Användningen av ljudböcker har ökat explosionsartat det senaste decenniet. Tack vare mobila enheter med hög lagringskapacitet och ständig uppkoppling till snabbt och stabilt internet kan man nu lyssna på ljudböcker var och när man vill. Vissa menar att ljudbokens mobilitet för med sig möjligheter till litteratur anpassad efter situation och geografisk plats. Andra ser ljudböcker som ett hot mot den traditionella boken och hävdar att den inte kan bidra till samma litterära upplevelse då man lätt blir distraherad och har svårare att minnas det man lyssnat på jämfört med vad man har läst. Det som få undersöker är ljudbokens potentiella applikation i skolan. Utifrån Hayles teori om djup- och hyperuppmärksamhet undersöker denna uppsats attityder till ljudböcker i skolan. Fokus ligger främst på undervisningen i svenska på gymnasial nivå. 81 gymnasielever har fått svara på en enkät och fyra anställda vid samma gymnasieskola, tre svensklärare och en skolbibliotekarie, har intervjuats för att kartlägga vilka attityder som finns och i vilken utsträckning ljudböcker används. Av svaren framkommer det att ungefär hälften av eleverna inte aktivt ägnar sig åt litteratur på fritiden. Ljudboksanvändandet var ännu sällsyntare, men många önskar att ljudböcker användes i undervisningen. Lärarna varnar dock för att många elever troligen ser ljudböcker som en mindre ansträngande väg att göra klart litteraturläxan och att det finns belägg för att de som lyssnar inte lär sig lika bra som de som läser. Lärarna använder inte själva ljudböcker och tycker att även elever med lässvårigheter borde fokusera mer på att träna läsförmågan än att välja den lätta vägen och lyssna. Slutsatsen blir således att ljudboken i dagens läge inte har någon tydlig plats i svenskundervisningen på gymnasiet.

Syftet med denna studie är att utforska hur olika övningsstrategier kan behandlas och introduceras till pianoelever på gymnasiet. Denna studie använder en kvalitativ metod och undersöker två gymnasieelever som spelar klassiskt piano. Undersökningen baseras i första hand på en övningsmodell av Steve Oare som beskriver övning utifrån sex faktorer. Eleverna deltar i två lektioner vardera där den första innebär att ett antal övningsstrategier introduceras och tillämpas på två pianostycken. Eleverna får cirka en vecka på sig att själva testa strategierna för att vid den andra lektionen prata om, och utvärdera strategierna, dock valde en av eleverna att, på grund av tidsbrist avbryta undersökningen efter den första lektionen. I samband med lektionerna får eleverna också berätta om sin relation till övning och till de strategier de får arbeta med. Efter genomförd undersökning visar det sig att strategierna tas emot med olika respons. Båda eleverna verkar ha lättare att ta till sig strategier av mer tydligare praktisk karaktär, såsom att öva samma takter fem gånger i rad. Strategier som “den vetenskapliga övningsstrategin” som har ett mer teoretiskt synsätt på övning, verkar vara en mycket svårare strategi att arbeta med. Det verkar även som att en av eleverna, i högre grad, tillämpar dessa övningsstrategier på stycken han valt själv. Slutligen verkar eleverna också obekanta med att prata om övning och verkar varken kunna nämna särskilt många konkreta övningsstrategier eller om de övar efter någon speciell struktur eller planering.

Syftet med detta arbete var att genomföra en undersökning för att identifiera vilka faktorer elever som studerar Matematik B på gymnasieskolan, anser vara viktiga för deras motivation i matematik. Fokus låg på differenser mellan könen. Undersökningen omfattade totalt 107 elever och utfördes på en gymnasieskola i södra Sverige i november 2007. En enkät delades ut till eleverna där de fick ange i vilken grad de instämde med ett antal faktorers betydelse för deras motivation i matematik. Två enskilda faktorer kunde utläsas vara av klart större vikt för elevernas motivation än de övriga. Dessa var elevernas förståelse och framgångar i matematik. Endast mindre variationer kunde dock ses mellan könen.

Eriksson, Dan, Nilsson, Anders (2005). Motivationsprocessen. (The motivation process-influences in learning situations). Elevers motivation är ett omfattande och flerdimensionellt område, syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå hur yttre och inre motivationsfaktorer fungerar och samverkar i en lärandesituation. Vi vill också undersöka vilken av de nämnda faktorerna som påverkar motivationsprocessen mest. Materialet grundar sig på intervjuer med utvalda elever från industri- och mediepro-grammet. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att motivationen tar sig en mängd ut-tryck, det är lätt att konstatera ämnets omfattning och komplexitet, svårare att dra några enkla, generella slutsatser.

