användandet av två analysmetoder, den ena för att studera vilka uppgifter i läromedlen som var problemlösning, den andra för att kartlägga och kategorisera elevernas uppfattningar. Resultaten visar att eleverna hade vissa uppfattningar som överensstämmer med hur forskningslitteraturen definierar problemlösningsuppgifter, men det framkom även uppfattningar som inte tas upp av litteraturen. Studien visar därmed på vilka som kan vara elevernas missuppfattningar kring problemlösningsuppgifter. Detta kan vara till nytta för både lärare, elever och forskare, då denna studie har kartlagt eleverna missuppfattningar kring problemlösnings uppgifter. Där läraren kan rätta elevernas missuppfattningar kring problemlösningsuppgifter, detta innebär att eleverna får en mer korrekt uppfattning kring problemlösningsuppgifter som är mer nära forskning.

No description available.

Medielandskapet och mediepubliken har de senaste årtionden blivit alltmer fragmenterat på grund av ett ökat utbud av mediekanaler. Medieforskare vittnar om att gymnasieelevers varierande nyhetskonsumtion även beror på klassrelaterade skillnader. Elever ifrån kapitalstarka hem tenderar att konsumera nyheter med ett stort engagemang där de betraktar sig själv som bildade och ser ett högt värde av att vara allmänbildad. I kontrast tenderar elever ifrån kapitalsvaga hem att betrakta sig själva som icke allmänbildade och främlingar i nyhetsflödet, samtidigt som de innehar ett lågt engagemang för nyheter. Denna uppsats syftar därmed också till att undersöka hur gymnasieelever konsumerar och värderar nyheter. Svenska medieforskare har främst undersökt skillnader för nyhetskonsumtion mellan elever ifrån yrkesprogrammet kontra högskoleförberedande programmet. Forskare inom utbildningssociologi hävdar dock att man inte bör göra för stora sociologiska kategorier när gymnasieskolans sociala karaktär undersöks. Denna uppsats har därför fokuserat sig på att undersöka skillnader för nyhetskonsumtionen mellan tre högskoleförberedande program. De teoretiska utgångspunkterna som använts i analysen är hämtade ifrån Pierre Bourdieu och inkluderar begreppen kapital och habitus. Resultatet visade på att det existerar små, men ändå synliga skillnader mellan de tre programmen, där de största skillnaderna var mellan det estetiska- och det naturvetenskapliga programmet. Likt med den tidigare forskningen var det elever vars föräldrar innehade en högst utbildningsnivå som konsumerade nyheter mer frekvent, samt att dessa elever hade ett mer källkritiskt förhållningssätt gentemot nyheter.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

Denna studie är en empirisk studie som syftar till att undersöka gymnasieelevers svårigheter inom det aritmetiska medelvärdet. Frågeställningarna som undersöks i denna studie är: Vilka matematiska svårigheter har gymnasieelever i Sverige när de löser uppgifter som handlar om det aritmetiska medelvärdet? Vilka av svårigheterna med det aritmetiska medelvärdet är gemensamma för gymnasieelever i och utanför Sverige? Och hur frekvent förekommer de identifierade svårigheterna bland gymnasieelever i Sverige? För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning bland 43 gymnasieelever i Sverige. Elevsvaren i enkäterna kategoriserades och de svårigheter som identifierades jämförs sedan med redan undersökta teman från tidigare forskning. Resultaten visar att gymnasieelever i Sverige bland annat har svårigheter med ”att kommunicera innebörden av begreppet aritmetiska medelvärdet”. Svårigheterna som identifierades i denna studie överensstämmer med de som redan är undersökta i den tidigare litteraturstudien. Studien tar även upp implikationer för lärare som handlar om hur läraren kan anpassa undervisningen för att överbrygga elevsvårigheterna. Till exempel tas det upp i arbetet att lärare kan använda sig av datorbaserade uppgifter där elever kan manipulera data på ett enkelt sätt och samtidigt studera hur den grafiska presentationen förändras. / This study is an empirical study that aims to investigate high school students’ difficulties within the arithmetic mean. The questions examined in this study are: What mathematical difficulties do high school students in Sweden have when solving problems related to the arithmetic mean? Which of the difficulties with the arithmetic mean are common for high school students in and outside of Sweden? And how frequently do the identified difficulties occur among high school students in Sweden? To answer the questions, a survey is conducted among 43 high school students in Sweden. The student responses in the questionnaires were categorized and the difficulties identified were then compared with already examined themes from previous research. The results show that high school students in Sweden, among other things, have difficulty with "communicating the meaning of the concept of arithmetic mean". The difficulties identified in this study are consistent with those already investigated in the previous literature review. The study also addresses implications for teachers that deal with how the teacher can adapt the teaching to overcome student difficulties. For example, it is mentioned in the work that teachers can use computer-based tasks where students can manipulate data in a simple way and simultaneously study how the graphic presentation changes.

