Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen. En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.

No description available.

Enligt statistik från skolinspektionen har antalet anmälningar om kränkande behandling i de svenska skolorna ökat under de senaste åren. Samtidigt lagstadgades det 2006 att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan upprättad med syftet att motverka just kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Syftet med denna studie är att se graden av likabehandlingsplanens påverkan på en kommunal gymnasieskolas likabehandlingsarbete. Det är en kvalitativ studie där tre gruppintervjuer med två personal från den berörda skolan deltagit i varje grupp. Detta för att undersöka personalens syn på likabehandlingsplanen samt likabehandlingsarbetet.I vår studie har det framkommit att i och med lagstadgandet av att en likabehandlingsplan ska finnas upprättad på varje skola kan personalen till en viss del känna en trygghet i att det finns dokumenterat hur de ska handla i vissa situationer. Samtidigt som annan personal uttrycker att likabehandlingsplanen enbart är ett dokument som finns upprättat för att det är lagstadgat och att likabehandlingsarbetet fortgår oberoende av den. Likabehandlingsplanen har dock medfört att ett större fokus har lagts på frågorna som rör likabehandling. Det har även uttryckts att i och med att eleverna ska bidra i utförandet av likabehandlingsplanen skapas en viktig diskussion mellan elever och personal samt känslan hos eleverna där de får vara med och påverka.

No description available.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att de ska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metoden som använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre på yrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet. Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör det skapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas med entusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass. Detta ställer höga krav och ett stort engagemang av lärarens och dennes profession. En positiv människosyn där eleven blir sedd och bekräftad i en god kommunikation mellan lärare och elev är en bra grundsten för att eleven ska uppnå motivation. Resultatet av undersökningen visar att läraren har betydelse för elevens motivation, både lärarens egenskaper och dess pedagogik har en påvisad betydelse. Detta material är begränsat och arbetet relativt litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån det här arbetet.

Denna rapport undersöker hur yrkeslärare på gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser på maskinkörkort som från 2012 är nytt i Sverige, och vad yrkeslärarna anser runt den webbaserade utbildningsformen. Träindustrin är hårt drabbad av olyckor som ger lång sjukfrånvaro och bestående men. Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom träbranschen. Men dessa insatser har inte räckt för att minska arbetsskadorna tillräckligt. Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan på olycksstatistiken i Danmark. Genom enkäter har information samlats in från yrkeslärare som genomgått testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet.

Syftet med denna studie är att skapa en helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som läromedel inom gymnasieskolan. Utifrån detta så kan man sedan se vart någonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lärarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt ämnen då det är helhetsbilden som denna studie fokuserar på. Materialet till denna studie är en enkätundersökning samt djupintervjuer som komplettering. Enkätundersökningen fick ett bortfall från 197 till 154 då det var många elever som inte tog enkätundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkäterna var ändå bra procentuellt. När det gäller lärarnas attityder så är materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrån det diskutera värdet av spelet som läromedel. Lärarna som deltog i undersökningen var från samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som läromedel under sina möten och hade alla olika ämnen. Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel. Det var endast 20 personer av 154 som aldrig har spelat tv- eller dataspel förut. Det finns även en stor mängd av eleverna som har spelat både tv- och dataspel. Man kan även se att eleverna känner att de lär sig när de spelar men majoriteten vill dock inte ha tv- eller dataspel i undervisningen. Hos lärarna så finns det en positiv bild på lärandet med hjälp av spel men de känner att det är svårt att få in spelet i skolan då det inte finns resurser eller kunskap.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt? Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön. Målet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till skolans förmåga att utveckla deras entreprenöriella egenskaper och hur de upplever skolmiljön. Studien ska även besvara om elever som har haft en ekonomiskt inriktad kurs påverkats mer till entreprenörskap än de som inte har gått en sådan kurs.   För att besvara dessa frågor har en kvantitativ undersökning genomförts genom att enkäter har delats ut till 126 stycken delvis slumpmässigt utvalda elever. Den empiriska undersökningen genomfördes på Östra gymnasieskolan i Umeå. Resultaten har därefter analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS enligt vedertagna statistiska metoder. Resultaten visar att det finns ett samband mellan elevers åsikter angående skolmiljöer och skolans utveckling av entreprenöriella egenskaper. De elever som ansåg att skolan hade relativt väl utvecklade lärmiljöer tyckte allt som oftast att skolan hade utvecklat deras entreprenöriella egenskaper mer än de som inte ansåg att lärmiljöerna var särskilt bra. Däremot fanns det inga bevis för att ekonomiskt inriktade kurser hade en större påverkan på utvecklingen av entreprenöriella egenskaper än vad andra kurser hade.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans årskurs 9. Ett syfte är att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ”högbetygsdrag”; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling är fokus för undersökningen och grundskoletexterna jämförs därför med högbetygstexter från det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen ämnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter från grundskolematerialet erhåller samma betyg när de granskas av oberoende bedömare. Kvantitativa analyser utförs på 30 elevtexter från årskurs 9; fyra texter väljs ut för mer djupgående textanalytiska undersökningar. Resultaten av analysen av grundskoletexterna relateras till 20 gymnasietexter studerade i en tidigare undersökning. Resultaten visar att grundskoletexterna som grupp uppvisar flera av inom elevspråksforskning vedertagna högbetygsdrag, exempelvis hög textlängd. Vissa skillnader kan ses mellan könen: flickorna skriver exempelvis i genomsnitt längre texter än pojkarna. Även mellan grundskole- och gymnasietexterna synliggörs skillnader som kan härledas till skrivutveckling: gymnasieelevernas texter uppvisar exempelvis inte bindningsbrister eller oklara bindningar i lika hög utsträckning som grundskoleelevernas dito. En ombedömning av fyra grundskoletexter visar på problematiken med subjektiv bedömning. MVG-spannet i det studerade materialet kan konstateras vara brett, både på grund av att texter av god kvalitet ser olika ut, men även på grund av att spannet omfattar texter som egentligen inte uppfyller kriterier för högsta betyg.

Går teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens? Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen. Detta innebär att dessa ämnen inte studeras under 4-6 veckor. Mina frågeställningar i detta arbete var att se om lärare och elever hade samma uppfattning om kunskapsnivån före respektive efter genomförd arbetsplatsförlagd praktik i kärnämnena. Studien var retrospektiv. I resultatet fanns en viss tveksamhet hos eleverna till att göra avbrott i denna undervisning. Lärarna däremot var tydliga i sina svar att ett uppehåll gagnar kunskapsnivån för eleverna. I arbetet råder en enighet av upplevelserna hos lärare och elever, med ett elevundantag, att uppehåll i kärnämnesundervisningen under den arbetsplatsförlagda undervisningen är till gagn för eleverna kunskapsutveckling i kärnämnena. Denna studie ser jag som en pilotstudie inom ett ämne, som saknar liknande studier. Materialet öppnar för fortsatta studier i ämnet. Jag skulle vilja studera mina frågeställningar med en större population på samma skola och samtidigt göra studien på en större skola för att jämföra resultaten. Intressant vore att se om samma resultat framträder med en större population som underlag.