Det finns en problematik i att samtidigt som nyanlända elever ska slussas ut från introduktionsprogram så fort som möjligt så ska de även ha tillräckligt goda kunskaper i skolämnena och i undervisningsspråket för att kunna tillägna sig undervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur elever upplever matematikundervisningen både på ett språkintroduktionsprogram och på ett nationellt gymnasieprogram. Det empiriska materialet bygger på sju semistrukturerade intervjuer där totalt tio elever deltagit. Eleverna gick alla på ett språkintroduktionsprogram förra läsåret men går nu första året på ett nationellt gymnasieprogram. Resultatet visar bland annat att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet kännetecknas av att elever får ta mycket eget ansvar; det finns en uttryckt önskan bland eleverna att matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet ska påminna mer om densamma på det nationella gymnasieprogrammet i form av bland annat hårdare krav. Dessutom verkar elever uppleva en stress över att de inte avancerar rent kunskapsmässigt om de går på språkintroduktionsprogrammet i mer än ett år. Slutligen visar resultatet även att elevers relation till läraren och klasskamraterna spelar en stor roll för upplevelsen av matematikundervisningen på ett nationellt gymnasieprogram. Sammanfattningsvis verkar det vara viktigt att göra matematikundervisningen på språkintroduktionsprogrammet värdefull och lärorik för eleverna oavsett hur många år de går på programmet. Dessutom är det av största vikt att stötta de elever som avancerat till ett nationellt gymnasieprogram och inte lägga för mycket ansvar på dem, de må vara integrerade i det ordinarie skolsystemet men de är fortfarande nyanlända.

Ett problem som fanns som bakgrund till denna studie var att det i tidigare studier fanns tolkningsskillnader hos olika lärare gällande värdegrunden, vilket kunde resultera i att den värdegrundsbaserade undervisningen varierade. I koppling till detta blev syftet med det här examensarbetet att beskriva och analysera fyra svensklärares förhållningssätt till värdegrunden så som den är beskriven under rubriken Definition av centrala begrepp, samt att redogöra för de metoder som svensklärarna säger att de använder sig av för en värdegrundsbaserad undervisning. Datan för denna studie bestod utav intervjuer av fyra svensklärare. Intervjuerna var kvalitativa och de analyserades med innehållsanalys. Materialet bestod av tre skriftliga intervjuer och en muntlig intervju. Relevanta teorier och begrepp valdes ut och applicerades på resultatet som framkom från innehållsanalysen. Resultatet som framkom visade att de intervjuade svensklärarna fann värdegrundsbaserad undervisning viktig och arbetade aktivt med det. Exakt vad deras förhållningssätt var till värdegrunden och hur deras värdegrundsbaserade undervisning var upplagd skiljde sig dock åt. Vissa såg värdegrunden som en redan etablerad del i sin svenskundervisning och som en naturlig del av svenskämnet, medan andra ansåg att värdegrunden tog för mycket tid från ämnesundervisningen. I resultatet framkom olika metoder som svensklärarna använde sig av i sin värdegrundsbaserade undervisning, såsom läsning av skönlitteratur, diskussioner och skriftliga arbeten.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.

Eftersom samhällets och skolans digitalisering sker i hög takt och Skolverket menar attprogrammeringskunskaper kommer att vara värdefulla i framtiden så har de beslutat år 2017att programmering ska integreras i flera ämnen i skolan. Läsåret 18/19 skulle arbetet medprogrammeringen införas i kursplanerna för matematikämnet. Eftersom att detta beslutfattades under min tid på ämneslärarutbildningen så fick jag ett intresse att undersöka hurlärare ska undervisa i matematik och integrera programmeringen för matematiskproblemlösning. Syftet med studien har således varit att belysa hur lärare, nyexamineradesåväl som erfarna, kan arbeta med programmering som en strategi för problemlösning genomatt integrera programmering i matematikundervisningen. Undersökningen genomfördesgenom ett antal intervjuer med verksamma lärare som har infört programmeringen i sinundervisning sedan det beslutades. Resultatet har analyserats med en modell om didaktiskfunktionalitet av digitala verktyg i matematikundervisning och studien har gett svar om hurman som lärare kan använda olika undervisningsstrategier för att elever ska användaprogrammering i problemlösning. I studien ges exempel på olika uppgifter och arbetssätt somkan erbjuda pedagogiska möjligheter.

