Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ”dåliga” resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ”elevinflytande” och hur detta tolkas av skolans olika intressenter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ”elevinflytande”, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet.Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna. Detta tyder på att resultatet i gymnasieenkäten 2005 inte är helt tillförlitligt, då elevernas enkätsvar inte nödvändigtvis handlar om samma sak som frågorna. / The purpose of the following study is to illuminate and explain the causes for the so called "poor" results of one high school regarding students' influence, as measured by the Malmö City High School Survey of 2005. The study's foundation lies in the term "students' influence" and how it is interpreted by the school's various interest groups. The report provides an overview of previously conducted research in the field of students' influence, as well as the results of the Malmö City High School Survey of 2005. By means of qualitative interviews with teachers and students of a Malmö High School, we wanted to investigate if there are any differences between the various groups' interpretations of the term "students' influence", and if such a difference could explain the survey results. As a summary, it can be safely stated that students' influence is not a unanimous term, but is very differently interpreted between and within the groups interviewed. This is indicative of the survey results of 2005 not being completely reliable, since the students' survey answers do not necessarily correspond to the intentions of the questionnaire.

I detta arbete ville jag titta närmare på hur eleverna ser på sitt eget lärande vad gäller laborationer och demonstrationer. Därför genomförde jag en enkätundersökning på en 7-9-skola och en gymnasieskola i Skåne där eleverna fick ge sin syn på hur roligt och lärorikt det är med laborationer och demonstrationer. Jag ville jämföra det med hur lärarna såg på de två arbetssätten och hade därför intervjuer med flera lärare vid de båda skolorna. Resultaten pekar på att eleverna uppskattar såväl demonstrationer som laborationer, både vad gäller underhållningen och lärandesituationen. Även om ingen direkt jämförelse mellan laboration och demonstrationer gjordes antyder resultaten att elevernas uppfattning avseende laborationer och demonstrationer är liknande, det vill säga att eleverna har samma inställning till laborationer som demonstrationer. Lärarnas uppfattning är annorlunda då deras uppfattning är att laborationer är det bästa, och att demonstrationer endast bör användas i undantagsfall. I arbetet tittade jag även på elevernas och lärarnas uppfattning gällande de så kallade öppna laborationerna. Elevernas svar var ordentligt spridda och även om nästan tre av fyra elever menade att de tyckte att laborationerna var roliga var det mer än hälften som ställde sig tveksamma till hur mycket de lärde sig. Även lärarnas inställning är tudelad och en del menar att det finns mycket positivt att hämta från de öppna laborationerna, medan andra hävdar att det blir rörigt och eleverna har svårare för att lära sig saker. De flesta lärare i studien anser dock att öppna laborationer främst fungerar bra för de duktiga eleverna.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivsundervisning om hållbar utveckling på gymnasienivå i Växjö kommun ochvilken inställning elever och lärare har till ett sådant arbete. Den undersökningsom ligger till grund för resultatet är en enkätundersökning genomförd på enutvald grupp av elever och lärare i Växjö kommun. Resultatet visar på attundervisning bedrivs men inte i en tillräcklig omfattning utifrån vad nationellaoch internationella styrdokument gör gällande. Undersökningen visar dock attelever och lärare har en överhuvudtaget positiv inställning till undervisning omhållbar utveckling och miljön som helhet.

Studiens syfte är att presentera en kunskapsöversyn på studie- och yrkesvägledningens roll i arbetet med dropouts. Resultatet har analyserats med utgångspunkt i Antonovskys teori KASAM; känsla av sammanhang och dess begrepp Begriplighet, Hanterbarhet samt Meningsfullhet.I Sverige är det obligatorisk skolplikt för barn och ungdomar mellan sju och sexton års åder. Gymnasieskolan och Gymnasiesärskola är därmed frivilliga skolformer, men ses som en naturlig väg att gå från samhällets sida. Unga vuxna utan fullgjord gymnasieutbildning riskerar en svårare väg in på arbetsmarknaden. Studieavhopp ses idag som ett problem på både samhälls- och individnivå i de flesta länder.Resultatet visar att mobbning, brist på pedagogiskt stöd och vuxna som inte bryr sig är de vanligaste orsakerna till avhopp. De flesta avhoppen sker i årskurs 3 på gymnasiet och är vanligare bland killar än tjejer.Gruppvägledning, motiverande samtal och individuellt anpassade studieplaner med tydliga och realistiska mål, tillsammans med ett gott samarbete mellan elev, föräldrar och skola är exempel på insatser som visat sig fungera väl i det förebyggande arbetet mot dropouts. Arbetet med att förebygga avhopp är hela skolans ansvar tillsammans men rektorn har det övergripande ansvaret. Genom att stärka elevens känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet stärks individens känsla av sammanhang, vilket fungerar förebyggande mot avhopp.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling.