Slakthusområdet är ett av Stockholms två handelsområden och består av ett antal tegelbyggnader från tidigt 1900-tal, och fungerar idag som en handelsplats för köttmarknaden. Denna plats planeras att få en ny funktion, genom ett antal nya gymnasieskolor. Byggnadens huvudsakliga syfte är att vara en kompletterande byggnad till tre gymnasieskolor, och därmed tillföra ett antal gemensamma funktioner.  Byggnaden har planerats efter konceptet att “skapa en öppen varierande lärmiljö med fokus på variation mellan funktioner och olika typer av studiemiljöer genom flexibilitet och multifunktionalitet.”  Genom ett fast skal av betong och ett genomgående pelargrid i byggnaden skapas möjlighet för en flexibel och multifunktionell miljö. Olika typer av studiemiljöer har skapats i form av olika öppenhet mot omgivningen. En variation har skapats mellan funktionerna i byggnaden för att skapa ett flöde i rörelsen, såsom förhållandet mellan de mer öppna publika rummen och de mer avskilda som studieytorna. Lärocentret kopplar an till kontexten genom att använda tegel som material i gestaltningen, både i fasad, på insidan och i golvbeläggning. Tekniken har vävts samman med estetiken genom att gjuta in teglet i betongen för att uppnå det estetiska uttrycket.  Tre vägar i tegel har anlagts genom den intilliggande parken kopplade till varsin gymnasieskola för att skapa en fysisk koppling till platsen.   Intill entrén till byggnaden har en skatepark anlagts för att knyta an till flödet av elever från skolorna. Flödet av ljus har studerats och stora försterpartier leder in ljuset genomgående i byggnaden för att skapa ljusa studiemiljöer med tillgång till ett stort flöde av naturligt dagsljus. / The slaughter area next to Globen is one of Stockholm's two trading areas and consists of a number of brick buildings from the early 1900s, and today serves as a trading place for the meat market. This site is planned to get a new function, through a number of new secondary schools. The main purpose of the building is to be a complementary building to three secondary schools, thus providing a number of common functions. The building has been planned according to the concept of "creating an open varied learning environment focusing on variations between functions and different types of study environments through flexibility and multifunctionality.”  Through a solid shell of concrete and a continuous grid of columns in the building, there is the opportunity for a flexible and multifunctional environment. Different types of study environments have been created in the form of different openness to the environment. A variation has been created between the functions of the building to create a flow in the movement, such as the relationship between the more open public spaces and the more divisional as the study areas. The learning center connects to the context by using brick as material in the design, both in the facade, inside and in floor coverings. The technique has been woven together with the aesthetics by pouring the bricks into the concrete to achieve the aesthetic expression. Three brick roads have been built through the adjacent park attached to each upper secondary school to create a physical connection to the site. Near the entrance to the building, a skate park has been set up to link the flow of students from the schools. The flow of light has been studied and large parties of glass in the facade lead the light throughout the building to create bright study environments with access to a large flow of natural daylight.

Alla lärare jag intervjuat anser att laborationerna framförallt ökar förståelsen av abstrakta begrepp inom ämnet. En demonstration är bra typ av experiment eftersom en sådan kan göra en lektion mer intressant och nyttig för eleverna men det är också viktigt att eleverna laborerar själva och får laborativa färdigheter. Lärarna använder sig mest av slutna laborationer i sitt arbete och det kan förklaras med vanan att genomföra sådana och att öppna laborationer är betydligt mer tidskrävande. Fördelen med slutna laborationer är att de lätt kan belysa hur någonting fungerar i praktiken. Nackdelen är att de inte är så stimulerande för elevernas tänkande och utveckling. Samtliga lärare är positiva till öppna laborationer och utför med eleverna experiment med en eller få frihetsgrader för att stimulera deras tänkande och intresse. En nackdel med öppna laborationer är att de kan påverka eleverna självförtroende negativt. Slutsatsen av det här arbetet är att alla former av experiment kan bidra till elevernas förståelse, om de användas och utförs på rätt sätt.

Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i företagsekonomi upplever arbetet med AI, vilka möjligheter och utmaningar de identifierar samt vilket stöd de efterfrågar. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i företagsekonomi. Lärarna representerar olika kön, olika lång erfarenhet av läraryrket samt tre olika gymnasieskolor i två olika regioner i Sverige. Studien visar att lärarna som kollektiv ger uttryck för en tro på en framtid där AI-verktygen kommer att vara en naturlig del i företagsekonomiutbildningen till följd av utvecklingen i näringslivet och samhället i stort där AI får en allt mer central roll. De intervjuade lärarna ser möjligheter i form av effektivisering och stöd i sitt eget arbete och identifierar även områden inom företagsekonomiämnet där AI kan bidra till att ge eleverna en ökad förståelse. Huvudsakliga utmaningar som lärarna ringar in innefattar att upptäcka och förhindra AI-fusk, att bedöma elevers prestationer samt stötta eleverna i att utveckla källmedvetenhet och kritiskt tänkande. De ser en utveckling där deras arbete förändras till att handla mer om validering av information och kunskaper. Samtidigt signalerar de att många frågetecken finns kring hur arbetet kommer att påverkas i förhållande till styrdokumenten och efterfrågar stöd i form av kompetensutveckling inom AI-området samt riktlinjer från Skolverket.

<p>Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om.</p><p>Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas.</p><p>Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan.</p><p>Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel.</p><p>Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.</p>

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om. Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas. Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan. Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel. Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.

No description available.