Med anledning av Skolverkets beslut att 2017 uppdatera Gymnasieskolans kursplaner med målet att stärka elevers digitala kompetens och de tilläggen som med detta kom i matematikämnets kursplaner har denna studie gjorts för att undersöka den digitala kompetensen hos svenska gymnasielärare i matematik. Via webbenkät undersöktes den digitala kompetensen hos 99 lärare med Technological Pedagogical and Content Knowledge (TPACK) som utgångspunkt. Resultatet visar bland annat att lärarna upplevde sig själva som relativt kompetenta inom användning av digitala verktyg, men att förbereda lektioner med digitala verktyg för problemlösning upplevdes som svårare än att kombinera digitala verktyg med andra områden. Det gick även att påvisa en koppling mellan lärares digitala kompetens och antal elever på skolan läraren undervisade, där lärare på större skolor upplevde sig mer kompetenta än lärare på mindre skolor. Det gick även att se en trend att lärare som upplever sig mer kompetenta använder digitala verktyg oftare i undervisningen.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka hur gymnasielärare på svenska gymnasieskolor i Västerås undervisar i olika ämnen om demokratiuppdraget som varje lärare har som uppdrag. Syftet var vidare att undersöka hur dessa gymnasielärare praktiskt tillämpar demokratiuppdraget. Detta gjorde vi genom att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärarna, både direkt och indirekt kring demokratiuppdraget i undervisningen? Hur arbetar lärarna för att få med inslag av deltagardemokrati i undervisningen? Hur beskrivs begreppet demokratiuppdraget av gymnasielärarna?Vi har intervjuat 10 lärare som var och en har olika ämnen och olika års erfarenheter i yrket som lärare. Den metod som vi har använt oss av är av kvalitativ ansats, med semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund har vi använt oss av peer-reviewade forskningsartiklar och läroplanen för gymnasieskolan, där vi har behandlat bakgrunden till skolans fostransuppdrag i demokratiska värderingar och den tidigare forskningen om demokrati i skolundervisningen.  Vi har använt oss av teorierna elitdemokrati, deltagardemokrati och allmän demokrati. Dessa teorier har vi kopplat till intervjupersonernas svar. De svar vi har mottagit av intervjupersoner har visat att varje lärare har på sitt unika sätt, antingen direkt eller indirekt tagit sig an demokratiuppdraget. Majoriteten av intervjupersonerna visade inslag av den deltagardemokratiska teorin i sin praktiska tillämpning av demokratiuppdraget. Ett fåtal intervjupersoner visade på en blandning av en allmän demokratisk och elitdemokratisk syn. Vad gäller lärarnas syn på vad demokrati innebär refererade de flesta till demokratiska värdegrunderna, såsom inkludering och allas lika värde. / <p>EST</p>

Med utgångspunkt i kollegiala samtal bland kemilärarna på en gymnasieskola och de reflektioner som förekom i samtalen, var syftet med denna studie att stärka kemilärarnas kollegiala lärande. Forskningsfrågan är: Vilka former av reflektion förekommer i kemilärares kollegiala samtal? Studien inspireras av teorier om praxisgemenskaper och reflektion i sådana. Aktionerna bestod av kollegiala observationer av undervisning och kollegiala samtal om observationerna. En kvalitativ innehållsanalys av de kollegiala samtalen synliggör följande former av reflektion: Vardagsprat, Kemifakta, Reflektioner över handling och Värderingar. De olika formerna har olika djup när det kommer till reflektionsnivå (Handal &amp; Lauvås, 2000; Schön, 1984) vilken även varierade inom samtliga samtal. Vardagsprat som representerar en ytlig reflektionsnivå förekommer i alla samtalen, medan värdering som representerar en djup reflektionsnivå var i minoritet. Den fördjupade reflektionen ökade dock efterhand. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning som pekar på utmaningar i kollegialt lärande. Trots utmaningar genererade de kollegiala samtalen förbättrade undervisningshandlingar. Slutsatsen är att aktionerna har stärkt det kollegiala lärandet, men att det kollegiala lärandet behöver fördjupas ytterligare. Som ämnesansvarig behöver jag därmed hitta vägar för att utmana våra samtal för att komma ännu djupare i våra reflektioner. / Deepened reflection in peer conversations for professional learning? Based on chemistry teachers' peer conversations at an upper secondary school, and reflection within these conversations, the purpose of the present study was to strengthen the teachers' professional learning. The research question is: Which types of reflections are present in the chemistry teachers' peer conversations for learning? The study is based on theories about communities of praxis and reflection. The actions consisted of peer observations and peer conversations based on these observations. A qualitative content analysis indicates the following types of reflection: Small talk, Chemistry facts, Reflections on actions and Values. The depth of reflection differed between the forms (Handal &amp; Lauvås, 2000; Schön, 1984) and within the conversations. Small talk, representinga superficial level of reflection, were represented in all talks, and values representing a deeperlevel, were in minority. However, in depth reflections increased over time. The results confirm previous research pointing out challenges in professional learning communities. Despite the challenges, the peer conversations resulted in improved teaching. The conclusion is that the professional learning was strengthened, but still needs to be developed further. As a teacher leader, I need to consider how I can continue to challenge our conversations for reaching deeper in our reflections.

