Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna. Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan. Informationen om eleverna förmedlas till undervisande lärare via mentor eller på överlämningsträffar, i de fall vårdnadshavare gett sitt tillstånd till informationsöverföringen. De flesta lärare kartlägger elevernas förkunskaper och matematiklärande när de kommer till gymnasieskolan för att skapa sig en bild av eleverna. Detta underlag används vid planering av undervisningen för att förebygga hinder i elevers matematiklärande. Hur elevers behov av anpassningar och särskilt stöd möts i undervisningen beror på den enskilde läraren och vilka resurser som finns på skolan. Ett dilemma är att det saknas speciallärare för att möta denna elevgrupps behov.

Abstrakt   Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan. En av språklärarna ser inte någon koppling till läroplanen medan andra språklärare lyfter fram en rad mål och riktlinjer i läroplanen och framhåller att  drama som metod med dess varierande arbetsformer i språkundervisningen skapar resurser för att uppfylla dessa  mål och riktlinjer.

Syftet med vår studie är att undersöka hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med elever med psykisk ohälsa, hur elevhälsan arbetar förebyggande för att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla psykisk ohälsa samt vad det finns för hinder och möjligheter för hur detta arbete kan utvecklas. Vår studie har en hermeneutisk utgångspunkt då vi vill ha en tolkande förståelse för elevhälsans arbete. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsdiskussioner då det kunde ge oss en samlad bild av hur elevhälsan som grupp arbetar med elever med psykisk ohälsa samtidigt som deras olika kompetenser med olika perspektiv kunde tydliggöras. Vi har valt att använda oss av Moira von Wrights relationella och punktuella perspektiv för att tolka det empiriska materialet. För att förstå von Wrights tankar har vi tagit del av symbolisk interaktionism som grundas på George Herbert Meads teori. I vårt resultat finns exempel på både relationella och punktuella perspektiv i elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa. Vikten av elevernas delaktighet framkom i båda perspektiven. Ett möte mellan en pedagog och elev innebär ett möte mellan likvärdiga personer med olika livserfarenheter och historia och sätt att uppfatta och tolka världen och det är viktigt att utveckla en god relation för att finna förståelse. Elevhälsan ville utgå från ett relationellt arbetssätt men det fanns hinder i verksamheten. I våra fokusgruppsdiskussioner uppkom att det finns problem med skolans samverkan med andra instanser såsom BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och socialtjänst. De hinder skolornas elevhälsa uttryckte kan dock leda till möjligheter. Utvecklingsmöjligheter kan uppnås genom att skolan kritiskt granskar yrkesroller, arbetssätt och organisation på ett ifrågasättande och reflekterande sätt.

No description available.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.

The upper secondary school has a responsibility to give every student enough knowledge for a healthy life after they finished school, this is stated in the curriculum. Although the way of reaching this knowledge or what knowledge that is to be obtained regarding health is not stated in any way, this is the teacher's job to figure out. This knowledge shall be the same regardless of where you live, this could prove to be a problem as different teachers interpretation of health will reflect the pupils knowledge of their own health. This work points out some of the problems that can arise due to the complexity of the concept of health as there are no guidelines in the curriculum that could be of help for teachers'. Through interviews with active physical education teachers and questionnaires for their pupils this work illustrates several aspects of problems most likely occurring in school regarding the health education.

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i gymnasieskolan i sina artiklar.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Norrköping är en av de kommuner i Sverige som är hårt drabbat av internetdroger och en kartläggning visar att det sker en ökning av droger som säljs via Internet. Syftet med denna studie har varit att belysa hur skolkuratorer på gymnasieskolor i Norrköpings kommun beskriver att de att de arbetar drogförebyggande. Som en del i detta har vi även analyserat hur skolkuratorerna beskriver sitt handlingsutrymme samt hur samverkan med andra professioner organiseras och praktiseras. Empirin utgörs av sex kvalitativa intervjuer genomförda med åtta skolkuratorer och en preventionssamordnare från Norrköpings kommun. Vår teoretiska bakgrund utgörs av teorier om förebyggande arbete och gräsrotsbyråkrati samt nyinstitutionell teori. Den tidigare forskningen som använts i studien utgörs av internationell och nationell forskning om skolkuratorers drogförebyggande arbete och skolkuratorers handlingsutrymme och samverkan i det drogförebyggande arbetet. Analysmetoden som använts i studien är hermeneutiskt inspirerad och används tillsammans med en abduktiv slutledning. Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever det drogförebyggande arbetet som viktigt och beskriver att det bedrivs på både individ- och gruppnivå. Vidare visar studien att samverkan med socialtjänst och polis utgör en viktig del i det drogförebyggande arbetet. Handlingsutrymme beskrivs i studien som en förutsättning för att kunna arbeta drogförebyggande. En viktig slutsats i studien är att skolkuratorerna inte har samma referensram vad gäller begreppet drogförebyggande arbete vilket vi ser som en påverkansfaktor till hur arbetet beskrivs och bedrivs i praktiken.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.