Mobbning är ett socialt fenomen där det ofta finns flera olika deltagarroller närvarande. Deltagarrollerna är offer, mobbare, assistenter, understödjare, passiva åskådare och försvarare. De flesta barn och ungdomar tycker att mobbning är fel men ändå ökar mobbningen i svenska skolor. Mobbning kan fungera som ett medel för att klättra i den sociala hierarkin och erhålla social status. För att kunna utföra elaka handlingar utan att känna skuld kan individer också använda sig av moraliskt disengagemang. Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga förklaringsmodeller gymnasieelever själva identifierar att elever använder för att rättfärdiga pro-aggressiva deltagarroller (dvs. mobbare, assistent och understödjare) i mobbning. Fjorton fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 51 gymnasieelever. Deltagarna presenterades två snarlika vinjetter som gestaltade en mobbningssituation i en killgrupp och en tjejgrupp. Utifrån premissen att personerna i vinjetten tycker att mobbning generellt sett är fel, fick deltagarna resonera kring varför de tror att eleverna intar de olika deltagarrollerna. Analys av data genomfördes med hjälp av konstruktivistisk grundad teori. Resultatet visade på att utifrån gymnasieelevers perspektiv så hamnar elever i de tre pro-aggressiva rollerna för att de är upptagna av sociala processer som relaterar till kärnkategorin: att tillhöra maktsfären. Studiens resultat bekräftar flera tidigare forskningsfynd och ger en djupare förståelse för varför elever intar pro-aggressiva deltagarroller vid mobbning. Studiens styrkor och begränsningar samt förslag på vidare forskning lyfts fram.

Uppsatsen analyserar krönikor skrivna i gymnasiets kurs Svenska 3 hösten 2020 med temat ”Vem blir jag i coronanstid?” Syftet med uppsatsen är att undersöka vad gymnasiets elever skriver om när de ska skriva om sina upplevelser under den globala pandemin covid-19. Genom att använda mig av textanalys utifrån Lennart Hellspong och Per Ledins textmodell har elevernas texter analyserats och sex mikroteman blev synliga. Dessa mikroteman är Psykisk ohälsa, Olika personlighetstyper, Distansundervisning, Sociala medier, Vikten av underhållning och Vad kan covid-19 tänkas föra med sig.Dessa mikroteman diskuteras utifrån frågeställningarna, vad väljer elevernas att skriva om när det gäller covid -19, vad uttrycker eleverna för känslor i sina texter och jag ställer även frågan om det går att utläsa vilken betydelse det hade för eleverna att få skriva om covid-19.Analysen visar att eleverna är kraftigt påverkade av situationen de ställdes inför mars 2020 när distansundervisning blev ett faktum på grund av covid-19. Den visar även att terapeutiskt skrivande kan hjälpa elevernas att kunna sätta ord på sina upplevelser och känslor.

Over the last few years, the reading of fiction by young people in Sweden has declined, and the comprehension of what they read has decreased. The purpose of this thesis is to increase the knowledge of how young people view their reading and their opinions on how schools and libraries can enhance students’ desire to read. The problem is targeting how schools and libraries can enhance the students’ desire to read, as well as what the students themselves consider competitors to their reading.  The research is based upon five qualitative, semi-structured interviews with five upper secondary school students (Gymnasium in Sweden). Hermeneutics is used as a theoretical foundation as well as a tool for analysing the empirics. Three of the five informants are avid readers, whereas two hardly ever read in their spare time.  The results of this study show that students generally have a relatively negative attitude towards required reading in school, whilst the attitude to the casual environment in the library is more positive. At the same time, they see potential for reading in school. Students’ motivation to read may increase if schools give students the possibility to choose their own fiction, give them the option to discuss literature before choosing and individually oriented book tips. For readers, the competition to reading is schoolwork and extracurricular activities but for non-readers, it is not lack of time but lack of motivation that make them choose not to read.

Denna kunskapsöversikt syftar på att granska i vilken utsträckning användningen av datorer leder till utveckling av matematiska förmågor. Arbetet berör främst högstadie- och gymnasieelever på grund av att fem matematiska förmågor är gemensamma för de båda. Att just högstadiet valts ut beror dessutom på att en avgränsning var nödvändigt för att informationssökningsprocessen skulle vara genomförbar. De fem gemensamma förmågorna är begrepps-, procedurs-, resonemangs-, problemlösnings- och kommunikationsförmågan. I arbetet strävar jag efter att besvara frågeställningen ”I vilken utsträckning leder användningen av datorer till utveckling av olika matematiska förmågor?”. Där informationssökningsprocessen, som huvudsakligen skett via sökmotorerna ERIC via EBSCO, Libsearch och SwePub, varit en metod för att få besvara frågan. Men det har även förekommit sekundärsökningar via artiklar och doktorsavhandlingar där jag sedan funnit källor som fokuserat på någon av de fem förmågorna samt datorer. Studierna presenteras och analyseras sedan utifrån genomförande, hur eleverna använder datorerna och synsätt på lärande. Angående resultaten så visar studierna att datorer i stor utsträckning leder till utveckling av problemlösningsförmågan. Dessutom verkar problemlösningsuppgifter överlag även gynnar utvecklingen av andra förmågor som används för att kunna lösa dessa problem. De resterande fyra förmågor uppvisar skillnader i resultat. Det verkar råda en tvetydighet huruvida datorer faktiskt utvecklar dessa förmågor. En förklaring till det är att de olika studierna har låtit eleverna använda sig av datorerna och utföra uppgifter på olika sätt. Kunskapsöversikten mynnar ut i slutsatsen att användningen av datorer kan, i olika utsträckning, leda till utveckling av olika förmågor beroende på arbetssätt. Läraren har då en central del i att utforma en undervisning och uppgifter som integrerar datorer på ett sådant sätt att elevernas förmågor utvecklas.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.