Högberg, A. &amp; Olsén, K. (2023) Att bygga broar – Specialpedagoger och lärares erfarenheter och uppfattningar om övergångar och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet. Övergången från grundskolan till gymnasiet är en stor och genomgripande förändring som nästan alla ungdomar i det svenska skolsystemet genomgår. Det är en förändring som utmanar alla elever på olika sätt. För vissa elever, främst kanske de som upplever skolsvårigheter, riskerar övergången att få långtgående konsekvenser på självkänsla, mental hälsa och skolresultat. I tidigare forskning på området undersöks ofta hur elever i olika former av skolsvårigheter klarar av övergången. Även elevers erfarenheter och uppfattningar inför, under och efter skolövergångar finns relativt väl representerat i forskningen. Det vi inte i lika stor utsträckning kunde hitta i befintlig forskning på området var däremot vad lärare och specialpedagoger erfar och uppfattar som viktigt i arbetet med överlämningar för elever som gör övergången från grundskolan till gymnasieskolan. Eftersom det är lärare och specialpedagoger som utför det faktiska arbetet med att hantera informationen i överlämningarna är det också intressant att studera vad de säger om rutinerna och informationen i överlämningarna.   Utifrån denna bakgrund formulerades studiens syfte som är att studera, analysera och tolka tre specialpedagogers och fem lärares erfarenheter och uppfattningar om överlämningar och rutiner vid övergång från grundskolan till gymnasieskolan för elever i skolsvårigheter. Som följd av detta skapades de tre frågeställningar studien ämnar belysa: Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter av rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Hur uppfattar specialpedagogerna och lärarna rådande rutiner för övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Vad har specialpedagogerna och lärarna för erfarenheter och uppfattningar om informationen i överlämningar från grundskolan till gymnasiet? Den metod som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide bestående av ett fåtal öppna frågor. Den teoretiska inramningen som används i analysen av det insamlade datamaterialet består av det sociokulturella perspektivet, de specialpedagogiska perspektiven relationellt respektive kategoriskt förhållningssätt till elever samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Även ett antal utländska forskningsstudier används för att ge en teoretisk ram till det undersökta området. Undersökningen visar att samtliga respondenter uppfattar fungerande rutiner för informationsutbyte samt snabba, korta och transparenta informationsvägar som viktiga i arbetet med överlämningar. Respondenterna lyfter också fram det problematiska i att arbeta med mottagandet av nya elever de gånger de upplever att rutinerna för informationsutbyte inte är tillräckligt väl fungerande. Vidare tyder studiens resultat på att respondenterna använder tillgänglig information som ett stöd i mötet med eleven och det fortsatta arbetet att anpassa undervisningen. Dock verkar det finnas ett utvecklingsbehov för hur respondenterna uppfattar och talar om övergången som i första hand en utmaning som handlar om att få de nya eleverna att klara av undervisningens krav. Vi kan skönja en avsaknad av resonemang kring de sociala utmaningar som övergången innebär för elever i skolsvårigheter.      Studien bidrar med kunskap om lärares och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om överlämningar. Den visar på några, för lärare och specialpedagoger, centrala aspekter samt pekar mot behov av tillägg till det sätt lärare och specialpedagoger förstår och talar om övergången och överlämningar från grundskolan till gymnasieskolan.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om elever i årskurs 1–3 på gymnasiet upplever stress, vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera/förebygga stress samt om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i upplevd stress och val av copingstrategier. Metoden som användes var av kvantitativ ansats. Enkäter användes som datainsamlingsmetod för studien. Enkäterna som användes var PSS-10 för att mäta stress samt Brief- COPE 28 för att mäta copingstrategier. Dessa enkäter är använda i tidigare forskning inom samma område. Urvalet bestod av gymnasielever från årskurs 1–3 hemmahörande i Gävle och Stockholm. Resultatet visade att det fanns en korrelation mellan upplevd stress och val av copingstrategi. Det fanns en positiv korrelation mellan stress och copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Det vill säga att dessa två copingstrategier var kopplade till högre nivåer av rapporterad stress. Det fanns också en negativ korrelation mellan stress och problemlösande coping. Detta betyder att problemlösande coping var kopplat till lägre nivåer av rapporterad stress. Resultatet visade också att de fanns en signifikant skillnad mellan könen i upplevd stress. Männen hade en signifikant lägre PSS-10 poäng än kvinnorna och är då enligt det resultatet mindre stressade än kvinnor. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det kom till användandet av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Båda dessa strategier användes i större utsträckning av kvinnorna i studien. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att bland de deltagande gymnasieeleverna är kvinnorna mer stressade än männen. Det fanns också skillnader mellan männen och kvinnorna när det kom till tillämpade av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Vidare finns det också en skillnad mellan copingstrategier och stress, vissa strategier genererar mer stress, alternativt att graden av stress gjorde att en viss copingstrategi valdes i högre utsträckning. / The aim of this study was to examine if Swedish students in upper secondary school felt stress, what coping strategies they use to cope with/prevent stress and if there is a difference between men and women.  The method used for this study was quantitative approach, using surveys for the collection of data. The surveys used are SPSS-10 for measuring stress and Brief-COPE 28 for measuring level of use of coping strategies. Both surveys have been used in research purpose before and in similar studies. Students from upper secondary level classes in Gävle and Stockholm was given the surveys.  The results of this study show a correlation between stress and what coping strategies students use. There was a positive correlation between stress and the use of avoiding and distraction as coping strategies. This means that avoiding and distraction was linked with higher levels of reported stress. There was a negative correlation between stress and problem-solving coping. This means that problem-solving as a coping strategy was linked with lower levels of reported stress. The results also showed a significant difference in stress levels between men and women. Men had a significant lower score on the SPSS-10 survey than the women, which indicates lower levels of stress. Results also showed a significant difference between men and women when it comes to using the coping strategies “avoid” and “distraction” with both being used more frequently by women.  The conclusions we can draw from the results are that in upper secondary school women are more stressed than men in this specific study. There is also a difference between men and women when it comes to applying the coping strategies “avoid” and “distraction”. Lastly there is also a difference in stress and the use of coping strategies. However, we do not know if stress affect the choice of coping strategy or if the coping strategy affects the level of stress within individuals. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>

Syftet med denna undersökning är att ta reda på lärares erfarenheter och uppfattningarom bildämnets plats och betydelse inom gymnasiesärskolans undervisning. Studienämnar belysa bildämnets relevans inom, såväl som utanför, själva bildundervisningen.Författaren undersöker detta genom att intervjua tre lärare som arbetar i ovan nämnaverksamhet. Frågeställningar för denna studie är följande: Vilka erfarenheter hargymnasielärare av bildundervisning i gymnasiesärskolan? Vilka uppfattningar hargymnasielärare om bildämnets plats och betydelse i gymnasiesärskolan? Denna studiehar nyttjat en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod. Resultatet i denna studie visar att merparten av lärarna anser attbildämnet är ett viktigt ämne i gymnasiesärskolan. Vidare anser lärarna att elevernauppskattar bildämnet samt att skolledarna på gymnasiesärskolan värderar alla ämnenlikvärdigt. De intervjuade beskriver att ämnesöverskridande samarbeten är vanligtförekommande och att undervisning med inslag från estetisk verksamhet återfinns imånga klassrum och kurser. Bildämnet på gymnasiesärskolan används både ur ett mediespecifikt samt medieneutralt perspektiv. De intervjuade lärarna beskriver funktionen av bildundervisningen på gymnasiesärskolan som kompensatorisk och som ett lustfyllt skapande vilket främjar den personliga utvecklingen.