Att lyckas med matematikämnet på gymnasiet kan vara avgörande för ungdomars framtida möjligheter inom utbildning och på arbetsmarknaden. Den här studiens syfte var att ge en fördjupad förståelse för elever och lärares erfarenheter av inkluderande undervisning i matematik på gymnasiet med fokus på delaktighet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sju elever och sex lärare. Både elever och lärare upplevde att delaktigheten ökade när undervisningen utformades på ett sätt som möjliggjorde kommunikation. Resultatet pekade på vikten av goda relationer för att elever ska våga kommunicera om matematik. När lärare använde elevers egna tankar och resonemang i undervisningen kände sig eleverna mer delaktiga och vågade ta mer plats i diskussioner. Resultatet visade också på ett behov av specialpedagogiskt stöd i helklassundervisning där speciallärare mot matematikutveckling kan fylla en viktig roll.

Studiens syfte är att undersöka betydelsen av resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden, detta utifrån gymnasierektorers perspektiv i X kommun. Materialet i studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med fyra rektorer från två kommunala respektive två fristående gymnasieskolor inom X kommun. Studieobjektet i denna studie kan definieras utifrån gymnasieskolan inom X kommun och dess rektorer. Frågeställningar som studien syftar till att behandla kretsar kring hur rektorerna i X kommun ser på resursfördelningsinstrumentet skolpengen som del i reproduktionen av konkurrens på skolmarknaden och hur respektive rektor utifrån detta positionerar sin skola på skolmarknaden. Med utgångspunkt i detta behandlas följaktligen hur rektorer upplever skolmarknaden och hur rekryteringen av nya elever sker med syfte att erhålla skolpengen. Rektorers strategiska arbete för att profilera och nischa skolan behandlas i studien samt hur framväxandet av skolmarknaden sker med skolpengen som bidragande faktor till ett ökat marknadstänk, samt att utbud och efterfrågan följs av konkurrens mellan olika skolor. Insamlat material har analyserats med hjälp av teorier och modeller utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Perspektivet förklaras utifrån att utbud och efterfrågan på skolmarknaden leder till en konkurrens mellan skolor och dess huvudmän. Studien berör finansieringen av skolan utifrån skolpengen, och har sin utgångspunkt i hur elevers valfrihet mellan olika skolor, utbildningar och huvudmän, leder till en konkurrens utifrån utbud och efterfrågan. Av studiens resultat framgår att rektorer inom X kommun ser sin gymnasieskola som del av en skolmarknad inom vilken utbud och efterfrågan leder till en konkurrens. Konkurrensen kan härledas till den tilldelade skolpeng som varje elev genererar verksamheten. Skolpengens betydelse för verksamheten styr mycket av rektorers ekonomistrategiska arbete i skolan. Skolpengen kan ses som ett avgörande resursfördelningsinstrument i finansieringen av verksamheten. Vidare slutsatser som kan göras är att betydelsen av erhållen skolpeng ställer krav på omorganisering och effektivisering inom verksamheten vid minskade ekonomiska anslag.

Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod. Den teoretiska utgångspunkten fokuserar på tre områden: lärarrollen som komplex, mentorskapet i skolan och behovet av goda relationer för att få bra kommunikation.Slutsatsen visar att alla mentorer anser att syftet med mentorskapet är att stödja eleven i studierna. Några av dem kunde dock inte skilja syftet från de uppgifter de ska utföra som mentorer enligt riktlinjerna. Likaså visar slutsatsen att det mentorerna anser bör ingå i mentorskapet också i stort är de uppgifter de utför idag, exempelvis att stötta mentorseleven i studiesammanhang genom mentorssamtal och ha utvecklingssamtal där även vårdnadshavare kan delta. Dessa uppgifter stämmer i sin tur väl överens med de riktlinjer för mentorskapet som finns på rektorsområdet.

Syftet med studien är att undersöka likheter och skillnader bland ekonomilärare avseende att arbeta med motivation i gymnasieskolan. Mina frågeställningar är hur ekonomilärare tänker avseende motivation hos elever på Ekonomiprogrammet samt vilka faktorer är motivationsskapande hos elever på Ekonomiprogrammet. Metoden är kvalitativ utifrån semistrukturerade intervjuer. Resultatet har författaren analyserat med hänsyn till kategorier avseende likheter och skillnader i ekonomilärarnas svar. Författaren har använt sig av en analysmetod som kallas meningskoncentrering och relaterar materialet till teori. Resultatet visar att för att motivera elever arbetar ekonomilärarna med diverse metoder såsom mål och målbilder, lärstilar, variation av undervisning utifrån innehåll samt konstruktiv feedback.

SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.